År 2010 omkom 272 och skadades 7 673 människor enligt polisens information. Under detta decennium har dessa siffror sjunkit.
”De preliminära siffrorna för 2018 är 234 omkomna och ca 5 300 skadade. Både dödsfallen och antalet skadade har minskat, samtidigt som trafiken har ökat”, konstaterar specialisten inom trafiksystem och trafiksäkerhet, Auli Forsberg från Trafikledsverket. År 2018 var det ca 7,6 procent mer vägtrafik än år 2010.
Dessutom har vi kunnat följa upp trafiksäkerhetens utveckling från 2014 med hjälp av antalen av allvarligt skadade. Även dessa har minskat. År 2014 skadades ca 950 personer allvarligt i vägtrafiken. År 2017 var samma tal 829. Det går i rätt riktning.
Siffrorna berättar att antalet skadade har minskat med flera tusen. Även för dödsfall i trafiken är trenden nedåtgående, även om det går långsamt. Vad beror denna gynnsamma utveckling på? ”De mest centrala förklaringsfaktorerna är säkrare fordon, säkrare trafikmiljö och förarnas beteende”, tror Forsberg.
Nya fordon är typiskt säkrare än gamla. Genomsnittsåldern hos fordon som används i trafiken i Finland är ca 12 år, så fordonsparkens förnyelse är ganska långsam.
Förutom fordonens säkerhet har trafikinfrastrukturen inverkan på olyckorna. Av olyckorna i vägtrafiken inträffar ca 50 procent på landsvägar och av dödsfallen i trafiken ca 70 procent. Det större antalet dödsfall på landsvägar förklaras av högre körhastigheter. Den mest förödande olyckstypen är kollisionsolyckor. För att åstadkomma en säkrare trafikmiljö har Trafikledsverket tillsammans med NTM-centralerna bland annat förnyat vägarnas räcken. Mer eftergivliga räcken minskar kollisionernas farlighet.
Likaledes verkar förarnas beteende ha förbättrats. Detta kan till exempel visa sig som bättre förutseende, uppmärksamhet på andra trafikanter och rätt situationshastighet. En viss sänkning visar sig i bilarnas genomsnittshastigheter och andelen överhastigheter.
Även om utvecklingen har varit positiv dör det fortfarande många människor i trafiken. Antalet omkomna har minskat, men inte tillräckligt.
”Finland har förbundit sig att halvera dödsfallen i trafiken från 2010 års nivå. Detta innebär att år 2020 ska det dö högst 135 människor i vägtrafiken. Just nu verkar som att detta mål inte kommer att uppnås”, berättar Forsberg. I ljuset av de preliminära siffrorna för det pågående året avviker detta år inte från 2018.
Det finns utrymme för utveckling, särskilt när det gäller cyklisters trafiksäkerhet. Nästan var tionde som har dödats i vägtrafiken har varit en cyklist. ”Detta är oroande. Trafiksystemet behöver utvecklas i sådan riktning att även gående och cyklister kan röra sig säkrare”, säger Forsberg.
Årsvariationen större i plankorsningssäkerheten
Antalet plankorsningsolyckor som har inträffat på det statliga bannätet under detta decennium har varit ca 20–30 stycken om året Årsvariationen är ganska stor.
”Minst antal olyckor på det statliga bannätet under det här decenniet har det inträffat år 2011, då det inträffade 15 olyckor och 2 människor omkom i dessa. Vi är på ungefär samma nivå också i år”, berättar trafiksäkerhetsexpert Jarmo Koistinen.
Det finns ca 2 700 plankorsningar i det finländska bannätet, och 2 000 av dem saknar varningsanordningar. Huvuddelen av plankorsningarna är belägna i järnvägarnas stamnät samt på spår med lite trafik.
”Vårt fyraåriga plankorsningsprogram pågår fram till 2021. Under denna tid avlägsnar vi över 150 plankorsningar och förbättrar ca 120 plankorsningar”, konstaterar Koistinen.
Enligt olycksprognosen skulle plankorsningsprogrammet minska plankorsningsolyckorna med över 40 under de kommande tio åren.