En huvudsakligen normal tjällossningsvår utlovas på vägnätet, på bannätet är situationen svårare

I Finland klarar sig vägnätet troligtvis med en i genomsnitt normal tjällossning och i sydöstra Finland med en tjällossning som är lättare än normalt. Men i norra Finland förutspås tjällossningen vara svårare. Trafikolägenheter kan ändå förväntas på grund av skadliga tjälverkningar på väg- och bannätet. I synnerhet på bannätet kommer det troligtvis att förekomma klart fler tjälverkningar som orsakar olägenheter för trafiken än under tidigare år. Isläget har under den gångna vintern varit svårare än genomsnittet, men i skärgårdstrafiken förväntas endast små olägenheter för färj- och förbindelsefartygstrafiken.

Tjällossningsvåren på vägnätet förutspås bli normal nästan i hela landet, men utanför kustområdena i norra Finland kan tjällossningen vara svårare. I sydöstra Finland och delvis i mellersta Finland kan tjällossningen däremot vara lättare än normalt. Lokalt kan det ändå förekomma stora skillnader i fråga om tjällossning, och tjällossningens slutliga svårighetsgrad beror fortfarande i hög grad på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta läget.

"Den tidiga vintern möjliggjorde långa tjälbildningstider i hela Finland, då vägkonstruktionerna och vägmiljön är djupt frusna. Det varmare vädret i februari kommer också att synas som en utmaning för vårens tjällossning. I nästan hela landet har det förekommit lokala smältvattenproblem och det finns varierande mängder vatten ovanpå islagren. I många områden har det också förekommit tjälskott", berättar Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Regnen i februari orsakade beläggningsskador i nästan hela landet. I synnerhet i södra Finland kan hål vara allt vanligare. Problem med hål kan ännu ses under våren runt om i landet om det förekommer mer utmanande väglag. Med tanke på beläggningen skulle det vara utmärkt om snön och isen smälter jämnt och så småningom.

Viktbegränsningarna för grusvägar förutspås bli medelmåttiga

På grusvägarna kommer det troligtvis, utöver tjälskador på ytan, även förekomma tjälskador i vägstommen. Detta kan i synnerhet medföra utmaningar för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen.

Mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen, som tjälskadorna orsakar, gör det svårare för alla som rör sig på grusvägarna. De ytliga tjälskadorna syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Det är viktigt att väganvändarna anpassar sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning. 

"Ytliga tjälskador förekommer på många ställen på grusvägarna innan tiden då tjälskador vanligtvis uppstår i vägkroppen. Svår ytlig tjällossning som är skadlig för körning förekommer vanligtvis på de vägar där man kan uppskatta att det kommer att finnas viktbegränsningar. Vägarna smälter inte i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt, vilket kan orsaka problem vid tjällossningen”, säger Pirinen.

På grund av tjällossningen införs viktbegränsningar på vägarna årligen. I år förväntas samma riksomfattande begränsningar på medelnivå som de tidigare åren, dvs. cirka 1 300–1 700 kilometer viktbegränsade vägar. Under våren 2023, då tjällossningen var ganska lätt, uppfylldes viktbegränsningarna på 1 150 kilometer.

Skadlig tjälbildning på järnvägar mer omfattande än på ett decennium

I och med kallare och längre perioder av köld är tjäldjupet i bannätet i början av mars cirka 0.1–0.15 meter djupare än någonsin efter 2013. Tjälbildning som orsakar hastighetsbegränsningar eller effektiverade underhållsåtgärder förutspås förekomma på bannätet på en sträcka på högst cirka 54–75 spårkilometer. Trafikolägenheterna bedöms vara som störst i månadsskiftet april–maj. Största delen av tjälbildningsskadorna gäller banavsnitt där bankonstruktionens tjocklek är klart underdimensionerad och dräneringen av konstruktionen fungerar dåligt, det vill säga banavsnitt som väntar på grundförbättringsåtgärder.

En del av vintersäsongens tillfälliga hastighetsbegränsningar kan orsaka ökade förändringar i spårgeometrin på grund av belastningstillfällen som ökar i och med normal tågtrafik eller på grund av att bankonstruktionens skick försämras. Tjälbildning är med andra ord inte den enda orsaken till hastighetsbegränsningar. 

"I enlighet med prognoser har man förberett sig på en något utmanande vår med tanke på tjälbildningen. Förändringarna i tjälsituationen kontrolleras ständigt och den som underhåller varje banavsnitt strävar efter att nödvändiga underhållsåtgärder vidtas i rätt tid för att undvika hastighetsbegränsningar eller minimera hastighetsbegränsningarna både till sin omfattning och sin varaktighet", berättar Aki Hirvaskari, sakkunnig inom geometri vid Trafikledsverket.

Endast små olägenheter att vänta för färj- och förbindelsefartygstrafiken

Isläget under den gångna vintern har varit svårare än genomsnittet. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden har det beroende på området funnits 10–50 cm tjock is. Hela Skärgårdshavet har varit täckt av is. Vid östra Finska vikens kust har det funnits 30–55 cm tjock fast is och längre ut 10–35 cm tjock och mycket tät drivis.

Förbindelsefartygstrafiken har huvudsakligen skötts med förbindelsefartyg och svävare enligt vintertidtabeller. Separata tidtabeller för is- och tjällossningstider har tagits i bruk på vissa rutter på grund av det svåra isläget. Islossningen förväntas ändå inte orsaka betydande besvär för förbindelsefartygstrafiken.

I Räisälä i Kemijärvi har man använt en officiell isväg med en bärighet på 17 ton. På grund av förhållandena har det inte varit möjligt att anlägga och öppna isvägen till Karlö. Trafiken har därför skötts med landsvägsfärjor hela vintern. Landsvägsfärjtrafiken har skötts nästan normalt under hela vintern.

Variationer i vattenståndet och rörliga isfält kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken på våren, särskilt på färjplatserna i Insjöfinland. På färjplatserna i havet förväntas vattenståndet inte orsaka störningar. Isfältens rörelser under islossningen kan orsaka tillfälliga störningar i färjtrafiken.

Mer information:

Trafikledsverket

Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar (tfn 029 534 3339)
sakkunnig inom bangeometri Aki Hirvaskari (tfn 029534 3168)

bådas e-postadresser enligt formen [email protected]

NTM-centralen i Egentliga Finland

projektchef för skärgårdstrafiken Tapani Jaakkola
(tfn. 029 5022 808, [email protected])

Trafikrespons: palautevayla.fi, tfn 029 5020 600

Läget för viktbegränsningar (Fintraffics tjänst Trafikläget)

Mer information om tjällossning och viktbegränsningar

NTM-centralerna berättar närmare om det regionala tjällossningsläget.