Hoppa till innehåll

Den öppna databasen building Smart Data Dictionary (bSDD) svarar på framtida visioner för hanteringen av trafikledsinformation

Publicerad 19.9.2024

Trafikledsverkets verksamhet grundar sig på information av hög kvalitet och utnyttjande av den. En av våra visioner för 2030 är att så bra som möjligt bygga upp en digital modell för trafikledsnätet som stöder trafikledshållningen samt en digital tvilling av de viktigaste objekten. Detta behov tillgodoses av building SMART Data Dictionary (bSDD), som är en webbaserad databas som upprätthålls av internationella building SMART International. Databasen gör det möjligt att dela information digitalt om olika standarder, klassificeringar och egenskapsuppgifter.

Kuvituskuva Kehä III:sta yöaikaan.

”Vårt mål är att främja informationsflödet under hela trafikledsegendomens livscykel – från planering till byggande, underhåll och egendomsförvaltning. bSDD stöder detta mål genom att tillhandahålla en standardiserad, maskinläsbar databas som gör det möjligt att effektivt och enhetligt dela information om trafikledsobjekten till alla tjänsteleverantörer”, berättar Marion Schenkwein, sakkunnig inom infrastrukturmodellering vid Trafikledsverket.  

bSDD är till nytta både i planerings- och byggskedet   

bSDD svarar på flera behov inom hanteringen av trafikledsinformation, vilket gör det möjligt att producera högklassig information både internt inom Trafikledsverket och i samarbetspartners och tjänsteproducenters processer. Målet är att samla de tekniska kraven på konstruktionerna i alla trafikledsformer, såsom datatyper i anslutning till material, skick, egenskaper och underhåll i en databas. Detta underlättar produktionen, utnyttjandet och uppföljningen av information.

”Med hjälp av bSDD kan vi säkerställa att det är lätt att producera information och att den producerade informationen är högklassig, enhetlig och uppfyller kraven”, betonar Schenkwein.

Trafikledsverkets informationsbibliotek gynnar i synnerhet tjänsteproducenter, såsom planerare, entreprenörer och underhållsansvariga:

”Hittills har man till exempel i planeringsskedet varit tvungen att sammanställa vägmärkenas egenskapsuppgifter för hand i tabellerna. I fortsättningen kommer det att vara lättare att samla in och utnyttja olika egenskapsuppgifter både på ban- och vägsidan. Olika egenskapsuppgifter, som till exempel vägmärken eller säkerhetsanordningar får, är lättare att påvisa för det planerade objektet samt tillgängliga för fortsättningen. Därmed minskar risken för mänskliga misstag”, berättar Schenkwein.  

Den öppna databasen testas under innevarande år i olika projekt  

Under innevarande år testar Trafikledsverket informationsbibliotekets funktion i bland annat följande projekt: Utveckling av vägavsnittet Rv4 Äänekoski–Viitasaari, Virmo–Vemo-banplanen samt byggandet av Kides dragspår.

”Målet med testningen är att samla erfarenheter ur flera olika synvinklar: vi vill höra hur det i praktiken går att söka och komplettera information med hjälp av bSDD till exempel ur planerarens synvinkel. Vi är också intresserade av observationer om de använda programmens funktioner och utvecklingsobjekt. Dessutom granskar vi eventuella ändringsbehov i de nuvarande verksamhetssätten som följer av ibruktagandet av informationsbiblioteket. Med hjälp av responsen och observationerna från testningen kan vi planera ibruktagandet så att det fungerar så bra som möjligt”, konstaterar Schenkwein.

Bekanta dig med databasen och Traficoms informationsbibliotek.