Den finska motorvägsinfrastrukturen stödjer trafikautomatisering

Trafikledsverket har undersökt det finska motorvägsnätets lämplighet för automatiserad körning med hög automationsnivå och har utarbetat en referensram för klassificering av motorvägarnas servicenivåer för automatiserade fordon. Vid automatisering på hög nivå kan fordonet hantera alla körhändelser i huvudsak eller helt utan hjälp av föraren inom den planerade driftmiljön.
Förberedelserna för utvecklingen av automatisering kräver till exempel utveckling av reglering, digital och fysisk infrastruktur samt utnyttjande av information.

 

Trafikledsverket undersökte en vägsträcka på 160 km på riksväg 3 mellan Helsingfors och Tammerfors i det nyss avslutade AUTOMOTO-projektet. I studien undersöktes hur den fysiska vägmiljön, kommunikationsnätverken, och positionsbestämnings- och informationstjänsterna stödde automatisk körning samt hur vädret och väglaget påverkade den. Riksväg 3 valdes som testområde eftersom det representerar en typisk del av finsk motorväg.   

 

”Under projektets gång identifierades inga betydande brister som skulle kräva omedelbara åtgärder för att möjliggöra automatisk körning. Grunderna för motorvägsplanering är i skick och stödet från den digitala vägmiljön i form av positionsbestämning, kommunikationsnät och informationsförmedling är till största delen tillräckligt, säger utvecklingschef Jari Myllärinen från Trafikledsverket. 

 

I samband med testningen av positionsbestämning, kommunikationsnät och körbanornas skick samt deras egenskaper utfördes även mätningar i terrängen som gav värdefull information och aktuell lägesbild längs riksväg 3.  

 

Dessutom tog projektet fram en servicenivåklassificering som beskrev de egenskaper som är relevanta för automatisk körning både gällande fysisk och digital infrastruktur, miljöförhållanden samt trafikledning och trafikkontroll. I klassificeringen tilldelades varje attribut ett värde på en femstegsskala. På den lägsta nivån ger vägen och vägmiljön inget särskilt stöd för automatisk körning, medan det på den högsta nivån stöds interaktiv, helautomatisk trafik.  

 

”Bara för att en egenskap är på den lägsta nivån betyder det inte att det är omöjligt att köra automatiskt på vägen i fråga”, säger Jari Myllärinen.

 

Denna klassificering ger myndigheter, fordonsanvändare och fordonsutvecklare en tydlig bild av den infrastruktur som krävs för automatiserad trafik och det stöd den ger för automatiserad körning. 

 

”I framtiden är målet att studera och utveckla de funktioner som gör att den automatiska körningen kan fortsätta utan avbrott så länge som möjligt. Detta är naturligtvis också en fråga där man måste ta hänsyn till kostnader och fördelar”, fortsätter Myllärinen.

 

Ytterligare forskning kommer särskilt att inriktas på fullständigheten och kvaliteten på dynamiska och statiska data samt på frågor som är relevanta för automatiseringen av vägnätets underhåll.  
Förutom att ge värdefulla bidrag till fortsatt nationellt arbete producerade projektet också bidrag till det internationella samarbetet för automatisering av vägtrafiken. Liknande forskning bedrivs i flera EU-medlemsstater, men ingen lika heltäckande och omfattande undersökning har utförts i lika stor skala tidigare.

 

Automatiseringen utvecklas för närvarande inom alla trafikformer. Automatisering av trafiken är en viktig del av ett fungerande transportsystem i framtiden. Automatisering kan medföra många fördelar för samhället, till exempel ökad trafiksäkerhet, minskade utsläpp och bättre tjänster.