Hoppa till innehåll

Den ekonomiska utvecklingen satte stopp för exporttransporternas tillväxt

Publicerad 28.9.2011

Den tillväxt inom utrikes sjötransport som pågått under hela början av året avstannande för exportens del i somras. Orsaken till detta är den ekonomiska utvecklingen, som snabbt avspeglas i utrikeshandeln och i transporterna på huvudlederna. Tillväxten inom den tunga landsvägstrafiken mattades också av. Järnvägstransporterna uppvisade endast obetydliga ändringar.

Den ekonomiska utvecklingen påverkar transporterna på Finlands huvudleder och många faktorer bidrar till förändringarna i dem, som till exempel de för Finland viktiga handelspartnernas ekonomiska situation. Det här syns tydligast i sjötrafiken, i vilken över 80 procent av Finlands utrikeshandel transporteras. Transportvolymen i farlederna har ökat efter recessionen 2009, men i somras mattades transporten av. I synnerhet exporten påverkar märkbart Finlands ekonomi, eftersom dess andel av bruttonationalprodukten är ungefär 40 procent.

De försvagade ekonomiska utsikterna avspeglas direkt i transporterna

Den tillväxt inom utrikes sjötransport som fortsatte hela början av året avstannade i juni då transportvolymen var 0,3 procent lägre än föregående år. Exporten under första halvåret, januari–juli, var emellertid 6,2 procent större än året innan. Däremot har importen fortsatt att öka kraftigt sedan början av året, med totalt 13,9 procent.

Passagerarmängden inom utrikes sjötrafik har ökat 2,7 procent sedan början av året. Ökningen beror på Estlandstrafiken, som ökade 6,3 procent i januari–juli jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. I fjol var Estlandstrafikens andel av all utrikes passagerartrafik 40 procent. 

Antalet fartyg som anlöpt våra hamnar från utlandet ökade 3,3 procent från början av året. Ökningen började redan i fjol och förändringen följer den allmänna utvecklingen inom sjötransporterna. Fartygsanlöpen nådde en bottennotering 2009 till följd av den ekonomiska nedgången. De inrikes fartygsanlöpen har däremot varje år hållit sig på ungefär samma nivå, liksom även nu.

Endast obetydliga ändringar inom järnvägstransporterna

I somras började godstransportvolymen på järnvägarna avmattas. De minskade godstransporterna mellan Finland och Ryssland sänkte transportvolymen för årets åtta första månader med 1,2 procent jämfört med föregående år.  

Inom godstrafiken finns det på lång sikt förutsättningar för tillväxt, i synnerhet i fråga om transporten av koncentrat och energivirke, kombinerade transporter samt inom containertrafiken till och från Ryssland och på den transsibiriska järnvägen och inom de inrikes råvirkestransporterna.   Den globala ekonomin, strukturförändringarna inom skogsindustrin och Rysslands transitotransporter utgör de främsta osäkerhetsfaktorerna.

Antalet passagerare i persontrafiken på järnvägarna hölls i början av året på samma nivå som föregående år. Passagerarvolymen i fjärrtrafiken minskade under årets åtta första månader med knappt en halv procent och motsvarande passagerarvolym i närtrafiken steg i samma utsträckning – närmare bestämt 0,3 procent i båda fallen. Under sommarmånaderna bidrog VR:s nya tågturer i Rysslandstrafiken till det ökade passagerarantalet. Under de närmaste åren förutspås att persontrafiken hålls på nuvarande nivå eller eventuellt stiger i någon mån till följd av bland annat ny tågmateriel.

Tillväxten av den tunga trafiken på huvudvägarna avmattades i somras

Den ekonomiska nedgången syntes också i den tunga trafikens tillväxt på huvudvägarna. I augusti steg den tunga trafiken med endast 1,5 procent jämfört med augusti i fjol. I januari ökade den tunga trafiken med över 8 procent jämfört med januari året innan.

Sett över en längre period ökade trafiken på huvudvägarna i januari–augusti totalt 2,3 procent jämfört med samma period i fjol. Person- och paketbilstrafiken ökade 2,2 procent och den tunga trafiken, dvs. buss- och lastbilstrafiken, ökade 3,8 procent.  Regionalt sett ökade trafiken på huvudvägarna under början av året mest i Egentliga Finland (2,9 %), Birkaland (2,7 %) och Södra Österbotten (2,7 %). Den tunga trafiken ökade mest i Södra Österbotten (5,2 %), Lappland (5,1 %) och Mellersta Finland (4,5 %).
 


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv