På grund av den milda vintern förväntas problem med tjällossning på landsvägar i en stor del av landet. Några stora översvämningar torde däremot inte förekomma. På järnvägar behövs begränsningar till följd av tjälen antagligen inte i någon större utsträckning än under normala vårar. Mycket beror också på köldläget i slutet av månaden.
Järnvägstrafiken torde i år klara sig med mindre problem till följd av tjälen än normalt. Inte heller i skärgården är menföret nu något problem. Däremot har den milda vintern farit hårt fram med landsvägarna.
Färre tjälproblem på järnvägarna än under tidigare år
Tjälproblemen på järnvägarna förväntas vara få i vår, särskilt i mellersta och södra Finland. Begränsningarna till följd av tjälen finns igen på samma ställen som tidigare i östra och norra Finland. Eventuella köldperioder i mars och väderväxlingarna under tjällossningen inverkar på i vilken utsträckning det förekommer tjälproblem.
Man förutspår att det måste införas begränsningar till följd av tjälen på cirka 10-20 bankilometer. Tjälproblemen antas vara färre än under de senaste två åren.
Tjälproblemen uppstår varje år på samma ställen. "Trafikverket strävar efter att minimera olägenheterna för trafiken till följd av tjälen", berättar Matti Levomäki , chef för bandrift och -underhåll. "Vi samarbetar i denna fråga med driftsentreprenörerna och trafikidkaren. Entreprenörerna för varje bansträcka följer kontinuerligt med förändringarna i tjällossningen och vidtar samtidigt nödvändiga åtgärder för att minimera tjälskadorna och undvika hastighetsbegränsningar.
Då de översta markskikten börjar tina på våren, kan smältvattnet inte alltid rinna bort och banvallarna inte heller torka. Det kan också finnas både tjälskadade och tinade markskikt ovanpå varandra. Då marken under rälsen fryser till, leder det till ojämna tjällyftningar. På de delar av bannätet som drabbats av tjäle måste man då införa hastighetsbegränsningar för att kunna garantera att tågen kan köra tryggt.
På landsvägarna har den milda vintern skadat beläggningar
I vår kan grusvägarna i en stor del av landet drabbas av tjällossningsproblem. Bara i södra Finland och längs kusten, med undantag av Uleåborgsområdet, förutspås tjällossningen bli normal och i landskapet Norra Karelen till och med lättare än normalt. I resten av landet förutspås tjällossning i vår förekomma mera än i genomsnitt. "Grundvattennivåerna var höga i början av vintern och tillfrysningen framskred så att det sannolikt bildades islinser i vägkonstruktionerna", förklarar Pekka Rajala , enhetschef för drift- och underhållsutveckling.
Hur allvarlig tjällossningen blir beror i stor utsträckning på vädret i vår. Ett torrt och soligt väder samt nattfrost gör att vägarna torkar i takt med smältningen, vilket håller den hotande tjällossningen i schack. De flesta tjälfarliga vägarna finns i de mellersta delarna av landet, där marken och terrängförhållandena är gynnsamma för tjälbildning och där antalet grusvägar är stort.
Hastighetsbegränsningar behövs mera än vanligt
Enligt Rajala har de belagda vägarna lidit av vinterns milda och regniga väder klart mera än normalt. Det förekommer många sprickor samt gropar och andra skador i beläggningarna. "På de mest skadade vägarna är man tvungen att införa hastighetsbegränsningar, som gäller tills man har hunnit reparera dem. Nu gäller det för trafikanterna att vara observanta i fråga om beläggningsskador", konstaterar han.
Tjälen har redan börjat smälta ställvis och menförestiden börjar mycket tidigare än normalt. Man är tvungen att införa viktbegränsningar i vår, precis som så ofta under de senaste åren. Den milda vintern har redan nu orsakat ytliga tjälskador på grusvägarna, varvid den mjuka ytan försvårar trafiken.
Däremot förväntas just inga översvämningar, åtminstone inte i södra Finland, tack vare den snöfattiga vintern, särskilt om det regnar måttligt i vår. Trummorna i landsvägarnas sidodiken är igenfrysta på många ställen, vilket kan medföra att vattnet stiger upp på vägen när smältningen kommer igång. Det finns många enskilda väganslutningar, och det är deras ägare som ansvarar för att trummorna hålls öppna.
Till följd av tjällossningen införs årligen viktbegränsningar på 600–2 000 vägkilometer. Förra våren fanns det cirka 900 kilometer viktbegränsade landsvägar och ännu på hösten över 100 kilometer då de rikliga regnen mjukade upp vägkropparna.
Få menföresproblem i skärgårdstrafiken
Både Skärgårdshavet och Finska viken har haft nästan öppet vatten i vinter och därför har man kunnat sköta skärgårdstrafiken utan de svårigheter som vanligen förekommer under isvintrar och utan specialmateriel. Man har inte inte heller kunnat öppna den officiella isvägen till Karlö på grund av det dåliga isläget. Däremot har is som packats i färjefarleder stört trafiken ibland i östra Finland.