BREEAM är en brittisk utvärderingsmetod som har funnits sedan 2003 och som kan tillämpas på alla infrastrukturprojekt. Med hjälp av den kan man på ett heltäckande sätt bedöma projektets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Dessutom kan organisationerna förbättra och mäta sina åtgärder enligt hållbar utveckling med hjälp av klassificeringen.
"BREEAM granskar projektet ur flera delområdens perspektiv. Det beaktar bland annat den interna ledningen, kommunikationen, byggandets lokala konsekvenser, projektområdets historia och eventuella fornlämningar. Naturligtvis ingår också miljöaspekterna, inklusive projektets vatten- och energianvändning, ordnandet av avfallshanteringen och till exempel användningen av återvunnet material. Andra motsvarande metoder har utvecklats i världen, men BREEAM är den mest kända och dess kriterier är mest omfattande", berättar miljöchef Sami Häkkinen vid Kreate.
BREEAM-metoden jämför inte infrastrukturprojekt sinsemellan, utan projekten bedöms individuellt. Utvärderingsverksamheten styrs av BREEAM:s manual. Manualen uppdateras regelbundet för att branschens utveckling ska kunna beaktas.
"De kriterier som listats i manualen och som styr utvärderingen utvecklas också för att utvärderingen ska vara tillräckligt utmanande för dem som gör den. Branschen går hela tiden framåt, så det är inte ändamålsenligt att bedöma de projekt som byggs just nu utifrån föråldrade kriterier. Drygt 200 kriterier är listade i BREEAM. Kriterierna kan naturligtvis ändras om de inte är relevanta för projektet. Metoden beaktar alltså projektets särdrag för att utvärderingen ska ha verklig nytta för projektet", förklarar Sami.
Projektet strävar efter en BREEAM-klassificering där cirka 200 klassificeringar har listats, inklusive transporter, material och avfallshantering.
Varför lönar det sig att eftersträva ett certifikat för miljöklassificering?
BREEAM är relativt nytt i Finland, särskilt i infrastrukturprojekt. Användningen av den har i Finland koncentrerats till offentliga projekt och projekt i större storleksklass, där till exempel planeringen är mer omfattande.
Finlands första miljöklassificering beviljades projektet Rv 12 Lahtis södra ringväg, som färdigställdes 2020. Projektchef Janne Wikström som nu leder broprojektet ansvarade också för det projektet.
"Att ansöka om miljöcertifiering ökar redan i sig väsentligt genomförandeorganisationens miljökompetens. Miljökonsekvenserna blir en del av den dagliga beslutsprocessen. Vi fattar bra beslut med tanke på miljön. I framtiden kommer miljöaspekten att ha en allt större roll i genomförandet av byggprojekt och kommer oundvikligen att bli en del av valet av en framgångsrik genomförandeorganisation", säger Janne.
Utvärderingen styr projektets verksamhet i rätt riktning
Utöver projektingenjör Marja Mattinen och broarbetsledare Anton Sirkama har Sami gått en BREEAM-kurs. Detta innebär att alla tre nu har behörighet att genomföra en utvärdering av projektet.
"Utvärderingen pågår under hela projektet och även användningsfasen för den nya vägen, bron eller banan utvärderas, alltså inte enbart planering eller byggande", berättar Sami.
Utvärderingen fokuserar på en konkret nivå. Det krävs mycket av ett projekt som omfattas av utvärderingen och kriterierna uppfylls inte med godkänt resultat annat än genom en tydlig verifiering.
"Som stöd för poängsättningen ska man lämna in konkreta motiveringar, såsom fotografier eller planeringsdokument. En oberoende kvalitetskontrollant som BREEAM anvisat övervakar utvärderingen och poängmotiveringen. Den tredelade godkännandeprocessen avslutas med en fest – förhoppningsvis", ler Sami.
Utvärderingsmetoden hjälper beställaren, entreprenören eller planeraren att identifiera projektets miljökonsekvenser samt de punkter där man kan göra saker enligt en mer hållbar princip.
"I fråga om Rävsundets och Hessundets broprojekt har man till exempel skaffat koldioxidfri energi från Vattenfall, och sällsynta växter har flyttats undan byggandet, bara för att nämna några åtgärder", berättar Sami.
Artikeln startar en artikelserie där miljöklassificeringen och dess delområden förklaras närmare.