Enhetlig praxis stärker koldioxidsnålt infrastrukturbyggande

Den gemensamma bedömningsmetoden av koldioxidsnålheten inom infrastrukturbyggande samt InfraCO2-utsläppsdatabasen som publicerades 2022 har pilottestats i flera projekt under 2022–2023. Ett enhetligt tillvägagångssätt för beräkning av koldioxidutsläpp från infrastrukturbyggande har redan länge varit ett mål för branschen. Bedömningsmetoden för infrastrukturbyggande, som var på remiss i början av sommaren, ses som ett betydande steg mot hela branschens gemensamma mål att bättre hantera koldioxidutsläppen från infrastrukturbyggande. Arbetet med att utveckla bedömningen av infrastrukturbyggandets klimatkonsekvenser fortsätter.

"De koldioxidutsläpp som infrastrukturprojekten orsakar kan granskas redan i projektbedömningarna, när man beräknar nytto-kostnadsförhållandet för projekten. På så sätt kan informationen om utsläppen från infrastrukturbyggande beaktas när man fattar beslut om genomförandet av projekten", berättar miljöexpert Karoliina Saarniaho vid Trafikledsverket.

Bedömningsmetoden har prövats i praktiken i flera projekt

Bedömningsmetoden för koldioxidsnålhet och utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande har pilottestats både i Trafikledsverkets och Helsingfors stads projekt under 2022–2023. I projekten har man redan observerat fördelarna med metoderna i praktiken.

"Projektet Tammerfors personbangård har velat vara en föregångare i bedömningen av infrastrukturprojektens utsläpp och därför ville vi delta i pilotprojektet. Med hjälp av utsläppsberäkningen kan man konkret påvisa mängden inbesparade pengar och koldioxidavtryck till exempel i fråga om material", summerar Mauri Mäkiaho, projektansvarig avdelningschef vid Trafikledsverket.

Liknande observationer av fördelarna med utsläppsberäkningen har gjorts även i Helsingfors stads projekt. Enligt bland annat Rambolls geoplanerare Saila Vicente, som deltog i utvecklingen av koldioxidsnålheten vid grundbyggandet av Malms flygfält, lämpar sig den gemensamma bedömningsmetoden också för projekt på stadsnivå.

"Enhetliga metoder för bedömning av koldioxidsnålhet och databaser för utsläppsvärden gör beräkningarna jämförbara när de utnyttjade källorna och antagandena är desamma oberoende av räknare. Detta ger också insyn i beräkningsgrunderna. Tydliga motiveringar underlättar beslutsfattandet i projekten och det vore viktigt att se utsläppsberäkningen som ett verktyg som i synnerhet styr infrastrukturbyggandet i en koldioxidsnål riktning", konstaterar Vicente.

Utsläppsberäkning som en del av tidigare planeringsskeden och kostnadsberäkning

Framtidens vision är att infrastrukturprojektets klimatkonsekvenser beaktas under hela processen: från beredningen av projektet till underhållet av den byggda farleden. Det finns dock fortfarande mycket arbete.  
"Projekten som i stor utsträckning omfattat trafikleds- och stadsbyggande har visat att det redan är möjligt att göra en jämförbar utsläppsberäkning som baserar sig på öppna data. Enligt responsen från intressentgrupperna är vi också på rätt väg mot att beakta klimatkonsekvenserna i allt infrastrukturbyggande", sammanfattar Janne Pesu vid Finlands miljöcentral.

Härnäst inkluderas utsläppsberäkningen i kostnadsberäkningen för infrastrukturprojekt via kostnadsberäkningstjänsten Ihku. Utsläppsberäkningen i Ihku grundar sig på projektens insatsmängder, för vilka olika utsläppskoefficienter fastställs. På så sätt kan de utsläpp som infrastrukturprojektet orsakar beräknas på samma sätt som dess kostnadskalkyl, och utsläppsuppgifterna kan utnyttjas som en del av beslutsfattandet om projekten.

Den första versionen av bedömningsmetoden som publiceras på hösten förbättrar väsentligt utsläppskalkylernas jämförbarhet och utvidgar metodens täckning jämfört med tidigare beräkningar. I fortsättningen är det meningen att utsläppsberäkningen även ska omfatta tidiga planeringsskeden och att metoden ska pilottestas även i genomförandeprojekt.

"Vi vill även i fortsättningen samarbeta intensivt med aktörerna inom branschen för att utveckla bästa praxis och hoppas att både den öppet tillgängliga utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande och den gemensamma beräkningsmetoden stöder det allmänna utvecklingsarbetet inom hela branschen", sammanfattar Karoliina Saarniaho framtida utvecklingsbehov. 

Tilläggsuppgifter

Utveckling av utsläppsberäkningen för infrastrukturbyggande: Miljöexpert Karoliina Saarniaho, Trafikledsverket, tfn 029 534 3294, [email protected]

InfraCO2 utsläppsdatabas: Gruppchef Janne Pesu, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1405, [email protected]

Helsingfors stads projekt: Utvecklingsexpert Heidi Huvila, Helsingfors stad, tfn 040 149 3570 [email protected]