Hoppa till innehåll

Banprojektet Kuppis–Åbo: Läderbaggen flyttade på spåren i Muhkuri

Publicerad 30.8.2022 9.09

Spårplanerna för banprojektet Kuppis–Åbo i Heikkilä förnyades på grund av läderbaggen som påträffades i Muhkuri naturskyddsområde. Den utrotningshotade läderbaggen lever veterligen i Finland endast i Åbo. 
 
Läderbagge. Bild: Matti Landvik 
 

Banprojektet Kuppis–Åbo byggs i hjärtat av staden från Kuppis till Heikkilä. Biologer, byggherrekonsulter och andra experter arbetar intensivt för att skydda de flera hotade växt- och djurarterna som lever i projektområdet. Hittills har dock bara en art flyttat på spåret – den svartblanka läderbaggen. 

Till planerna för Heikkilä hörde ursprungligen att bygga spår och en serviceväg nära Muhkuri naturskyddsområde. De vaksamma miljöexperterna upptäckte dock i tjänsten laji.fi, som erbjuder artinformation, att eken i området är ett hem för läderbaggar. Biologerna kontrollerade ännu läget genom att besöka terrängen. 

I Muhkuri beslöt man att gräva på ett nytt ställe så att eken som identifierats som läderbaggarnas boplats lämnas i fred. Den kommande servicevägen följer ungefär Muhkuribacken och bannätet ändras genom att flytta spårens anslutningspunkt. 

– Genom att flytta bannätet och servicevägen skyddar vi både läderbaggen och den gamla, värdefulla eken i Muhkuri. På så sätt bevarar vi också grönzonen mellan banområdet och fastigheterna i närheten, vilket är viktigt även för invånarna, berättar projektets landskapsplanerare Niina Mensonen från Sweco, som ansvarar för miljöteknologiska frågor och landskapsplaneringen. 

Muhkuris svarta skönhet åtnjuter skydd enligt habitatdirektivet 

Alla läderbaggar i Finland är Åbobor: i vårt land påträffas läderbaggen endast i Runsalas gamla lövträd samt i några livsmiljöer som Muhkuri nära Runsala. Därför måste artens föröknings- och rastplatser skyddas särskilt omsorgsfullt. 

– Under byggnadsarbetet ansöker man om förflyttningstillstånd för utrotningshotade växt- och djurarter hos NTM-centralen, varefter arterna flyttas till ersättande livsmiljöer så nära de gamla livsmiljöerna som möjligt. Läderbaggen är dock så hotad att man inte fick förflyttningstillstånd, berättar Mensonen. 

Läderbaggens larver äter mull från löv, fågelbon och annat organiskt material som samlas på bottnen av ekars och andra lövträds håligheter. Skalbaggens livscykel är kopplad till habitatets livscykel. 

Läderbaggen åtnjuter skydd både i Finland och i Europeiska unionens habitatdirektiv. Man kan skilja mellan tre och fyra centimeter långa insekter med blotta ögat, men i praktiken påträffas baggar som trivs djupt i hålorna mycket sällan. I Finland har FD Matti Landvik, som skrivit en doktorsavhandling, undersökt läderbaggen.

– Det finns till exempel många faktaböcker och webbsidor om fjärilar, men informationen om baggar är mer splittrad, berättar miljöexpert Kalle Rainio från Sweco. 

Hotade arter och värnande om naturvärden 

I projektområdet som hör till Egentliga Finlands kustzon bor förutom läderbaggen även till exempel smygstekellik glasvingen, backhumlan och storfläckiga pärlemorfjärilar. Särskilt i Heikkilä finns det rikligt med hotade eller sårbara arter, såsom gulmåra och hundtunga. I lundarna i Muhkuri kvittrar bland annat näktergalen som klassificeras som livskraftig. 

– Muhkuri är ett mycket artrikt område och har en stor naturmångfald. Samtidigt är det en viktig rekreationsplats för människor, berättar Mensonen. 

Växter, djur och deras utbredningsområden som lever längs banan ska beaktas vid montering av elstolpar, sprängningar och andra projektarbeten. 

– Främjandet av hållbar utveckling och naturens mångfald är viktiga värden för banprojektet Kuppis–Åbo, där man utöver läderbaggen även beaktar bland annat fladdermössen som äter på Auraåns järnvägsbro och fåglarna som häckar i närheten av banan, konstaterar Trafikledsverkets projektchef Erkki Mäkelä

Att bygga nytt erbjuder förutom utmaningar också möjligheter att främja hållbar utveckling och naturens mångfald: till exempel bangårdar är ofta värdefulla solexponerade miljöer där fjärilar och humlor surrar och växter blomstrar. 

– När man utför banarbeten i stadens centrum förändras oundvikligen livsmiljöerna, landskapen och stadsbilden i någon mån. Vi restaurerar ändå arternas livsmiljöer och gör växtarterna mångsidigare så mycket som möjligt, säger Mensonen. 

Mer information: 
Trafikledsverket, projektchef Erkki Mäkelä, [email protected]
Sweco Finland Oy, landskapsplanerare Niina Mensonen, [email protected]  
Sweco Finland Oy, miljöexpert Kalle Rainio, [email protected]

Följ projektet: 
vayla.fi/sv/banprojektet-kuppis-abo
www.facebook.com/KupittaaTurkuratahanke 

Målet för banprojektet Kuppis–Åbo är att förbättra spårtrafiken i hela Egentliga Finland och på Kustbanan, och göra den smidigare. Dessutom möjliggör projektet för sin del genomförandet av en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Tack vare de modifieringsarbeten som utförs på bangårdarna frigörs mark i Åbo stationsområde för områdets utveckling, och säkerheten och hinderfriheten hos järnvägsstationens passagerarplattform förbättras. Projektets arbeten är schemalagda till åren 2021–2024. Europeiska Unionen stöder banprojektets utvecklingsfas med 6,3 miljoner euro. Projektet verkställs av Trafikledsverket, Åbo stad och VR.

Projektet medfinansieras av Europeiska unionen.

Trafikledsverket är ensamt ansvarig för innehållet i denna publikation, som inte nödvändigtvis återspeglar Europeiska unionens åsikt.

Bilagor


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv