Hoppa till innehåll

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden tryggar förutsättningarna för livet på jorden. Förlust av mångfald orsakas framför allt av förändringar i livsmiljöerna, överexploatering av naturresurserna, skadliga utsläpp, skadliga främmande arter och klimatförändringen. Trafikledsverket har som mål att minska trafikledshållningens och trafikens negativa inverkan på den biologiska mångfalden.

Trafiklederna går rakt genom arternas livsmiljöer och försvårar djurens rörlighet. I trafiken dör ett stort antal däggdjur av olika storlek, groddjur, kräldjur och fåglar. Även utsläpp och buller från trafiken försämrar organismernas levnadsförhållanden. Trafikledsverket utvecklar trafikledshållningen kontinuerligt genom att samordna målen för trafikledshållningen och för skyddet av naturmiljön, och samtidigt trygga en säker trafik.

Minimering av trafikledshållningens miljöolägenheter för att upprätthålla de tjänster som naturen erbjuder

Det finns ingen allmängiltig teknisk metod för att lindra eller avlägsna skadliga naturkonsekvenser. Det effektivaste sättet är att avstå från att utvidga trafikledsnätet. När detta inte är möjligt ska tryggandet av den biologiska mångfalden beaktas i planeringen av nya trafikledsprojekt och i underhållet av de nuvarande trafiklederna.

Planeringen av markanvändningen styr planeringen av trafikledsprojekt. Genom planläggningen kan man minska trafikledsprojektens splittrande effekter på naturområden. Till planeringen av trafikledsprojekt hör också att göra utredningar om naturvärden. I projekt för att bygga nya trafikleder och förbättra befintliga leder beaktas naturvärdena utifrån information om den biologiska mångfalden. 

Bevarandet av den biologiska mångfalden tryggas och främjas i trafikledsmiljöerna genom åtgärder för dagligt underhåll och förläggningen av dessa. Ett exempel på detta är bl.a. tidpunkten för slåtterarbetena av vägkanterna och eventuella slåtterbegränsningar. 
Vägkanter och järnvägsområden är livsmiljöer som ersätter naturmiljöer för många djur och växtarter. Öppna områden längs vägarna som slås regelbundet bildar ersättande livsmiljöer för vårdbiotopernas arter. I väg- och järnvägsområdena påträffas också hotade arter, såsom växt- och fjärilsarter i solexponerade miljöer. 

Värdefulla naturobjekt tryggas i byggnadsskedet genom markering i terrängen och förläggningen av åtgärderna. Även utplantering av växter, insamling och sådd av frön samt tillvaratagande av matjord är metoder för att trygga den biologiska mångfalden i trafikledsområdena.

Trafikledsverket bekämpar också skadliga främmande arter i trafikledsmiljön. Man har redan i åratal bekämpat jättelokan i landsvägsområden. I landsvägsmiljöer vidtas åtgärder för att bekämpa riklig förekomst av vresros och blomsterlupiner enligt hanteringsplanen för bekämpning av främmande arter. I trafikledsmiljöer planteras inga främmande växtarter som enligt lagen anses vara skadliga. 

Trafikledsverket strävar för egen del efter att främja tryggandet av ekosystemtjänsterna. Med ekosystemtjänster avses den direkta eller indirekta nytta som funktionerna i naturens ekosystem ger människan och andra ekosystem. Exempel på tjänster är grundvattenbildning, pollinering av insekter eller markens produktivitet. I trafikledshållningen kan ekosystemtjänsterna beaktas så att ekologiska strukturer och funktioner som upprätthåller ekosystemen stärks och negativa effekter på dem minimeras.

Informationen om undervattensmiljöns mångfald ökar

Trafikledsverket deltar aktivt i Miljöministeriets fleråriga projekt för kartläggning av undervattensmiljöns biologiska mångfald (VELMU) bland annat genom att göra det möjligt att utnyttja exakta uppgifter om sjömätningar i projektet i samarbete med försvarsmakten. Trafikledsverket är en betydande användare av uppgifterna i fortsättningen.

Hittills har informationen om undervattensmiljöns mångfald varit mycket knapphändig och splittrad och har inte kunnat utnyttjas till exempel i planeringen av fördjupningsprojekt. Den information som VELMU-projektet producerar kan i fortsättningen utnyttjas för att planera fördjupningar av farlederna, minska de olägenheter som orsakas av farledsarbeten och dessutom även för att minska miljöskador till följd av sjötrafikolyckor.
Sjötrafiken styrs så långt möjligt bort från de mest värdefulla områdena med tanke på mångfalden. Vid behov begränsar vi hastigheterna i allmänna farleder. Värdefulla naturobjekt beaktas i planeringen och genomförandet av muddringar och deponeringen av muddermassor.