Utgångspunkten för stambanan byggdes för över 160 år sedan, vilket gör banan till Finlands äldsta. Den ökade trafikmängden har ökat behovet av att utveckla banan. Under de senaste tio åren har leden utvecklats i båda ändarna. Utvecklingen fortsätter och är fortfarande nödvändig eftersom stambanan har stor betydelse för såväl passagerar- som godstågstrafiken.
Kom med på en tur på stambanan och se hur leden har och fortsätter att förändras.
Avgång från Helsingfors
Resan på stambanan från söder till norr inleds vid Helsingfors järnvägsstation, där man i slutet av fjolåret slutförde ett projekt som förbättrat bangårdens funktion, med undantag av vissa finslipnings- och rivningsarbeten. Projektet för att förbättra funktionaliteten och effektiviteten på Helsingfors bangård uppnådde sina mål, och detta har numera minskat bangårdens känslighet för störningar och timkapaciteten har höjts med cirka 16 tåg från 74 tåg till nästan 90 tåg.
"Syftet med projektet var att öka kapaciteten och minska banans känslighet för störningar, och målen uppnåddes genom god planering och framgångsrikt samarbete. I förbättringen av stambanan förberedde vi oss på framtida utmaningar, det vill säga numera finns det mer spelrum för exceptionella situationer", berättar projektchef Veli-Matti Kantamaa vid Trafikledsverket.
Helsingfors bangård kunde inte utvidgas i projektet på grund av områdets täthet, så funktionaliteten förbättrades och kapaciteten utökades genom att utveckla den befintliga bangården. I projektet utökades bangårdens växlar och växelgränder, vilket ökade spåralternativen i tågtrafiken mellan Helsingfors och Böle. Dessutom förkortades signalavstånden genom att man lade till linjeskydd mellan Helsingfors och Böle, vilket innebär att man automatiskt tryggar att tågen går säkert i följd. I och med detta är det möjligt att öka banans kapacitet avsevärt. Helsingfors relägruppställverk möjliggör denna sorts tillägg relativt lätt.
"På bangården gjordes förbättringar den automatiska tågkontrollen genom att införa ett Ebiloop-system som ger flexibilitet i JKV-systemet, dvs. övervakningen av tågtrafiken, och som också möjliggör ökningar av kapaciteten", preciserar Kantamaa.
Kervos nya ställverk.
Sammanlagt installerades cirka 20 växlar i byggskedet under åren 2016–2019. Samtidigt gjordes de ändringar i säkerhetsanordningarna som växlarna krävde i det befintliga ställverket och servicespårens överbyggnad iståndsattes. Under projektets gång gjordes dessutom ändringar i spåranläggningen, uppdateringar av säkerhetsanordningar och ändringar av elbanan i anslutning till det västra tilläggsspåret i Böle.
De totala kostnaderna för projektet uppgick slutligen till 50 miljoner euro, vilket var cirka tio miljoner euro mindre än vad som angavs i kostnadskalkylen. Byggnadsplaneringen fick TEN-T-understöd.
Böle återspeglas i hela landet
Slutförandet av projektet för att förbättra funktionaliteten och effektiviteten på Helsingfors bangård var en viktig del av förberedelserna inför de ökade trafikmängderna på banan Böle-Riihimäki och Esbo stadsbana. Arbetet på Helsingfors bangård skulle samordnas med den pågående tågtrafiken. Byggarbetena i köpcentret Tripla och byggandet av tilläggsspåret i Böle hämtade sin egen spänning till processen.
Böle västra tilläggsspår, som färdigställdes för två år sedan, underlättar trafiken på stambanan avsevärt. Det sammanlagt 1,5 kilometer långa avsnittet består av ett nytt spår och en ny stationsplattform.
På vardagar går över tusen tåg via Böle, och därför är stationens betydelse för hela tågtrafikens smidighet i hela landet kritisk. Byggandet av tilläggsspåret främjar således både minskningen av störningar i godstrafiken och passagerartågens punktlighet.
Många förbättringar mellan Dickursby och Riihimäki
På stambanan fortsätter resan norrut mot Tammerfors. På vägen åker man igenom det pågående projektet Helsingfors-Riihimäki, vars mål är att öka kapaciteten och minska banans känslighet för störningar.
Projektet består av tre olika faser. Det gemensamma slutmålet för dem är att banavsnittet Helsingfors-Riihimäki ska ha minst fyra spår när det färdigställs. Därmed förbättras huvudbanans driftsäkerhet, antalet tågturer kan ökas och godstrafikens konkurrenskraft förbättras
I det första skedet fokuserade man särskilt på att förbättra trafikplatserna. Byggandet gjordes bland annat vid stationerna i Dickursby, Kervo, Träskända och Riihimäki. I Dickursby pågår arbetet fortfarande. I projektets andra och tredje skede byggs de egentliga tilläggsspåravsnitten som i sista hand möjliggör fler tågturer.
"I det första skedet av projektet som inleddes år 2015 fokuserade man på att förbättra trafikplatserna, eftersom det gav flest fördelar. När de tilläggsspår som byggs i senare skeden blir klara skulle trafikplatserna i fråga om kapaciteten ha blivit "flaskhalsar" utan de ändringar som gjordes", motiverar projektchef Riitta Parviainen vid Trafikledsverket.
Projektets första och andra skede är i byggfasen. I det andra skedet byggs tilläggsspår mellan Kervo och Jokela
Inte två utan en tredje
I projektets tredje skede som är i planeringsskedet är avsikten att bygga tilläggsspår från Jokela i Riihimäki.
"Den förbättrade förmedlingskapaciteten möjliggör fyra en-timmes närtåg i en riktning mellan Helsingfors och Riihimäki, medan tågen för närvarande är i två i en riktning. De tilläggsspåren gör det också möjligt att försnabba närtågen mellan Helsingfors och Riihimäki, då man kan planera en omkörning mellan fjärrtågen och närtågen utan att sakta ner närtågen. När närtågen och fjärrtågen har flyttats till sina egna spår kan man dessutom förkorta fjärrtågens restider", förklarar projektchef Marketta Ruutiainen vid Trafikledsverket.
I och med projektet förbättras också banans tåligheten för störningar, vilket gör trafiken smidigare och mer tillförlitlig.
Järnvägsplanen för den tredje fasen av banprojektet Helsingfors-Riihimäki godkänns under år 2023, men det finns ännu inget beslut om byggande.
Stora förändringar på kommande till Tammerfors personbangård
Till de livligaste stationerna på stambanan hör Tammerfors station, vars årliga passagerarantal är sammanlagt cirka 2,7 miljoner passagerare som avgår, anländer och byter via Tammerfors, sammanlagt cirka 170 passagerar- och godstrafiktåg per dygn. Trafikledsverkets mål är att i projektet Tammerfors personbangård bygga om stationen. Målet med projektet som är i planeringsskedet är att bygga en ny plattform för passagerartrafik i Tammerfors samt att skapa bättre trafikförbindelser för tågresenärer på hela stationsområdet.
"Tammerfors är en knutpunkt i Finlands tågtrafiknät och funktionerna på Tammerfors personbangård används på riksnivå av såväl passagerar- som godstågstrafiken. Därför är projektet Tammerfors personbangård av central betydelse för hela landets tågtrafik och stambana", förklarar projektchef Mikko Heiskanen vid Trafikledsverket.
Projektet Tammerfors personbangård är en del av en större helhet vars mål är att förbättra användningen av och funktionaliteten på stambanan.
"Till helheten kopplas bland annat omgivande utvecklings- och renoveringsbehov, såsom Tammerfors-Helsingfors -projekten, byggprojektet för Tammerfors-Jyväskylä-banan, projektet Tammerfors-Björneborg för borttagning av plankorsningar samt den eventuella Digispårets testavsnitt i riktning mot Björneborg samtidigt som själva bangården byggs", preciserar Heiskanen.
I projektet, vars kostnadskalkyl uppgår till cirka 170 miljoner euro, förnyas dessutom tågplattformarnas tak och persontågens underhållssystem omorganiseras. Dessutom uppdateras bankonstruktionerna på det sätt som ändringarna kräver. Även uppdateringar av säkerhetsanordningar och elbanor hör till helheten.
"Arbetet som utförs på banavsnittet i projektet Tammerfors personbangård påverkar trafiken på stambanan på många sätt. Bannätets användbarhet, punktlighet och passagerartrafikens tillgänglighet förbättras. Den riksomfattande tågtrafiken kan erbjudas högklassiga tjänster.
De nya spårarrangemangen påskyndar passagerartågens trafik och passagerartrafikens spårkapacitet ökar. Det blir möjligt att öka tågturerna inom närtågtrafiken och även fjärrtåg- och godstrafiken drar nytta av de nya tilläggsspåren", tillägger Heiskanen.
Projektet är ännu inte i byggskedet.
Suomirata siktar mot en snabbare resa på stambanan
Samtidigt som Trafikledsverket ser till att stambanan fungerar nu och i framtiden är målet för Suomirata att nå en snabb tågförbindelse på cirka en timme från Tammerfors till Helsingfors. På vägen skulle banan åka via Helsingfors-Vanda flygplats. Det finns två alternativ för genomförandet av Suomirata, varav det ena skulle innebära att en helt ny bansträckning byggs och det andra att tilläggsspår och uträtningar byggs för den befintliga banan.
Suomi-rata Oy publicerade i september en utredning om hur man kunde öka stambanans hastighet mellan Tammerfors och Helsingfors. Enligt planen skulle en ny sträckning för höghastighetsbanan vara det bästa alternativet. Om huvudbanan byggs skulle man bygga tilläggsspår och uträtningar till stambanan. Projektet Suomirata är inte Trafikledsverkets projekt.
Faktaruta
- År 1849 började de första tankarna om en stambana väckas, men det tog ännu ett tjugotal år innan det första egentliga tåget rörde sig på banan i januari 1862.
- Underhållet och byggandet av banan är väsentligt, för samtidigt som hälften av finländarna bor längs stambanan är den också av stor betydelse för Finlands ekonomi.