Hoppa till innehåll

Tillgänglig trafikledsinfrastruktur uppstår genom att lyssna på kunden

Publicerad 8.12.2022

Finland har världens tredje äldsta befolkning mätt i andelen 65-åringar och äldre. Var och en av oss är i något skede av sitt liv rörelse- eller funktionshindrad på något sätt. "Man rör sig med rullstol, barnvagn eller med foten i paket. Även små barn hör till denna grupp", beskriver Riitta Tammi, expert på medborgarnas kundrelation.

Kupittaan rautatieasemalla ja asema-alueella elokuussa tilapäisiä liikennejärjestelyjä testasi Taru Luukkala.

Bild: Taru Luukkala testade tillfälliga trafikarrangemang på Kuppis järnvägsstation och stationsområde i augusti.

Det spelar en stor roll hur tillfälliga trafikarrangemang sköts. "Det är viktigt att röra sig självständigt i den normala vardagen. Det gynnar alla när det går att röra på sig och infrastrukturen fungerar", påpekar Tammi.

Medborgartestning ger specialgrupper möjligheter att påverka

I en workshop som ordnades för Trafikledsverkets projektchefer för byggande framfördes idén om att be lokalbefolkningen testa tillfälliga trafikarrangemang. Som bakgrundsinformation samlades också lärdomar från arrangemang som gjorts vid andra objekt.

Även om Trafikledsverket har anvisningar för tillfälliga trafikarrangemang är byggobjekten ändå olika. "Verksamhetsmodellen för medborgartestning motsvarar förmågan att tänka på behoven hos olika grupper av personer som rör sig", konstaterar Tammi.

"För att utveckla vår egen verksamhetsmodell fick vi sparrhjälp av Invalidförbundet och Cykelförbundet. Tillsammans med dem funderade vi på vilka konkreta saker trafikantgrupperna testar och via vilka sätt det lönar sig att rekrytera testare", berättar Tammi.

Vi testade verksamhetsmodellen i genuina miljöer

Verksamhetsmodellen har genomförts vid sex objekt på olika håll i Finland: fem tillsammans med rörelsehindrade personer och ett med cyklister.

Personer med rörelsehinder har bland annat bedömt ruttens bredd, slänternas lutning och gångytornas material. "Vi kartlade också vägledning, belysning och om det känns tryggt att röra sig i det område där byggnadsarbetet pågår", räknar Tammi upp.

"I Kuopio upplevde testarna till exempel att vissa ställen var för smala för rullstolen. I Kuppis i Åbo önskade testarna bättre infotavlor om de tillfälliga arrangemangen. Dessutom kan staden ha gett anvisningar om en rutt som inte är tillgänglig, till exempel på grund av trösklar. Om man inte kan ta sig till gångvägen som leder till plattformen kan man inte ta sig till plattformen heller", påminner Tammi.

Cyklisterna bedömde omvägens tillgänglighet för cykling, vägvisningen och trygghetskänslan när de cyklade i närheten av byggarbetsplatsen. "Cyklisterna upptäckte oklarheter vid testobjektet i avgränsningen av byggarbetsplatsen till gång- och cykelvägarna. De önskade också bättre vägledning längs omvägarna med hjälp av skyltning och kartor", beskriver Tammi.

Utifrån responsen från medborgartestningarna har man gjort ändringar i de tillfälliga trafikarrangemangen. "Till exempel har antalet byggplatsstängsel ökats, kartornas storlek utökats och skyltningen förbättrats. Vi skickar också en promemoria om testningen till staden eller fastighetsbolaget om vi får respons om Trafikledsverkets och en annan aktörs gränssnitt".

Erfarenheterna ger projektet mer information

Avsikten är att göra medborgartestningen till en etablerad verksamhetsmodell för stadsområdenas och stationsområdenas projekt, eftersom testningen helt tydligt har varit till fördel för projekten.

"Våra projektchefer har konstaterat att respons från olika trafikanter ger mervärde och öppnar aktörernas ögon. Dessa uppgifter hjälper till att förbättra arrangemangen för framtida objekt och därigenom också kundupplevelsen", sammanfattar Tammi.
 


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv