LNG-terminalen krävde snabb planering och smidigt samarbete

"Vi kunde inte göra stora ändringar i farleden, eftersom de skulle kräva behandling enligt vattenlagen jämte tillståndsansökningar och administrativa höranden (t.ex. markägare) om farleden skulle förbättras, och nu fanns det inte tid för sådant. Vi var tvungna att hitta på idéer på ett smidigare sätt och se med vilka lättare åtgärder man kunde får terminalfartyget och dess påfyllningstransporter fram till hamnen", berättar Olli Holm, ledande expert på farledshållning vid Trafikledsverket.  

"Vi förstod genast att ett sådant projekt endast kan främjas genom ett välfungerande och omfattande samarbete. Flera aktörer behövdes: terminalens ägare Gasgrid, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Finnpilot, Alfons Håkans som ansvarar för bogserbåtsverksamheten och Ingå hamn. Vi höll kontakt mycket intensivt", berättar Jarkko Toivola, sjötrafikdirektör vid Trafikledsverket. 

Projektet hade många utmaningar. Ingå farled är endast cirka 150 meter bred och eftersom LNG-fartygen är upp till 50 meter breda återstår det inte mycket utrymme på farleden. Ingå hamn är också mycket trång för sådana här fartyg som är upp till 300 meter långa. Även sättet på vilket terminalfartyget förs fram till hamnen är avvikande i finländska förhållanden. 

"Fartyget leds fram med fyra bogserbåtar, vilket man inte har erfarenhet av i Finland. I allmänhet används högst två bogserbåtar. De sista två kilometrarna backar dessutom fartyget in i hamnen. Reaktionstiden för stora fartyg är också mycket lång. Dessa utmaningar löste vi under sommaren", berättar Holm om hur projektet framskrider. 

Inom projektet genomfördes snabbt skisser av den kommande farledsmärkningen, med målet att få en fungerande snabblösning. Märkningarna på farleden skulle vara synliga både för LNG-fartyg vars kommandobrygga är på cirka 45 meters höjd och för bogserbåtar vars kommandobrygga är på cirka 10 meters höjd. Alla fartygen måste också kunna se det tillgängliga farledsutrymmet och även kunna agera så att utrymmet utnyttjas maximalt.  

Lösningarna diskuterades tillsammans med cheferna för bogserverksamheten, lotsarna och Traficom. Introduktionskörningar och bedömning av olika märkningsalternativ gjordes i Aboa Mares simulator i Åbo. Sedan återvände vi till planeringsbordet och gjorde nya försök. Slutligen nådde vi en gemensam syn på hur vi skulle få det att fungera. 

Farledens och hamnens märkningar förnyades så att dagmärken och flytande märkningar lades till farleden och hamnen för att ange det farledsutrymme som både LNG-fartyg och bogserbåtar har till sitt förfogande.  På farleden installerades dessutom en väderstation samt sikt- och strömningsmätare för att säkerställa de rådande lokala förhållandena på farledens mest utmanande sträckor.  

Under hösten utfördes planenliga testkörningar i FORCE:s simulator i Danmark, där man bland annat fokuserade på att öva operationer och hantera exceptionella situationer. Både lotsar och bogserare deltog i testerna.  

"Detta var ett fint bevis på det multilaterala samarbetet, genom vilket man med rimliga kostnader och snabbt kunde finslipa infrastrukturen för samhällets bästa.  Fortsatt utveckling av Ingå farled betraktas även i fortsättningen utifrån dessa erfarenheter", sammanfattar Jarkko Toivola fördelarna med projektet.  

Läs mer om den flytande LNG-terminalen (Gasgrid) https://gasgrid.fi/sv/fsru-sv/lng-flytande-terminal/ 
 
Mer information:  
Sjötrafikdirektör Jarkko Toivola, tfn 029 5343046, [email protected]