Konkurrensutsättningen inom busstrafiken efter att marknaden avreglerades har lyckats relativt bra enligt en undersökning som Trafikverket och 11 stadsregioner låtit göra. Med hjälp av undersökningen om konkurrensutsättning och marknaden inom kollektivtrafiken ville man ta reda på hur anbudsförfarandet och kollektivtrafikmarknaden kunde effektiveras.
Av alla upphandlingssätt anser i synnerhet trafikidkarna att den första, nu undersökta, anbudsomgången enligt den så kallade bruttomodellen är den klaraste och rättvisaste modellen. Enligt den får den behöriga myndigheten, som också planerar trafiken, biljettintäkterna. Också andra modeller som prövats har på många orter visat ett gott resultat, och bör därför ytterligare testas och vidareutvecklas. Exempel på sådana modeller är koncessionsavtal, som är avtal där trafikidkaren bär biljettintäktsrisken, och resandeincitamentsavtal/incitamentsavtal, som är en kombination av bruttomodellen och koncessionsavtalet.
Även om konkurrensutsättningen i huvudsak har fungerat relativt bra, lämnades det i vissa av de konkurrensutsatta områdena under den här första undersökta anbudsomgången bara ett fåtal anbud, och i andra områden igen var prisnivån högre än väntat.
Undersökningen visade att av de konkurrensutsatta områdena lockade små och medelstora objekt flest anbudsgivare. Också en tillräckligt lång avtalsperiod och en minimal risk för minskad trafik under avtalsperioden har varit konkurrensfrämjande faktorer, vilka å andra sidan försvårar utvecklandet av trafiken.
Av undersökningen framgick att materielkraven ska vara rimliga och så enhetliga som möjligt runt om i landet. Det är viktigt att tilldela depåutrymmen för att locka nya trafikidkare till marknaden.
Vad undersöktes och hur?
I undersökningen om konkurrensutsättningen och marknaden inom kollektivtrafiken studerades konkurrensutsättningarna av kollektivtrafiken under åren 2013–2014 i 11 stadsregioner och 3 NTM-centraler. EU:s trafikavtalsförordning och kollektivtrafiklagen, som trädde i kraft 3.12.2009, ligger till grund för konkurrensutsättningen. Trafiken som undersökningen gäller har tidigare huvudsakligen organiserats med trafikeringsavtal för övergångsperioden. I marknadsundersökningen har man fokuserat på de konkurrensutsatta marknaderna.
Undersökningen beställdes av Trafikverket, HRT samt städerna Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Kouvola, Lahtis, Villmanstrand, Kuopio, Uleåborg, Tammerfors och Åbo.
Med hjälp av enkäter och materialundersökningar studerade man hur trafiken konkurrensutsatts och hur man lyckats med konkurrensutsättningarna sedan busstrafikmarknaden avreglerades sommaren 2014. Den insamlade informationen fördjupades genom att intervjua de behöriga myndigheterna, trafikidkarna och materieltillverkarna. Genom att analysera dessa uppgifter samt bussbolagens ekonomiska läge har man utarbetat rekommendationer. Samarbetet mellan myndigheter behöver ökas och förbättras så att konkurrensutsättningarna fördelas jämnare både tidsmässigt och geografiskt. Enhetliga handlingar bör också utformas.