På bilden brottytan på en skena som gått av.
"Rälsens skick har ett direkt samband med järnvägstrafikens säkerhet och smidighet. Att effektivisera funktionen är också en miljögärning. När man genom bättre ultraljudskontroll upptäcker fel som man kan reparera med att svetsa utan att skenor eller växlarnas ståldelar behöver bytas, undviker man de koldioxidutsläpp som stålindustrin producerar när nya skenor skaffas", berättar Marko Lehtosaari, sakkunnig på banunderhåll vid Trafikledsverket.
Allt utgår från kravdefinitionen.
"För att vi ska veta vad vi ska kräva måste vi undersöka nuläget och grundorsakerna till att skenorna brister. Vid Trafikledsverket och Uleåborgs universitet pågår en undersökning där man går igenom nästan alla skenor som brustit under året och analyserar deras skador. I Uleåborg testas också hur olika svetsparametrar påverkar manganstålet, som används allmänt i växelkryssen. I undersökningen jämförs också de nyaste verksamhetssätten med nuvarande praxis för att hitta de rätta förbättringsobjekten", säger Lehtosaari.
Som en del av utvecklingsarbetet utreder Trafikledsverket olika komponenters underhållsåtgärder, transporten och hanteringen av skenor på arbetsplatserna samt olika metoder för att slipa skenorna. Dessutom jämför man skillnaden mellan att svetsa i terrängen och att svetsa i en verkstad, dvs. hur vädret, övriga förhållanden samt agerandet på trafikens villkor påverkar svetsresultatet.
Rälsstål är svårt att svetsa – kompetensen och handledningen ökas
"Rälsstålet har sina egenheter och i Finland är det få som har den kompetens som behövs för att svetsa järnvägsskenor. Därför har vi genom metodprov utarbetat anvisningar för svetsning av skenor (WPS, Welding procedure specification). Dessutom ska alla entreprenörer i fortsättningen ha en svetskoordinator som har internationell behörighet för denna uppgift, dvs. IWT/IWE-kompetens", berättar Lehtosaari.
Även när det gäller ultraljudskontrollerna finns det utrymme för förbättringar.
"Utrustningen för ultraljudskontroller utvecklas hela tiden och det är viktigt att säkerställa att ny teknik används i Finland. Vid konkurrensutsättningen av underhållsentreprenader har Trafikledsverket därför de senaste åren krävt utvecklad utrustningsteknik av entreprenörerna", konstaterar Lehtosaari.
Förutom kompetensen måste också anvisningarna vara i skick. I fortsättningen förenhetligar Trafikledsverket anvisningarna och kraven som gäller besiktningen av järnvägsrälsen.
Trafikledsverket får stöd för att uppdatera metoderna och anvisningarna genom sitt internationella samarbete. Verket har bland annat deltagit i projektet Arinka (Arctic Railway Infrastructure in Kolarctic), där man jämförde grannländernas praxis. Dessutom går den nordiska arbetsgruppen Nordic Rail Maintenance igenom praxis för underhåll av rälsen.
"Ett exempel på informationsutbyte är att ett kvalitetssystem för svetsning enligt ISO 3834-2 redan under en tid har krävts av entreprenörerna i de övriga nordiska länderna och i Finland införs kravet den 1 januari 2022", beskriver Lehtosaari.
"Nu är vi på god väg och vi tror starkt på en bestående utveckling av svetskvaliteten och rälskontrollerna i Finlands bannät", sammanfattar Lehtosaari.
Mer information:
sakkunnig, banunderhåll Marko Lehtosaari
tfn 029534 3061
[email protected]