Hoppa till innehåll

Generaldirektör Wihlman: Rysslands anfall mot Ukraina skapar osäkerhet även inom infrastrukturbranschen

Publicerad 24.3.2022

Venäjän hyökättyä Ukrainaan 24.2.2022 on hintakehitys muuttunut lähes hallitsemattomaksi. Tilanne on vaikea koko infra-alalla ja vaikutukset ulottuvat niin käynnissä oleviin urakoihin kuin uusien infrahankkeiden suunnitteluun ja kilpailutuksiin.

Redan under 2021 ökade materialkostnaderna inom infrastrukturbranschen exceptionellt mycket. I fjol steg till exempel priset på bitumen med 72 procent, virkespriset med över 40 procent, priserna på bränsle, energi och metallprodukter med nästan 40 procent.

Sedan Ryssland anföll Ukraina den 24 februari 2022 har prisutvecklingen i det närmaste blivit hejdlös. Situationen är svår inom hela infrastrukturbranschen och effekterna sträcker sig såväl till pågående entreprenader som planering och konkurrensutsättning av nya infrastrukturprojekt. Problem med materialleveranser, ökade bränslekostnader och allmän osäkerhet syns bland annat i kostnadskalkylerna och tidtabellerna.

Trafikledsverket har lagt till en rekommendation om att undvika bitumen av ryskt ursprung i anbudsbegäran för beläggningsanskaffningar om ska påbörjas och pågår. Bitumen som framställs av rysk råolja kan i framtiden hamna på Europeiska unionens sanktionslista, vilket innebär att användningen av den måste avbrytas i enlighet med Europeiska unionens sanktionsbeslut. Vi förbereder också mer omfattande instruktioner om sanktionerna mot Ryssland och deras följder.

Antalet vägar som är i dåligt skick ökar

Kostnadsökningen syns också i Trafikledsverkets projekt och på byggplatserna, i synnerhet på beläggningsplatserna i sommar. Cirka en tredjedel av asfaltens pris utgörs av bitumen, så prisutvecklingen inverkar direkt på beläggningsmängden. Vårt mål är att belägga 2 500 kilometer i sommar, men det är priset på bitumen under beläggningsperioden i sommar som avgör om detta kan uppnås.

I vilket fall som helst står det klart att beläggningsmängderna i år inte räcker till för att förhindra att reparationsskulden på landsvägarna ökar. För detta skulle cirka 4 000 kilometer behöva beläggas per år. Med den nuvarande finansieringsnivån ökar antalet vägnät som är i dåligt skick i år med uppskattningsvis 300–500 kilometer. Sammanlagt finns det en reparationsskuld på cirka 2,9 miljarder euro på väg- och bannätet i Finland.

Svår tjällossning i en del av landet

Förra hösten och vintern var utmanande för trafikledshållaren. Riklig nederbörd i form av regn och snö ledde till att det fanns rikligt med smältvatten. Dessutom orsakade växlingarna mellan kyligt och mildare väder hål i beläggningarna.

Enligt Trafikledsverkets och NTM-centralernas bedömning måste man förbereda sig på svårare tjällossning än normalt i flera områden, exempelvis Lappland, nordöstra Österbotten och södra Finland. I mellersta Finland torde den genomsnittliga tjällossningen bli normal. Hur allvarlig tjällossningen blir beror dock i hög grad på vårvädret under de kommande veckorna, torrt och soligt väder samt nattfrost kan underlätta.

I år kan man liksom tidigare år förvänta sig viktbegränsningar på cirka 2 000 vägkilometer till följd av tjällossning. På järnvägarna förutspås däremot färre tjälskador och hastighetsbegränsningar på grund av dem, enligt nuvarande uppskattning skulle det bara gälla cirka 18–35 spårkilometer.

Kari Wihlman

Kari Wihlman
Generaldirektör för Trafikledsverket