Även den gröna och digitala övergången förutsätter att trafiksystemet utvecklas. Moderna trafikledslösningar är en väg mot en trafik som ger mindre utsläpp, är mer ekonomisk och säkrare. Livskraft, hållbar tillväxt och en fungerande vardag även i framtiden möjliggörs endast av fungerande och säkra leder.
I den kartläggning av utgifter och strukturer som publicerades i början av mars presenterade finansministeriet alternativa åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Som ett möjligt sparobjekt föreslogs en minskning av finansieringen av bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro.
Detta är en betydande summa vars konsekvenser för trafikledshållningen skulle vara dramatiska: först en sänkning av nivån på underhållet av vägar och banavsnitt, hastighets- och viktbegränsningar för vägnätet och banorna samt en försämring av trafiksäkerheten. Ganska snart kunde vi stå inför en minskning av både landsvägs- och bannätet och en omvandling av belagda vägar till grusvägar.
Det skulle inte ta länge innan besparingarna skulle synas på farlederna
Det är omöjligt att uppnå betydande besparingar i underhållet av trafiklederna, trafiktjänsterna och redan beslutade investerings- eller ombyggnadsprojekt, åtminstone på kort sikt. I ban- och vägnätet måste skärningarna i första hand riktas mot förbättring av trafikledsnätet och till exempel reparation av landsvägarnas och banornas konstruktioner och broar. Relativt snabbt skulle följden alltså vara en kraftig ökning av reparationsskulden och till och med att de delar av trafikledsnätet som är i sämst skick skulle stängas.
Det är således också svårt att hitta betydande besparingar i farledshållningen om man inte ingriper i servicenivån inom vintersjöfarten. Då skulle konsekvenserna för vårt lands näringsliv och försörjningsberedskap dock vara mycket betydande.
Höjningen av kostnadsnivån ökar reparationsskulden
Effekterna av den allmänna höjningen av kostnadsnivån, särskilt inom markbyggnadsbranschen, med cirka 25 procent under de senaste två åren är kraftiga. I bastrafikledshållningen är köpkraften på knappt 1,3 miljarder euro för närvarande densamma som köpkraften på en miljard euro år 2020. Med nuvarande finansiering kommer således beläggningsprogrammet för vägnätet under den kommande sommaren att bli mindre än 1 500 kilometer, då man för att minska reparationsskulden på landsvägarna borde belägga 4 000 kilometer per år.
Trafik 12 tryggar kontinuiteten i utvecklingen och finansieringen
Under denna regeringsperiod utarbetades den första parlamentariskt beredda riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032. Denna s.k. Trafik 12-plan innehåller både ett åtgärdsprogram och ett statligt finansieringsprogram för trafiksystemet.
Trafikledsverket anser att finansieringen av trafikledsnätets bastrafikledshållning och utvecklingsinvesteringar ska tryggas under den kommande regeringsperioden i enlighet med Trafik 12 -planen. För att bevara köpkraften är det dessutom nödvändigt att öka finansieringen av i synnerhet bastrafikledshållningen med ett belopp som motsvarar en kostnadsökning på cirka 25 procent.
Kommunikationsministeriet har redan förberett sig på att uppdatera planen under den kommande valperioden. Kontinuiteten i utvecklingen av trafiksystemet över regeringsperioderna måste tryggas och Trafik 12-planen är ett mycket bra verktyg för detta.
Uppdateringen av investeringsprogrammet publiceras i maj
Trafikledsverkets investeringsprogram är Trafikledsverkets förslag om förverkligande av nya järnvägs-, landsvägs- och vattenvägsprojekt under de följande åtta åren. Programmet uppdateras årligen.
Remissbehandlingen av utkastet till investeringsprogrammet för 2024–2031 har nyligen avslutats och jag vill tacka alla över 280 remissinstanser. Utifrån utlåtandena får vi värdefull respons på utlåtandena och förslag på hur vi kan utveckla investeringsprogrammet och processen för att utarbeta det. I år lyftes särskilt förbättringen av den regionala tillgängligheten och försörjningsberedskapen fram i utlåtandena.
Avsikten är att Trafikledsverkets investeringsprogram publiceras i maj 2023. Riksdagen beslutar om ett eventuellt genomförande av investeringsprogrammet.
Kari Wihlman
Trafikledsverkets generaldirektör