Trafikverket har sedan det grundades kämpat med samma knapphetsfaktorer som de föregående organisationerna. Den ständigt växande reparationsskulden är fortfarande en realitet och experterna har länge varit eniga om dess skadliga verkan. Man har nu sett tecken på att man också inom det politiska beslutsfattandet blivit medveten om hur viktigt det är att lösa detta allvarliga nationalekonomiska problem.
- Kommunikationsministeriet har gjort ett förslag till statsbudgeten om en årlig tilläggsfinansiering på 200 miljoner euro för att stoppa ökningen av reparationsskulden. Det finns all anledning att hoppas att förslaget går igenom. Om så sker så har vi om tre år använt 600 miljoner för att reparera väg- och bannätet. Det är en bra början för att minska reparationsskulden på 2,5 miljarder euro, som årligen växer med hundra miljoner euro, resonerar Vehviläinen.
Han anser att det är lika viktigt att finansiera reparationer i både väg- och bannätet. Enligt honom är läget inte lika kritiskt i farlederna, eftersom de innehåller färre konstruktioner som är utsatta för slitage.
- Tilläggsfinansieringen för bastrafikledshållningen är naturligtvis välkommen, men myntet har också en annan sida: tilläggsfinansiering tas nämligen till stor del från finansieringen av nya projekt. Vi klarar av de pågående projekten med den nuvarande finansieringen, men detta innebär att vi inte kan påbörja några nya investeringsprojekt under de närmaste åren.
Bondförnuft i beslutsfattandet
Vehviläinen rosar landets regering för att den föresatt sig att avveckla onödiga normer och lätta på infrastrukturprojektens byråkrati.
- Med avveckling av normer menar jag att man inte med onödigt krångel bromsar saker. Byggnadstekniska normer är naturligtvis en sak för sig. Man bör också beakta att medborgarna ska kunna få sin röst hörd också i fortsättningen gällande viktiga infrastrukturprojekt, förtydligar han.
Enligt Vehviläinen ger digitaliseringen bättre möjligheter än tidigare till växelverkan också inom projekten vid byggandet av trafikleder och trafikledshållningen. Datamodeller och elektronisk hantering effektiverar projektutförandet och ökar därmed kvaliteten. Därtill kommer digitaliseringen, enligt Vehviläinen, att diversifiera sättet på vilket man lägger upp och organiserar projekten, eftersom alla parter besitter samma information.
- Jag tror att digitaliseringen indirekt kommer att avspegla sig t.o.m. i valet av entreprenadform. Ett tecken på detta är att alliansmodellen blivit allt vanligare, vilket inte skulle ha skett utan digitaliseringen, påpekar Vehviläinen.
Han påpekar att erfarenheterna av Trafikverkets alliansprojekt varit mycket positiva.
I modellerna för genomförandet finns ändå utrymme för förbättringar. Det samma gäller både den egna och organisationens verksamhet. Jag anser ändå att Trafikverkets organisation nu - efter ca två och ett halvt års inkörningsskede – fungerar ganska bra, fastslår han.
Text: Vesa Tompuri