Bild: Vattnet pumpas ut ur stålspontskassunen i början av hösten 2023. Väggens rostspår avslöjar den omgivande havsytans höjd.
Broingenjörerna Antti Rytkönen och Jari Nikki vid Trafikledsverkets konstbyggnadsenhet ser många olika slags trafikledsprojekt i sitt arbete. När man bygger eller reparerar en bro eller annan konstbyggnad är de med och styr byggnadsplaneringen och bidrar till att underlätta projektets framskridande.
Både Nikki och Rytkönen är med i förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron på landsväg 180, som är ett av de största projekten i bådas arbetshistoria. Projektet tryggar bevarandet av den enda landsvägsförbindelsen till Pargas och Åbolands skärgård genom att förnya två stora broar.
”Visst är det här ett spetsprojekt i min egen karriär, det är inte ofta man deltar i ett projekt i denna storleksklass och kravnivå”, säger Nikki.
Över Rävsundet byggs en snedkabelbro med en total längd på nästan 700 meter och en längsta spännvidd på 265 meter. Över Hessundet byggs en drygt 200 meter lång bro med en längsta spännvidd på cirka 100 meter.
”Rävsundsbron kommer att ha det längsta spannet av alla broar i Finland när den är klar. Spännvidden, dvs. avsnittet mellan stöden, är åtminstone för en broingenjör det mest intressanta måttet. Det är lätt att sätta många konstruktioner med kort spännvidd efter varandra, men svårare med en lång”, förtydligar Rytkönen.
Kassunen håller torrt
När man bygger broar över vattendrag arbetar man också ofta under vattenytan. Det byggs underbyggnader för broarna under vattnet, vilket omfattar bland annat byggande av brons grunder med pålningar och grundplattor. Även pelare som reser sig från grundplattan är delvis under vatten.
Byggande under vatten är särskilt krävande byggande som kräver stark yrkeskunskap och specifika arbetsmetoder. ”Ofta hör man att byggandet blir lättare när man kommer ovanför vattenytan. Allt arbete är svårare, dyrare och långsammare under vatten än vid vattenytan”, förklarar Jari Nikki.
På byggplatserna under vattenytan vid Rävsundsbron och Hessundsbron har man i stor utsträckning byggt antingen i skydd av kassuner eller som dykarbete. En kassun är en vattentät skyddskonstruktion under arbetet som möjliggör arbete under vattenytan. Kassunen håller alltså vattnet utanför arbetsområdet och arbetstagarnas fötter torra.
I skydd av kassuner kan man också gjuta konstruktioner som blir helt eller delvis under vatten som så kallat torrarbete, dvs. normal betongering. På Rävsundsbron är sådana t.ex. grundplattan som gjutits på botten av kassunen, en del av brons bottenplatta samt borrpålar på vilka lasten och belastningen på den nya bron fördelas.
”Betong binds, dvs. härdas, också i vatten, och därför kan man också gjuta under vattenytan. Även om broplaneraren i allmänhet strävar efter en så lång enhetlig konstruktion som möjligt och att man kan ta sig över hindret med en broöppning, är det ibland med tanke på helheten mer ändamålsenligt att bygga mellanstöd i vattnet för bron”, sammanfattar Antti Rytkönen.
Arbetssäkerheten prioriteras i dykningsarbetet
Det går inte alltid att bygga under ytan i skydd av kassunen, utan arbetet måste utföras genom dykning. Arbetssäkerhet är alltid viktigt, men det fästs särskild uppmärksamhet vid den i dykningsarbeten. Säkerheten i dykningsarbete förbättras av både säkerhetsbestämmelser som förbättrats med tiden och avancerad arbetsutrustning.
I Finland är vattendragen grumliga, vilket avsevärt försvårar dykningsarbetet. I praktiken måste dykaren ofta arbeta i nästan total mörker med hjälp av känselsinnet och teknik.
”Laserskanning under vatten är en modern fotograferingsmetod som gör det möjligt att ’filma’ konturerna, bottenformerna och eventuella skador på konstruktioner under vatten. Man får ut ganska mycket mer av materialet än en traditionell granskningsvideo vid dykningsarbete, där man främst tittar på en mörk ruta och lyssnar på dykarens pustande”, skrattar Nikki.
Vid förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron har man som dykningsarbeten gjort bland annat olika kabel- och bottenkartläggningar, finslipning av armeringen och förberedelser som arbetsskedena kräver, såsom svetsning av förstyvningsstöden i kassunens pålningar. Dessutom har det behövts en dykare för att bedöma bottnens kvalitet och hålla avrinningsröret i undervattensgjutning hela tiden inne i betongen.