Banprojektet Laurila-Torneå-Haparanda inleds

Inom projektet elektrifieras banavsnittet Laurila-Torneå-Haparanda. Även den gränsöverskridande delen i Haparanda elektrifieras med elsystem från Finlands järnvägar. Utöver elektrifieringen bygger projektet de säkerhetsanordningar som krävs för passagerartrafiken över gränsen, gör ändringar i banbroarna som elektrifieringen och konstruktionernas skick förutsätter samt uppdaterar bangårds- och passagerarbrygg-arrangemangen i Torneå. Även plankorsningssäkerheten mellan Laurila och gränsen förbättras.

 

"Just nu utarbetas järnvägsplaner som läggs fram till påseende under vintern och som man strävar efter att godkänna före sommaren. En ny offentlig tillställning om plankorsningsarrangemangen i Luukkaanperä och Yli-Raumo kommer att ordnas den 15 december. Efter järnvägsplanerna går man mot en noggrannare byggnadsplanering och genomförandefas. Enligt nuvarande tidtabell kan byggandet inledas tidigast i slutet av 2022. Största delen av arbetena sker under åren 2023 och 2024", summerar projektchef Terhi Honkarinta vid Trafikledsverket. 

 

Torneå och Haparanda är knutpunkten för internationella transportkorridorer och en del av den pågående utvidgningen av den transeuropeiska TEN-kärnnätskorridoren runt Bottenviksbågen. Genom området går flera betydande internationella trafikkorridorer i norra Finland och norra Sverige som ansluter Barentsområdet till Centraleuropas trafikkorridor och vidare till Fjärran östern. Rutten genom Sverige är ett alternativ för transporter inom Finlands utrikeshandel. Projektet möjliggör passagerartågtrafik mellan Finland och Sverige, men öppnandet av trafiken förutsätter separata beslut. En eventuell öppning av pas-sagerartågtrafiken över gränsen skulle utvidga pendlingsområdena i Bottenviken. 

 

Banprojektet Laurila-Torneå-Haparanda genomförs som ett samprojekt mellan Trafikledsverket, Försörjningsberedskapscentralen och svenska Trafikverket. 

 

"Med tanke på försörjningsberedskapen är det kritiskt att sjötrafiken fungerar i alla situationer. I allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden inom sjötrafiken kan landvägen via Sverige delvis ersätta sjötrafiken. En av Försörjningsberedskapscentralens uppgifter är att säkerställa att de tekniska system som är viktiga för försörjningsberedskapen fungerar. I statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen har logistiska tjänster och nätverk identifierats som särskilda tyngdpunkter när det gäller att trygga den kritiska infrastrukturens funktionsförmåga", berättar Outi Nietola, beredskapschef vid Försörjningsberedskapscentralen.

 

Kostnadskalkylen för projektets är 24 miljoner euro, varav Trafikledsverkets andel är 10 miljoner euro, Försörjningsberedskapscentralens andel 10 miljoner euro och svenska statens andel fyra miljoner euro. EU:s CEF-stöd (Connecting Europe Facility) har beviljats för att planera projektet.