Efter två svåra vintrar som särskilt stört järnvägstrafiken förbereder sig Trafikverket för nästa vinter genom systematiska underhållsåtgärder, vedertagna kvalitetskrav för landsvägarna, ett tillräckligt antal isbrytare och ett smidigt samarbete mellan de olika aktörerna inom vintersjöfarten.
De två senaste vintrarna som var kallare än medeltalet orsakade störningar särskilt på järnvägarna. Förra vintern var svår också för vintersjöfarten medan landsvägstrafiken löpte normalt. De stränga vintrarna lyfte fram problemen, och bidrog också till att man började tänka igenom och utveckla väg-, ban- och farledshållarnas vinterberedskap.
Snöröjningen på järnvägarna utförs alltid på trafikens villkor
Trafikverket har planerat flera åtgärder inför vintersäsongen 2011–2012, med hjälp av vilka punktligheten inom järnvägstrafiken kan förbättras.
Kvalitetskriterierna för snöröjningen skärptes redan inför vintersäsongen 2010–2011. Snöröjningen utförs alltid på trafikens villkor. Trafikverket har årligen förbättrat organiserandet av snöröjningen. Entreprenören upprättar särskilda, regionala snöröjningsplaner i samarbete med Trafikverkets trafikstyrningsavdelning och järnvägsoperatören. Ändamålet med snöröjningsplanerna är att trygga en så störningsfri järnvägstrafik som möjligt. Då det gäller tidsplaneringen av underhållet på plattformsområdet tar man hänsyn speciellt till den tidtabellsenliga passagerartrafiken. Under sommaren 2011 har man avlägsnat sådana träd i bannätet som eventuellt kunde falla eller börja luta över banan eller kraftcentralerna p.g.a. snöns tyngd eller kraftiga stormar.
De fast installerade snöborstarna förbättrar växlarnas funktion och minskar behovet av snöröjning. Förra hösten installerades 30 borstar och i höst installeras 70 stycken till.
Huvudstadsområdets snötippningsområden för vintern 2011–2012 är i ordning, då Mellersta Böle fortfarande är i bruk. Framtida lösningar, såsom eventuellt snösmältning, utreds i samarbete med Helsingfors stad. I Finland måste alla stadsregioner också i framtiden reservera tillräckligt med snötippningsområden.
Det nuvarande ställverket på Helsingfors bangård är ålderstiget och har tidvis fungerat undermåligt. Servicen av ställverkets inre delar har utvecklats och utvidgats. Man håller också på att förnya elförsörjningen. Därtill har man fäst särskild uppmärksamhet vid problemen med anordningarna i det fria.
Trafikverket, VR Group och HRT har tillsammans berett effektiverade åtgärder inför vintersäsongen 2011–2012. Centrala utvecklingsobjekt inom vinterunderhållet är att få till stånd en tillräckligt hög standard för genomförandet och uppföljningen av underhållsavtalen. Trafikverket har inte bara försett underhållsavtalen med ett bonussystem utan också med ett sanktionssystem med avtalsvite, för att trygga att underhållet uppfyller kriterierna för säkerhet, kvalitet och rättidighet bättre än tidigare. Inom snöröjningen kan avtalsvite utdömas t.ex. i sådana fall av förseningar inom tågtrafiken eller i fråga om kvalitetstoleransen som berott på brister i underhållet.
Information om väglaget och underhållsåtgärderna nyttar trafikanterna
På landsvägarna förbereder man sig inför vintersäsongen huvudsakligen enligt vedertagna kvalitetskriterier och verksamhetsmodeller. De föregående exceptionellt snörika vintrarna i landets södra delar och det mycket kalla vädret orsakade inga större problem för underhållet eller trafiken på vägarna – i landets mellersta och nordliga delar var läget t.o.m. lite lättare än normalt för väghållarna. Större problem för väglaget orsakas i allmänhet av ett milt vinterväder då blötsnön fastnar och orsakar halka; nollgradigt före leder ofta till att vägytan fryser till. På huvudvägarna hjälper saltning, medan milt väder i vägnätet av lägre klass, där ett s.k. vinterföre råder, leder till att en isbeläggning av vägytan uppstår.
Väglagstjänsten för trafikanterna har utvecklats genom att förbättra informationen om väglaget och väglagsprognosernas åskådlighet Väglagsprognoserna vintertid är en del av den realtida trafikinformationshelhet som Trafikverket erbjuder trafikanterna. Väglagsprognosen visar vägvädersituationen på olika vägavsnitt och hur den förändras under de kommande 2–12 timmarna. Vägväderinformationen förbättrar trafiksäkerheten och förutsägbarheten.
Trafikverkets realtida trafikinformation informerar därtill om trafikstörningar, pågående vägarbeten, vägvädret och på vintern om isvägarna samt visar väglagskamerorna i hela landet.
Små förbättringar i vägnätet av lägre klass
Ändringarna som gjordes för några år sedan bl.a. i kvalitetskriterierna för vägunderhållet som utförs nattetid förbättrar i någon mån trafikförhållandena i vägnätet av lägre klass. Där har man stegvis tagit i bruk nya kriterier i samband med att områdesentreprenaderna på nytt konkurrensutsätts, i höst på 13 entreprenadområden.
Områdesentreprenörerna ansvarar för vinterunderhållet enligt de kriterier som väghållaren, d.v.s. Trafikverket och de regionala NTM-centralerna uppställt. Det praktiska arbetet utförs till största delen av områdesentreprenörernas underentreprenörer. De inledande mötena mellan å ena sidan entreprenörerna och underentreprenörerna och å andra sidan mellan beställaren och områdesentreprenören spelar en viktig roll då man före vintern förbereder sig för vintersäsongen. Det hektiska arbetet kräver att verksamhetsmodellerna klarlagts och finslipats i förväg. Detta utgör en viktig del av kvalitetssäkringen.
Väglaget på vägnätet ändras då vädret växlar, eftersom alla underhållsåtgärder tar sin tid. Även normala växlingar i vädret kan tillfälligtvis orsaka ett dåligt väglag och trafikanterna bör alltid vara beredda på det. Vägnätet är ändå framkomligt. I exceptionella vädersituationer, såsom t.ex. kraftiga snöstormar eller underkylt regn på ett vidsträckt område, räcker inte underhållsutrustningen till för att hålla vägarna i trafikerbart skick, vilket kan leda till tillfälliga trafikstörningar. Det lönar sig inte att dimensionera underhållsutrustningen enligt sällsynta naturfenomen.
Vintersjöfarten kräver ett smidigt samarbete mellan de olika aktörerna
Inom sjöfarten har man analyserat användarnas erfarenheter från förra vintern och man kommer nästa vinter att satsa ännu mer än tidigare på att informera om hur trafiken dagligen löper. Inom Trafikverket förbereder man sig på en normal vinter men vid behov kan också den svenska isbrytaren Oden samt rederiet Alfons Håkans Zeus sättas in.
Förra vintern som var sträng och kom tidigt överraskade befraktarna i Bottenviken och Bottenhavet. Trafikrestriktioner fastställs för hamnarna i enlighet med istäckets tjocklek enligt nästan samma kriterier som under tidigare vintrar, men man kan inte desto noggrannare förutse hurudan vintern kommer att bli före mitten av januari.
Med hjälp av trafikrestriktionerna vill man i första hand garantera sjösäkerheten men de av Finland och Sverige utfärdade trafikrestriktionerna underlättar också en smidig sjötrafik. Väntetiderna minskar om fartygen klarar sig bättre en längre tid utan isbrytarassistans och isbrytarna bara behöver hjälpa fartygen över de värsta ishindren. Trafikverket har betonat både för industrins befraktare och för de isgående fartygen, som lätt kan röra sig under isförhållanden, hur viktigt det är att fartygen har tillräckliga vinterreserver. Tillsammans med Trafi fäster man särskild uppmärksamhet vid fartyg vilkas isgångsförmåga inte motsvarar deras isklass
Isbrytningen är ett samarbete mellan flera aktörer, såväl med hamnarna, rederierna, industrin, befraktarna som med isbrytarna, lotsarna och VTS-centralerna. Daglig kommunikation och ständig vaksamhet krävs under de strängaste vinterdagarna för att Finlands utrikes handelssjöfart ska löpa smidigt.
Trafikverkets krav på tjänsteleverantörerna är att fartygens genomsnittliga väntetid inte borde överstiga 3,5 timmar. Under fjolårets stränga vinter blev väntetiderna ändå längre i Bottenviken och Bottenhavet och tidvis måste man t.o.m. avbryta isbrytarassistansen av säkerhetsskäl p.g.a. stormar.
Under vinterstormar strävar man efter att dirigera fartygen till ett område där de inte finns risk för grundstötning och isbrytarna säkerställer att fartygen inte utsätts för ispress. Skador kan uppkomma t.ex. på propellrar och roder varvid fartyget snabbt blir sjöodugligt och kostnaderna kan stiga mångfalt för alla parter
Kostnaderna varierar enligt hur sträng vintern blir
Kostnaderna för landsvägsnätets vinterunderhåll är omkring 100 miljoner euro per år. Entreprenaderna med kvalitetsansvar sträcker sig över 4–7 år. Vägunderhållet i sin helhet uppgår till omkring 415 miljoner euro.
Kostnaderna för vinterunderhållet på järnvägarna är i genomsnitt omkring 20 miljoner euro per år. Förra vintern uppgick tilläggsfinansieringen för snöröjning och tjälskador till totalt omkring 10 miljoner euro. Inför den kommande vintern har Trafikverket berett sig på en lika stor tilläggsfinansiering.
I sina avtalsförhandlingar har Trafikverket speciellt fäst uppmärksamhet vid att minska isbrytningskostnaderna. De höga kostnaderna påverkar direkt vår konkurrenskraft på världsmarknaden. Kostnaderna för isbrytningen uppgår under en s.k. normal vinter till 35 miljoner euro. Förra vintern uppgick kostnaderna till omkring 45 miljoner euro, varav bränslekostnaderna utgjorde omkring 13 miljoner euro.