Hoppa till innehåll

Svår tjällossning i nästan hela landet - endast västkusten torde klara sig lindrigare

Publicerad 19.3.2021 8.45

Höstens och förvinterns rikliga regn samt den kalla perioden i mitten av vintern förorsakar svår tjällossning på vägnätet i vår. Variationer i vattenståndet kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken. Däremot förutspås tjälskadorna på bannätet vara mindre än genomsnittet.

"Vattenmängderna var stora redan i början av vintern på många vägar, och eftersom det har funnits snö i hela landet denna vinter kommer det att finnas rikligt med vatten under smältperioden på våren", säger Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Därför kan man förutspå att det på grusvägarna utöver ytliga tjälskador även kommer att förekomma tjälskador på vägkropparna, vilket medför utmaningar särskilt för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen.

Mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen, som tjälskadorna orsakar, gör det svårare för alla som rör sig på grusvägarna. De ytliga tjälskadorna syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa körhastigheten till den nivå som tjällossningen förutsätter.

Viktbegränsningar för grusvägar

Hur svår tjällossningen blir beror ändå i hög grad på vädret under våren. Torrt och soligt väder samt nattfrost håller tjällossningen i schack.

På västkusten torde man komma undan med normal eller medelsvår tjällossning. De flesta vägarna som är utsatta för tjällossning i vägkroppen finns däremot i de mellersta delarna av Finland, eftersom marken och terrängförhållandena där är gynnsamma och det finns många grusvägar.

"Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan tjälskador vanligtvis uppstår i vägkroppen. Även perioden med ytlig tjällossning torde bli lika problematisk som perioden med tjällossning i vägkroppen. Detta beror på att vägkroppen inte smälter i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt", säger Pirinen.

Med tanke på beläggningarna har det i hela landet varit en bra, traditionell vinter. Äldre beläggningar i synnerhet på vägar med låg trafik kan dock ställvis ha hål.

"Det är sannolikt att viktbegränsningar för grusvägnätet måste fastställas", konstaterar Pirinen.

Mindre tjälskador än genomsnittet förutspås för järnvägarna 

På bannätet förutspås tjälskadorna vara som störst i månadsskiftet april–maj på en cirka 26–43 kilometer lång sträcka.  Hastighetsbegränsningarna måste sannolikt sänkas på grund av tjälen på en cirka 13–25 kilometer lång sträcka.

Tjälbegränsningarna under vintersäsongen torde i huvudsak gälla sådana banavsnitt där bankonstruktionerna och torrläggningsförhållandena skulle kräva grundläggande förbättringsåtgärder.

”De som underhåller banavsnitten kontrollerar ständigt förändringarna i tjälsituationen och vidtar samtidigt nödvändiga underhållsåtgärder för att undvika hastighetsbegränsningar och minimera hastighetsbegränsningarna både till sin omfattning och sin varaktighet”, säger Jukka P. Valjakka, chef för enheten för bandrift och banunderhåll vid Trafikledsverket.

En del av vinterns hastighetsbegränsningar kan bero på förändringar som föranleds av den normala tågtrafiken eller infrastrukturens skick, tjälen är inte alltid orsaken.  

Olägenheter att vänta för färj- och förbindelsefartygstrafiken, för skärgårdstrafiken orsakar menföret större problem än de senaste åren

I vinter har isläget har varit svårare än de senaste åren. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden finns beroende på området 10–35 cm tjock fast is och jämn is. Skiftet har varit öppet hela vintern. I östra Finska viken finns 15–35 cm tjock fast is och längre ut 5–20 cm tjock, tät och mycket tät drivis.

På östra Finska viken finns det ställvis packis. Förbindelsefartygstrafiken har i regel skötts enligt menförestidtabell, men delvis har man varit tvungen att övergå till trafik med svävare. Man återgår till normal trafik på ruttområdena då isläget underlättas.

I Räisälä i Kemijärvi och på Karlö har det funnits officiella isvägar, som fortsättningsvis är öppna. Landsvägsfärjtrafiken har skötts normalt hela vintern. Isfältens rörelser under islossningen kan orsaka tillfälliga störningar i färjtrafiken.

Variationer i vattenståndet och rörliga isfält kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken. Detta torde inträffa särskilt i slutet av vintern på färjplatserna i insjöarna.

Förbindelsefartygstrafiken försvåras av issörja på farlederna, rörliga isfält och packis.

Mer information:
Trafikledsverket

Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar, tfn 029 534 3339

Jukka P. Valjakka, chef för enheten för bandrift och banunderhåll, tfn 029 534 3925

Båda e-post: [email protected]

NTM-centralen i Egentliga Finland

Tapani Jaakkola, Skärgårdstrafikens projektchef, tfn 029 5020 600, [email protected]

Respons om trafiken: [email protected], tfn 029 5020 600

Situationen gällande viktbegränsningar

Tjällossning på vägar och viktbegränsningar

NTM-centralerna informerar närmare om den regionala tjällossningssituationen


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv