Hoppa till innehåll

Slutresultaten från projektet som undersökte vägtrafikens automation i vinterförhållanden innehöll lösningsalternativ för fordon och vägnätet i Finland

Publicerad 9.12.2019

Vägtrafikens automation i arktiska snöiga och isiga förhållanden i norr förutsätter samverkan mellan tjänster och tillräckliga nätanslutningar. Man kan förbättra fordonens lokalisering med kantpålar som innehåller radarreflektorer eller radioteknologi, sensorer, laserskanning och högupplösningskartor.

I undersökningsprojektet Arctic Challenge, finansierat av Trafikledsverket och Transport- och kommunikationsverket Traficom, sökte man lösningar till utmaningarna med vägtrafikens automation i snöiga och isiga förhållanden tillsammans med 15 företag. Projektets slutresultat presenterades i ett slutseminarium 26.11.2019.

Projektets fyra delområden undersöktes under flera testveckor, bl.a. på smartvägen Aurora på riksväg 21 i Muonio: kantpålar och plogkäppar, meddelanden som förutser vägtrafikens förhållandeuppgifter (t.ex. varning om ett fordon som stannat vid sidan av vägen), fjärrstyrning och trådlös dataöverföring samt geodata och lokalisering.
 
Automatiska fordon, lastbilars konvojkörning samt robotbussar eller robottaxin kan i framtiden leda till en säkrare och smidigare trafik, minder utsläpp samt öka på resebekvämligheten. För att automationens fördelar kan nås maximalt måste automationen även fungera i nordiska snöiga och isiga förhållanden.

”Projektets slutresultat påvisar att man redan med nuvarande teknologi kan lösa utmaningarna med vägtrafikens automation i vinterförhållanden. Lösningarna kräver ändå omfattande samarbete och diskussion bl.a. angående standardisering. I undersökningarna presenterade företagen innovativa lösningar som nu ska tas till marknaderna och diskussion mellan olika samarbetsgrupper, både i Finland och internationellt”, säger Niklas Fieandt, projektchef vid Trafikledsverket. 

”För närvarande är redan flera prövningar inom vägtrafikens automation på gång internationellt och även i Finland. Nu får vi för första gången noggrannare information om kraven för automation i vinterförhållanden. Testtillstånd beviljade av Transport- och kommunikationsverket Traficom för automatiska fordon har tidigare använts huvudsakligen för tester i sommarförhållanden”, säger Ilkka Kotilainen, projektchef vid Traficom.

Lokalisering av fordon och fjärrstyrning i arktiska förhållanden är krävande

”I projektet upptäckte vi att man med radarsensorer kan förbättra lokaliseringen av automatiska fordon. Vi utvecklade kantpålar i plast som placerades vid vägkanterna, inne i pålarna fanns radarreflektorer. I test av över hundra kantpålar konstaterades radarreflektorerna fungera bra när testfordonets hastighet var 80 km/h. Lastbilar framför testfordonet samt blåsande snö försvagade observationen av radarreflektorerna”, berättar Chris Händel vid Lapplands YH och arbetskonsortium Roadscanners.

”I de första testerna fungerade varningarna om ett fordon som stannat, ett djur på vägen, vädret samt vägarbete som meddelades till föraren bra, både i mobilnätet och med radioteknologi på kort avstånd i arktiska förhållanden. Att varna om väder- och väglagsförhållanden samt till exempel renar kunder vara till nytta för väganvändare särskilt norrut. Dock finns det ännu skillnader mellan tjänsternas tekniska funktion, och de är inte alltid samverkande över gränser och mellan olika tjänsteleverantörer. VTT:s automatiska fordon Martti klarade sig bra i testen, oberoende av utmaningarna som den blåsande snön orsakade med att observera sensorerna”, säger Risto Öörni vid sammanslutningen VTT, dit också Dynniq, Indago och Infotripla hör.

I lokalisering av automatfordon som företaget Sensible 4 utförde kom man till cirka 20 centimeters noggrannhet genom att använda flera sensorer, virtuella högupplösningskartor skapade från punktmoln i sommar- och vinterförhållanden med laserskanning, satellitlokalisering samt en algoritm som utnyttjar uppgifter från dessa.

”Fjärrstyrning av ett automatiskt fordon konstaterades fungera bra i avvikande situationer, till exempel om det finns ett hinder på vägen som fordonet måste runda, så vida nätanslutningen till fordonet är tillräckligt bra. Kommunikationstjänster som blir vanligare mellan fordon och 5G-nätteknologin leder i framtiden till att man bättre kan utnyttja fjärrstyrning”, berättar Harri Santamala vid Sensible 4.

Projektet är finansierat av Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom samt Europeiska kommissionens finansiering Fonden för ett sammanlänkat Europa som.


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv