Hoppa till innehåll

Slåttern längs vägarna skapar trygghet och stöder naturens mångfald

Publicerad 10.6.2022 8.45

I juni ökar tillväxten av växter invid vägarna och slåtterarbetet inleds. Sikten förbättras vid vägrenarna, vilket förebygger trafikolyckor, men det stöder även den biologiska mångfalden och bekämpar skadliga främmande arter.

Från och med juni anländer arbetare och arbetsmaskiner till grönområdena längs landsvägarna. Trafikledsverket påminner om att bilister och andra trafikanter ska beakta arbetsmaskiner som utför slåtter. Det lönar sig att förutse hur arbetsmaskiner vid vägkanterna och i sidodikenas slänter rör sig och vid behov sänka hastigheten för att undvika farliga situationer.

Slåtter längs vägarna hör till de underhållsentreprenader som NTM-centralerna som ansvarar för den regionala väghållningen beställer. Behovet av slåtter diskuteras ofta livligt sommartid. Mika Terhelä, som är sakkunnig inom vägunderhåll vid Trafikledsverket, motiverar slåttern och slyröjningarna med vägande skäl.

”Slåtter och rensning av snår görs för att förhindra trafikolyckor. Vildvuxen vegetation precis längs vägarna är en riskfaktor för trafikanter såväl som för djuren som gömmer sig i vegetationen. En god sikt ger föraren tid att reagera på oväntade situationer. I synnerhet i kurvor, korsningar och nära övergångsställen är det mycket viktigt med tillräcklig sikt. Genom slåtter och slyröjning kan vägmiljön hållas tydlig”, summerar Terhelä.

Slåtterarbetet syftar till att säkra obehindrad sikt för trafikanter och att förhindra tillväxten av snår alltför nära körbanorna. Slyröjningen sträcker sig över ett större område än slåtterarbetet och det utförs på landsvägarnas linjeavsnitt vartannat eller vart tredje år. Både slåtter och slyröjning är viktiga också med tanke på andra underhållsarbeten, så att diken och andra vägkonstruktioner fungerar på avsett sätt till exempel i fråga om torrläggning av vägen.

Slåtter upprätthåller värdefulla livsmiljöer

Slåtter främjar även bevarandet av naturens mångfald. Regelbunden slåtter av vägkanter har med tiden skapat en betydande mängd livsmiljöer för gräsmarks-och ängmarksarter, till och med för hotade arter. Slåtter upprätthåller dessa värdefulla livsmiljöer som påminner om traditionella biotoper.

Slåtter genomförs två gånger på sommaren längs de mest livligt trafikerade vägarna. På dessa vägar görs den första slåttern enligt de nuvarande anvisningarna med smal omfattning, vilket hjälper arterna längs vägarna att förnyas. Den andra slåttern görs över ett bredare område senare på sommaren. På vägar med mindre trafik görs slåttern en gång per sommar i juli-augusti med en bredd på två meter. Önskemål om senareläggning av slåtterarbetena framförs ofta.

”Slåtterarbetet kan inte senareläggas för mycket på grund av trafiksäkerheten och kostnaderna. Kostnaderna skulle öka då slåtter med korta mellanrum skulle kräva en betydligt större mängd slåtterutrustning. För sen slåtter skulle också försämra ängsarternas levnadsförhållanden, om de starkaste växtarterna eller buskarna och trädplantorna ökar längs vägarna”, konstaterar Terhelä.

Slåtter bekämpar också skadliga främmande arter

Även skadliga främmande arter har tagit fäste vid vägkanterna. Det är blomsterlupin som har spridit sig mest och i bekämpningen av arten är det viktigt att förhindra att den sprids från frön till nya växtplatser. Därför sparas inte blommande lupiner vid slåtter. Förekomster av den farliga tromsölokan bortskaffas separat vid upptäckt.

Invasiva arter vid vägkanterna får inte bortskaffas utan tillstånd. Om man planerar bekämpningsåtgärder inom vägområdet ska man kontakta den riksomfattande Trafikens kundservice, som ger mer information om förutsättningarna för genomförandet av bekämpningen. Gå till webbplatsen för Trafikens kundservice.

Mer information:

Marketta Hyvärinen
Expert, Teknik och miljö, Trafikledsverket
tel. 029 5343 261
[email protected]

Bilagor


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv