Vem ansvarar för planeringen av statens trafikleder?
Planeringsansvaret för statens landsvägar, järnvägar och farleder fördelas enligt följande:
• Trafikledsverket och NTM-centralerna ansvarar för planeringen av landsvägar.
• Trafikledsverket ansvarar för planeringen av järnvägar (med undantag av vissa stora banprojekt som planeras av sina egna projektbolag).
• Trafikledsverket ansvarar för planeringen av farleder.
• Förutom tjänstemän deltar bland annat konkurrensutsatta konsulter i planeringen.
Vad är Trafikledsverkets planeringsprogram kortfattat?
Planeringsprogrammet är ett sammandrag av Trafikledsverkets ban- och farledsplanering samt av Trafikledsverkets och NTM-centralernas planering av större objekt i det statliga vägnätet.
I planeringsprogrammet ingår sammanlagt cirka 120 objekt. Det finns över 80 vägobjekt, cirka 20 banobjekt och 12 farledsobjekt. Projekten i planeringsprogrammet kan vara i olika skeden. Projekt från det tidiga förplaneringsskedet till byggnadsplanering ingår. Största delen av planeringsprogrammets projekt är i väg- eller järnvägsplaneringsskedet. Du får mer information om projektens planeringsskeden på Trafikledsverkets webbplats.
Planeringsprogrammet omfattar fyra år. Det aktuella planeringsprogrammet omfattar åren 2023–2026.
”Det uppdaterade planeringsprogrammet för 2024–2027 publiceras i slutet av detta år. Programmet uppdateras minst en gång per år, men även tillägg av enskilda, akuta projekt i programmet är möjligt när som helst”, berättar Erika Karjalainen, sakkunnig inom planeringsstyrning.
Den här gången ligger tyngdpunkten i uppdateringen på projekt vars planering börjar 2024. Planeringen av tidigare påbörjade projekt fortsätter också.
”Planeringsprogrammets finansiering är cirka 15 miljoner euro per år. Drygt hälften av finansieringen är bunden till fortsatt planering av projekt som påbörjats tidigare”, säger Karjalainen.
Nivån på planeringsprogrammets finansiering är densamma som under de senaste åren. Trots detta får programmet lite färre nya projekt än tidigare. Inom infrastrukturbranschen har kostnaderna ökat, och det syns också i planeringen.
Hur placerar sig planeringsprogrammet i helheten för planering av trafikleder?
Planeringsprogrammet utgör en stor del av planeringen av statens trafikleder. Helheten omfattar dock även annat:
• NTM-centralernas mindre vägobjekt ingår inte i planeringsprogrammet.
• Vissa större banprojekt (Åbos entimmesbana, Finlandsbanan och Östbanan) ingår inte i planeringsprogrammet, utan projektbolag ansvarar för planeringen av dem.
• Planeringsprojekt som finansieras med särskild finansiering som beviljas av riksdagen ingår inte i planeringsprogrammet.
Till helheten för planering av trafikleder hör också sådana projekt, vars planering är klar, men som inte ännu har byggts. För dessa projekt används termen ”planreserv”. Väg- och banprojekt har laga kraft i högst 12 år. Om byggandet inte inleds inom 12 år måste planeringen inledas på nytt.
”Visst kan man behöva uppdatera nyare planer, om behoven och miljön har förändrats. För närvarande finns det knappt 200 statliga trafikledsprojekt som väntar på finansiering och beslut om genomförande. Över hälften av dessa är vägplaner”, konstaterar Karjalainen.
Hur väljs planeringsprogrammets projekt?
Många faktorer påverkar valet av projekt i planeringsprogrammet.
Varje projekt i planeringsprogrammet ska till exempel följa målen i den riksomfattande trafiksystemplanen. Dessa mål är trafikens effektivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Samma mål påverkar också Trafikledsverkets investeringsprogram. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets expertsyn på vilka trafikledsprojekt det lönar sig att bygga under de närmaste åren. Planeringsprogrammets projekt överförs ofta till Trafikledsverkets investeringsprogram när planeringen har framskridit tillräckligt långt.
En bedömning av nyttan och kostnaderna underlättar jämförelsen av projekten. Läs mer om projektbedömningen.
Dessutom påverkas valet av projekt i planeringsprogrammet av till exempel EU:s krav på rutter (s.k. TEN-T-nätet) samt förordningen om huvudleder. I praktiken är det fråga om olika kriterier gällande bland annat vissa trafikleders skick. Även ansökningar om EU-stöd kan påverka valet av projekt.
Valet av projekt i planeringsprogrammet påverkas också av de stora och brådskande trafikbehoven. Dessa behov kan till exempel vara reparation eller förnyelse av en bro som är i dåligt skick.
Hur beaktas medborgarnas och företagens önskemål i planeringsprogrammet?
Planeringsprogrammet lever med tiden. När behoven och önskemålen förändras, syns förändringen också i programmet.
På vägsidan diskuterar NTM-centralens sakkunniga aktivt med företag, kommuner och andra intressentgrupper i sina områden. De önskemål och behov som framkommit under diskussionerna syns sedan i NTM-centralernas förslag till Trafikledsverket. På järnvägarna och farlederna diskuterar Trafikledsverket själv behoven med intressentgrupperna.
”Eftersom verksamhetsmiljön förändras hela tiden, måste vi med idel öra lyssna på önskemålen och behoven. I planeringsprogrammet syns redan tydligt till exempel konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för trafiken samt försörjningsberedskapen. I slutändan handlar det dock alltid om vilka projekt som är de mest nödvändiga och samhällsekonomiskt bästa. Vi för planeringen av dessa projekt vidare”, säger Karjalainen.
Varför har planeringsprogrammet en viktig roll i trafikledsplaneringen?
Det kan vara överraskande för många att trafikledsplanering tar förvånansvärt mycket tid. Ett eller två år är i allmänhet en kort tid för planeringen av trafiklederna. Endast de lagstadgade faserna tar flera månader, för att inte tala om den övriga planeringen. Ibland kan planeringen ta flera årtionden.
Planeringsprogrammet säkerställer å sin sida att trafiklederna motsvarar medborgarnas och näringslivets behov även i framtiden.
”Vi tittar på trafikledshelheten på riksnivå. Vi gallrar projekten redan innan vi kommer till planeringsprogrammet. Gallringen fortsätter även därefter. Till planeringen hör till exempel omfattande konsekvensbedömningar. Principen är att endast de bästa och mest lönsamma projekten går vidare”, säger Karjalainen.
Till slut påminner Karjalainen om att planering också är ekonomiskt förnuftigt.
”Endast med hjälp av planering och bedömning kan vi skilja agnarna från vetet. Även om alla planer inte genomförs är det inte fråga om onödigt arbete. På planeringsbordet är kostnaderna bara en bråkdel av vad byggandet och underhållet kommer att kosta i sinom tid”, summerar Karjalainen.