Normal tjällossning utlovas med undantag av nordligaste Lappland

I Finland torde tjällossningen i genomsnitt vara normal, men i nordligaste Lappland förutspås tjällossningen vara svårare. På bannätet förväntas relativt lite skadlig tjälning. I skärgårdstrafiken är endast små olägenheter att vänta för färj- och förbindelsefartygstrafiken.

Tjällossningsvåren förutspås bli normal nästan i hela landet, men i nordligaste Lappland kan tjällossningen vara svårare. I den sydligaste kustregionen kan man däremot klara sig med en tjällossning som är lättare än normalt. Hur svår tjällossningen blir beror ändå i stort sett på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta läget.

"Väderförhållandena under början av vintern var fortfarande mycket gynnsamma, men i januari–februari blev de betydligt mer utmanande med tanke på tjällossningen. Till exempel i söder har det förekommit översvämningar under vintern, och i vårens smältningsfas varierar mängden vatten på olika håll i landet", berättar Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Regnen som föll i januari mellan köldperioderna orsakade beläggningsskador särskilt i Södra Finland. Problem med hål kan ännu ses under våren runt om i landet om det förekommer utmanande väglag. Med tanke på beläggningen vore det bra om snön och isen smälter jämnt och så småningom.

Viktbegränsningarna för grusvägar förutspås bli medelmåttiga

På grusvägarna torde det förutom tjälskador på ytan även förekomma tjälskador i vägstommen, vilket kan medföra utmaningar särskilt för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen.

Mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen, som tjälskadorna orsakar, gör det svårare för alla som rör sig på grusvägarna. De ytliga tjälskadorna syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning.

"Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan tjälskador vanligtvis uppstår i vägkroppen. Vägarna smälter inte i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt, vilket kan orsaka problem vid ytliga tjälskador”, säger Pirinen.

På grund av tjällossningen införs viktbegränsningar på vägarna årligen. I år förväntas samma riksomfattande begränsningar på medelnivå som de tidigare åren, dvs. cirka 1 800 kilometer viktbegränsade vägar. Våren 2022 genomfördes 1 400 kilometer viktbegränsningar.

Tjälskadorna på bannätet ser ut att bli små

Tjälskador som förutsätter sänkta hastighetsbegränsningar eller underhållsåtgärder förutspås på bannätet på en sträcka om cirka 13–22 spårkilometer, som mest i månadsskiftet april–maj. Tjälskadorna torde främst gälla banavsnitt där bankonstruktionerna eller dräneringsförhållandena skulle kräva grundläggande förbättringsåtgärder.

En del av hastighetsbegränsningarna vintertid kan förorsakas av ökade förändringar i spårgeometrin till följd av normal tågtrafik eller att bankonstruktionens skick försämras, så tjälskador är inte alltid orsaken till begränsningarna.

”De som underhåller banavsnitten kontrollerar ständigt förändringarna i tjälsituationen och vidtar samtidigt nödvändiga underhållsåtgärder för att undvika hastighetsbegränsningar eller minimera hastighetsbegränsningarna både till sin omfattning och sin varaktighet”, säger Aki Hirvaskari, sakkunnig inom bangeometri vid Trafikledsverket.

Endast små olägenheter att vänta för färj- och förbindelsefartygstrafiken, lätt menföre i skärgårdstrafiken

I vinter har isläget varit lätt. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden har det beroende på området funnits 5–15 cm tjock is. Största delen av Skärgårdshavet har varit öppet hela vintern. I östra Finska viken har det funnits 10–25 cm tjock fast is och längre ut 1–15 cm tjock och tät drivis.

Förbindelsefartygstrafiken har i regel skötts med förbindelsefartyg enligt vintertidtabeller. Islossningen förväntas inte orsaka besvär för förbindelsefartygstrafiken.

I Räisälä i Kemijärvi har man använt en officiell isväg med en bärighet på 17 ton. Isvägen till Karlö har inte kunnat öppnas på grund av det svaga isläget, så trafiken har skötts med landsvägsfärjor hela vintern. Landsvägsfärjetrafiken har skötts nästan normalt under hela vintern. Vid färjeläget i Bergö har det förekommit trafikstörningar på grund av vallbildning i isfältet.

Variationer i vattenståndet och rörliga isfält kan tidvis störa landsvägsfärjtrafiken särskilt på färjplatserna i Insjöfinland. På färjplatserna i havet förväntas vattenståndet inte orsaka störningar. Isfältens rörelser under islossningen kan orsaka tillfälliga störningar i färjtrafiken.

Mer information:

Trafikledsverket

Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar (tfn 029 534 3339)
Aki Hirvaskari, sakkunnig inom bangeometri (tfn 029 534 3168)
bådas e-postadresser har formen [email protected]

NTM-centralen i Egentliga Finland

projektchef för skärgårdstrafiken Tapani Jaakkola
(tfn. 029 5022 808, [email protected])

Trafikrespons: palautevayla.fi, tfn 029 5020 600

Situationen för viktbegränsningar (Fintraffic)

Mer information om tjällossning och viktbegränsningar

NTM-centralerna informerar närmare om den regionala tjällossningssituationen.