Mobilitetsvanorna ändrar sig långsamt, stora regionala skillnader
Enligt en färsk persontrafikundersökning rör sig finländarna ungefär likadant som för 6 år sedan. De regionala skillnaderna mellan mobilitetsvanorna är emellertid stora.
Nyckeltalen för mobiliteten är i stort sett oförändrade. År 2016 gjorde finländarna i medeltal 2,7 inrikesresor i dygnet på en totalt 41 kilometer lång sträcka. Till det använde de en timme och 13 minuter av dygnet. På årsnivå görs det sammanlagt 5,1 miljarder inrikesresor på en sammanlagd sträcka av 76 miljarder kilometer.
Bilen är det främsta transportmedlet
Då man granskar hela landet är det vanligaste färdsättet bil (45 % av resorna), medan 15 % av resorna gjordes som passagerare i bil. Av resorna gjordes 37 % på cykel, till fots eller med allmänna färdmedel. Färdsätten har i viss mån ändrat sig jämfört med tidigare: resorna med personbil är längre och kollektivtrafikresorna kortare än tidigare.
”Trots att urvalet av olika mobilitetstjänster hela tiden ökar, är färdsätten tillsvidare ganska etablerade. Det finns också stora regionala skillnader mellan i synnerhet hållbara mobilitetssätt, dvs. i fördelningen mellan fotgängare, cyklister och kollektivtrafik”, berättar Tytti Viinikainen, sakkunnig inom hållbar mobilitet. ”Orsakerna till skillnaderna beror på regionstorleken, möjligheterna att anordna kollektivtrafik, den regionala strukturen samt samhälls- och åldersstrukturen. Det långsiktiga arbetet med att främja cykling märks också genom att andelen cyklister varierar mellan olika regioner.
Man är i alla fall medveten om alternativen. Enligt respondenterna själva skulle det ha funnits ett alternativt färdsätt för i genomsnitt 34 procent av resorna. Av bilförarna ansåg 15 % att det fanns hållbara mobilitetssätt som alternativ till bilresorna. Totalt 44 procent av finländarna berättade att de någon gång samåkt. Oftast valdes samåkning på resor i anslutning till hobbyer.
”Vi kan dra slutsatsen att det också i fortsättningen är nödvändigt med samarbete för att främja hållbara mobilitetssätt, för att Finland ska uppnå klimatmålen för trafiken. Hittills har andelarna hållbara mobilitetssätt inte ökat nämnvärt på ett riksomfattande plan. Det finns emellertid potential för detta”, säger Viinikainen.
Mest mobilitet på fritiden
Ungefär en fjärdedel av finländarnas inrikesresor anknyter till arbete eller utbildning, knappt en tredjedel till inköp och ärenden, och en tiondel till skjutsning och ledsagande. Ungefär var tredje arbetsresa mellan hemmet och arbetsplatsen görs på ett hållbart mobilitetssätt.
”Förhållandet mellan distansarbete och mobilitet är en intressant fråga. Av dem som är i arbetslivet har drygt en femtedel distansarbetat under den senaste veckan. Det är särskilt de som har långa arbetsresor som distansarbetar. Medellängden på arbetsresorna mellan hemmet och arbetsplatsen var allra högst för dem som arbetade 1–2 dagar i veckan på distans, i genomsnitt 26 kilometer, säger trafikexpert Harri Lahelma. ”För dessa inbegriper arbetsveckan ofta också olika arbetsärenden. För dem som distansarbetade 1–2 arbetsdagar i veckan var det genomsnittliga trafikarbetet så mycket som 83 kilometer i dygnet.”
Livssituationen påverkar mobiliteten
Livssituationen har stor inverkan på finländarnas mobilitet. De äldre personer som deltog i undersökningen rörde på sig i genomsnitt 17 kilometer i dygnet. Bilförarna körde i genomsnitt 52 kilometer i dygnet. Av finländarna rörde sig 19 % inte alls under den undersökta dagen.
Undersökningsresultaten visar att barn, ungdomar och vuxna går och cyklar mindre än tidigare. Däremot har gång och cykling ökat i någon mån bland äldre personer. Cyklingen har ökat bland kvinnor som har nått pensionsåldern. Också föräldrar i barnfamiljer cyklar något mera än tidigare.
Hur genomfördes undersökningen?
Den riksomfattande persontrafiksundersökningen är en enkätundersökning som har gjorts med cirka sex års intervall sedan 1974. Undersökningen ger en översikt över finländarnas mobilitet samt över skillnaderna i persontrafikresor med avseende på befolkningsgrupp, tid och region.
Persontrafikundersökningen pågår året runt och omfattar alla veckodagar och årstider. I den senaste undersökningen studerades finländarnas mobilitet under tidsperioden 1.1–31.12.2016. Det var möjligt att besvara frågorna i undersökningen per telefon, via nätet och brevledes. Svarsgraden var 44 procent. Sammanlagt över 30 000 finländare deltog i undersökningen.
För första gången deltog nu flera stadsregioner i persontrafikundersökningen med egna tilläggsfrågor. Dessa var Helsingforsregionen, Uleåborgsregionen, Tammerforsregionen, Åboregionen, Joensuus kärnstadsområde, landskapet Päijänne-Tavastland, Riihimäkis ekonomiska region, Salo, Östra Nyland och Västra Nyland. Undersökningen gjordes samtidigt i alla regioner.
Nyckeltalen för mobilitet undersöks i nästan alla EU-länder med hjälp av omfattande persontrafikundersökningar.
Ytterligare uppgifter:
Ytterligare uppgifter om undersökningen och forskningspublikationer finns på webbadressen www.hlt.fi (på finska)
Tytti Viinikainen, sakkunnig inom hållbar mobilitet, tfn 029 534 3920
Harri Lahelma, trafikexpert, tfn 029 534 3963
Utöver de riksomfattande och regionspecifika rapporterna har det utarbetats faktakort om materialet enligt tema, till exempel om cykling, kollektivtrafik, mobilitetstjänsternas potential och arbetsresor.