Trafikverket förnyar som bäst styrsystemen i de tre trafikslagen som det förvaltar. De huvudsakliga målen med projektet LOU-Rata, i vilket man utvecklar intelligenta system för styrning av järnvägstrafiken, är effektivare användning av bannätet, punktligare tågtrafik och bättre information i realtid till passagerarna.
Under de senaste tio åren har järnvägstrafiken småningom övergått från traditionell fjärrstyrning till intelligent trafik, vilket är en naturlig följd av datateknikens allmänna utveckling. I och med att smarta telefoner har blivit vanligare, har fördelarna med intelligent järnvägstrafik kommit inom passagerarnas räckhåll.
"För yrkesfolk inom tågtrafiken hänför sig de största fördelarna till trafikstyrningen. Med hjälp av intelligenta system kan störningssituationer förutses, och så länge dessa pågår kan man ge aktuellare information till passagerarna", säger överinspektör Maija Nurkka vid Trafikverket.
Hon anser att det är nödvändigt att ta i bruk intelligenta applikationer för att modernisera kommunikationssystemet i tågtrafiken, vilket gagnar såväl yrkesfolk i järnvägstrafiken som användarna.
"Ett konkret resultat är lokförarnas mobila terminalutrustning som tas i bruk i vår", konstaterar hon.
Noggrannare analys av orsakerna till störningar
Man har vant sig vid att noggrant analysera betydande störningar i tågtrafiken som orsakats av till exempel en olycka. Däremot har man hittills inte lika noggrant statistikfört och analyserat mindre störningar. Genom att ta i bruk intelligenta applikationer, kan störningarna analyseras på ett mångsidigare sätt.
"Alltid då det förekommer en avvikelse i de planerade tidtabellerna, kommer detaljerna kring händelsen i fortsättningen att överföras till datalagret rataDW för analys. Insamlade data kan analyseras automatiskt med hjälp av intelligenta applikationer, vilket gör det möjligt att till exempel jämföra och kombinera avvikelserna med varandra. Om tåget är försenat till exempel på grund av järnvägens skick, så har Trafikverket ansvaret. Om det rör sig om ett materielfel, så är det i stället trafikoperatören som ansvarar för störningen. Allt detta gör det möjligt att allokera kostnaderna och utvecklingsåtgärderna exaktare än tidigare", förklarar projektchef Aki Mankki.
Fördelarna som Mankki nämner hänför sig till målsättningen med projektet LOU-Rata, som startade 2013 och inom ramen för vilket man förnyar styrsystemen i järnvägstrafiken. Projektets tre centrala mål är optimal och effektiv användning av trafiknätet, punktlig tågtrafik och pålitlig information i realtid till slutanvändarna.
"Den sistnämnda målsättningen innebär naturligtvis att medborgarna skulle få mera direkt betjäning. Ur yrkesfolkets synvinkel är det lika viktigt att optimera användningen av bannätet så att det inte görs onödiga konkreta baninvesteringar", påpekar Mikko Natunen, chef för enheten utveckling av järnvägstrafiktjänster.
Två av tre centrala projekt om intelligenta bansystem är redan klara: LIIKE och JETI. Det förstnämnda datasystemet gör det lättare än förut att hantera bankapaciteten. JETI är ett datasystem, med vars hjälp man bättre än tidigare kan kontrollera sådana begränsningar i järnvägsinfrastrukturen som beror på banarbeten. Det tredje centrala projektet med nära anknytning till intelligenta system är datasystemet för hantering av avvikelser, dvs. POHA. Arbetet med POHA inleddes på hösten 2014 och färdigställs stegvis under 2015-16.
Natunen framhåller att de största fördelarna med LOU-Rata projektet, som pågår i ytterligare tre år, kommer att synas först i framtiden. "Vi har nu byggt grunden för ett starkt datasystem för intelligent och förutseende trafikhantering. Under de kommande åren tar vi i jämn takt i bruk nya intelligenta applikationer och egenskaper, som verkligen syns i passagerarnas vardag", menar Natunen.
Bilder: Trafikverket tog nyligen i bruk tjänsten Trafikläget, via vilken passagerarna får information i realtid om punktligheten i järnvägstrafiken. Trafikverket kommer att använda sammanlagt cirka 30 miljoner euro fram till år 2018 för att utveckla den intelligenta järnvägstrafiken i projektet LOU-Rata.
Vesa Tompuri