Hoppa till innehåll

Helsingfors–Riihimäki-banan utvecklas som en del av det riksomfattande bannätet

Publicerad 20.10.2023

Banavsnittet mellan Helsingfors och Riihimäki är till antalet tåg det livligaste i Finland. År 2022 gjordes drygt 13 miljoner fjärrtrafikresor på Finlands järnvägsnät, varav över 4,6 miljoner gjordes mellan Helsingfors och Riihimäki. Godstrafikens andel av järnvägstransporterna i hela Finland var 31 miljoner ton, varav cirka 3 miljoner ton transporterades på banavsnittet Kervo–Riihimäki.

Tåg och skenor fotograferade uppifrån

Kapaciteten på banavsnittet mellan Helsingfors och Riihimäki är hårt utsatt när den betjänar de ökade trafikmängderna. Höjningen av trafikkapaciteten för Helsingfors-Riihimäki anknyter till utvecklingen av huvudbanan mellan Helsingfors och Tammerfors och hela bannätet i Finland. Längs huvudbanan bor cirka tre miljoner finländare, så en smidig och tillgänglig spårtrafik på huvudbanan har en väsentlig inverkan på mångas vardag. 

En man leder sin cykel på plattformen vid Riihimäki station

Förbättringar har redan gjorts på trafikplatserna

Projektets planeringslösningar har gjorts med beaktande av behoven för framtidens trafik och passagerarefterfrågan. Åtgärderna sträcker sig över ett stort område och de påverkar spårtrafiken i hela Finland.

"I och med det första skedet av banprojektet Helsingfors-Riihimäki som inleddes 2015 har plattformarna förbättrats och tillgängliga förbindelser byggts till stationerna till exempel i Riihimäki, Träskända och Dickursby. Tillgängligheten betjänar förutom rörelsehindrade även dem som rör sig med resväskor eller barnvagnar. Tilläggsspåret i Kervo har förbättrat godstrafikens transportkapacitet, berättar Anna Miettinen, projektchefen och regionansvarig för Södra Finland vid Trafikledsverkets enhet för banplanering. 

Tack vare de förnyade spåren kan tågen köra smidigare genom Riihimäki bangård.  I det första skedet förbättrades servicenivån på Riihimäki station genom att man byggde förhöjda plattformar på stationen och en ny hiss. Nu kan man röra sig på stationen utan hinder. Samtidigt förnyades också stationens gamla konstruktioner, såsom plattformstak, -skärmar och belysning. 

Ett intercity-tåg som snart ska avgå från Träskända station

Städerna utvecklas med fungerande trafikförbindelser

I och med att banan förbättras utvecklas också städerna som finns längs banan eftersom deras tillgänglighet förbättras. Spårtrafiken utvecklas emellertid i samarbete med städernas planläggning. Stationsomgivningarna i Dickursby och Träskända har till exempel vuxit till mångsidiga resecenter.

Kring Ainola station håller staden på att utveckla ett regioncentrum som erbjuder närservice och goda trafikförbindelser. I centrumet förenas mångsidigt boende, arbetsplatser, enkel rörlighet och anslutningsparkering till den nya Ainola station. Planeringen och byggandet görs i samarbete mellan banprojektet och städerna för att genomföra en fungerande helhet.

Ökad kapacitet förbättrar spårtrafikens konkurrenskraft

Förbättringen av huvudbanan påskyndar närtrafiken eftersom kapacitet på spåren utökas och man kan planera omkörning av fjärr- och närtåg utan att byta spår.  "Att öka kapaciteten genom att förbättra trafikplatserna och bygga tilläggsspår underlättar också underhållet av spåren och rörligheten för långsammare arbetsmaskiner. Tilläggskapaciteten gör det också möjligt att öka antalet turer inom persontrafiken", berättar Miettinen.

Godstrafiken norr om Kervo måste samordnas med persontrafikens tidtabeller och hastigheter. Ökad kapacitet möjliggör också en friare tidtabell för godstrafiken och ökar godstrafikens konkurrenskraft på spåren.

I projektet Helsingfors–Riihimäki skapas förutsättningar för en smidigare trafik på Finlands livligast trafikerade banavsnitt, stambanan. Projektet genomförs i tre faser, varav det första byggnadsarbetet pågår 2016–2024 och det andra 2021–2028. Projektet är medfinansieras av Europeiska unionen. 

 


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv