Hoppa till innehåll

Gräs- och slyröjning längs vägrenar säkerställer trafiksäkerheten och samtidigt bevaras naturens mångfald

Publicerad 13.06.2019

Så här i juni har växtligheten längs vägrenarna vuxit till sig ordentligt och då är det igen dags för gräs- och slyröjning såsom varje sommar.

Gräs- och slyröjningen längs vägrenarna väcker en livlig debatt varje sommar. Enligt Heikki Lappalainen, som är sakkunnig inom vägunderhåll vid Trafikledsverket, finns det vägande skäl att hålla vägrenarna fria från gräs och sly.

”Växtlighet som frodas invid vägarna utgör en säkerhetsrisk”, konstaterar Lappalainen.

Vägrenar och diken hålls fria från gräs och sly med tanke på alla trafikanters säkerhet men även för att stötta naturens mångfald. Avsikten med att slå gräset vid vägrenarna är att ge trafikanterna fri sikt och begränsa slyn från att sprida sig alltför nära körbanorna. En klippt vägren lockar inte heller djur att ta sig vidare ända till körbanan. När sikten är god har föraren tid att reagera på överraskande händelser.

”Vägrenarna hålls fria från gräs och sly för att förebygga olyckor där djur är inblandade. Det är annars också nödvändigt att se till att sikten är tillräcklig framförallt i vägkurvor och korsningar”, säger Lappalainen.

Vägrenarna har olika skötselklasser beroende på vägtyp. Utgående från skötselklass fastställs underhållet för olika vägavsnitt, det vill säga tidpunkt, frekvens och ett hur brett område som ska hållas fritt från gräs och sly räknat i meter från vägbeläggningen. För att hålla sikten fri på små vägar behöver gräs- och slyröjningen vara bara två meter bred räknat från vägbeläggningen medan säkerheten på motorvägarna kräver att ett sex meter brett område hålls fritt från gräs och sly.
 

Med naturens mångfald i åtanke


Med tiden har gräs- och slyröjningen lett till att ängsväxternas och även utrotningshotade arters naturliga livsmiljöer i stor utsträckning har ersatts av för dem ogynnsamma växtförhållanden. Även oönskade främmande arter har på så sätt etablerat sig längs de vägrenar som hålls fria från växtlighet. Därför är Trafikledsverkets avsikt med gräs- och slyröjningen att bevara naturens mångfald. I början av juni trädde statsrådets förordning om främmande arter i kraft. Nu utreds hurdana åtgärder förordningen kräver för att bekämpa skadliga växter.

Av de skadliga främmande arterna är lupinen den som spridit sig mest. Lupinen brukar bli bestående och ett allt större problem när den har slagit ut den ursprungliga växtligheten och tagit över ett område. Därför slås också lupinerna ner i samband med gräs- och slyröjningen. När den farliga jättelokan observeras tas de bort separat. Trafikledsverket påminner om att det inte hör till allemansrätten att bekämpa skadliga främmande växtarter vid vägrenarna. De som planerar bekämpningsåtgärder kan kontakta riksomfattande Trafikens kundservice som ger mer information om sådana åtgärder.

De som motsätter sig gräs- och slyröjningen är missnöjda med att också blomsterprakten och grönskan försvinner. Trafikledsverket tar hänsyn till detta och ser till att inhemska arter blomstrar genom att i stället så en blandning av ängsblommor. Fröblandningen innehåller bland annat vitklöver, rödnate och rödven som skapar en naturligare livsmiljö med tanke på finländska ängsväxter.

Trafikledsverket har fastställt att längs långa raka vägavsnitt klipps växtligheten de första gångerna ner bara på en smal remsa så att trafikanterna kan njuta av vägrenarnas blomsterprakt lite längre. Tidpunkten för den årligen återkommande gräs- och slyröjningen har även delvis senarelagts jämfört med tidigare år. Det går ändå inte att i det oändliga flytta fram röjningen eftersom det kan hota vägsäkerheten och avsevärt ökar kostnaderna. Kostnaderna är högre för gräs- och slyröjning som sker senare i stället för med korta intervall eftersom de kräver betydligt fler maskiner.

Har du stött på främmande arter? Anmäl fyndet i Portalen för främmande arter.

Ge respons om gräs- och slyröjningen här. Ange som ämne för kontakten: ”Gräs- och slyröjning”.

Kontaktuppgifter till Trafikens kundservice finns här.

Mer information om vägrenarnas gräs- och slyröjning finns även på NTM-centralens webbplats.

Mer information:

Marketta Hyvärinen
Sakkunnig, Teknik och miljö, Trafikledsverket
tfn 029 5343 261
[email protected]

Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv