Trafikledsverket har identifierat tryggandet av den biologiska mångfalden som ett viktigt tema i trafikledshållningen och den långsiktiga trafiksystemplaneringen. Trafikledsverket, NTM-centralen i Egentliga Finland och Egentliga Finlands förbund genomförde i tillsammans ett pilotprojekt om ämnet, där det fanns möjlighet att granska såväl väg-, järnvägs- som farleder. Inom projektet utvecklades en pilotmetod som kan utnyttjas även på andra håll i Finland.
I pilotprojektet granskades hur man i underhållet och utvecklingen av trafiklederna kan minska de negativa konsekvenserna för naturen samt stödja den biologiska mångfalden. Det är viktigt att utveckla verksamheten för att stävja naturförlusten, eftersom en försämring av den biologiska mångfalden utgör en risk för samhällets och ekonomins funktion.
Flera sätt att minska trafikledernas skadliga konsekvenser
I projektet specificerades olika åtgärder med hjälp av tre fallbeskrivningar. Åtgärderna bedömdes genom att granska hur betydande åtgärden är med tanke på den biologiska mångfalden. Här utnyttjades en lindringshierarki där målet är att välja den bästa möjliga åtgärden med tanke på livsmiljön och arternas livskraft. Intresset låg på lämpliga åtgärder i områden där naturvärdena och trafikledernas konsekvenser utgör betydande risker och möjligheter för den biologiska mångfalden.
I projektet identifierades med hjälp av geodataanalys de viktigaste kärnområdena för naturtyperna i Egentliga Finland, vilka var lundar, vårdbiotoper samt myr- och skogsområden. Utöver kärnområdena identifierades mindre betydande naturområden. Identifieringen av naturområden hjälper Trafikledsverket att identifiera hot mot den biologiska mångfalden. Till exempel planerade trafikledsprojekt kan försämra enhetligheten av naturnätet, som är viktigt för djurens möjligheter att röra sig. Förbindelserna mellan naturområdena kan ökas genom olika åtgärder, såsom genom att sörja för grönkorridorerna mellan naturområdena.
Projektet visade på ett behov av att minska störningseffekterna av planeringen och underhållet av trafiklederna, såsom överflödigt buller och ljus. Buller kan minskas med broarnas bullerräcken. Störningar som orsakas av ljus kan i sin tur minskas genom plantering av träd och buskar, vilket till exempel hjälper bytesdjur att röra sig i skydd från rovdjur.
Bekämpning av främmande arter är en av de eventuella åtgärderna som kan utnyttjas i flera skeden av trafikledens livscykel. Genom bekämpningsåtgärder kan man sträva efter att förhindra att främmande arter rör sig från ett naturområde till ett annat. Vid bekämpningen av främmande arter är det viktigt att agera i ett så tidigt skede som möjligt.
– Invasiva främmande arter är en av de viktigaste drivkrafterna bakom naturförlusten och därför är det viktigt att bekämpa dem för att främja den biologiska mångfalden. När nya trafikleder byggs är det viktigt att se till att invasiva främmande arter inte kan spridas i samband med att massorna flyttas och hanteras. I trafikledsnätet vidtas bekämpningsåtgärder enligt planen för hantering av främmande arter, berättar Sini Tohmo, sakkunnig inom trafiksystem.
Ett lyckat samarbete stöder trafikledernas biologiska mångfald
Minskningen av den biologiska mångfalden förebyggs i samarbete med planläggningen samt planeringen, byggandet och underhållet av trafiklederna. Samarbete med andra aktörer är viktigt eftersom olika organisationer arbetar på trafiklederna. Det är till exempel viktigt att förmedla aktuell information om den biologiska mångfaldens tillstånd till entreprenörerna. Ett lyckat genomförande av åtgärderna förutsätter anvisningar och samarbete med den som verkställer planen. De strategiska riktlinjerna ska omsättas i praktiken och man ska sörja för informationsförmedlingen. Planeringen av markanvändningen styr planeringen av trafikledsprojekten, vilket gör landskapsplanläggningen till en del av den strategiska planeringen av trafiklederna.
– På strategisk nivå är det särskilt viktigt att trygga sammankopplingen, som granskas bland annat i samband med landskapsplanläggningen. Då fastställs områdesanvändningen och principerna för samhällsstrukturen. I landskapsplanläggningen anvisas behov av blå- och grönförbindelser samt trafikledsnätets och grönstrukturens omfattning. Genom planläggningen kan man minska trafikledsprojektens splittrande effekter på naturområden. Dessutom kan förbindelsebehoven konkretiseras till befintliga förbindelser till exempel i form av ekodukter, berättar Tohmo.
Publikationens adress
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-405-291-7
Kontaktuppgifter:
Sini Tohmo, sakkunnig inom trafiksystem, tfn 029 534 3496, [email protected]
Foto: Otto Virtanen