Bild: Jussi Helttunen
På grusvägarna väntas tjälskadorna bli svåra och omfattande
I vår kan tjällossningen på grusvägarna orsaka större problem för trafikanterna än normalt i så gott som hela landet. Svårast väntas tjällossningen bli i närheten av sydkusten och i nordvästra Lappland och rätt så svår på stora områden i inlandet. Tjälläget väntas också bli svårare än normalt i Södra Österbotten, Satakunta, Egentliga Finland, Lappland och i delar av Kajanaland.
"Grundvattennivån har varierat i landets olika delar och tillfrysningen framskridit så att det sannolikt bildats islinser i vägkonstruktionerna", förklarar Otto Kärki, sakkunnig inom vägunderhåll.
Hur svår tjällossningen blir, beror i hög grad på vädret under våren. Ett torrt och soligt väder samt nattfrost gör att vägarna torkar i takt med smältningen, vilket håller den hotande tjällossningen i schack. De mest utsatta vägarna finns i de mellersta delarna av landet, där marken och terrängförhållandena är gynnsamma för tjälbildning och antalet grusvägar är stort. Det kan ställvis förekomma ytliga tjälskador på grusvägarna innan tjällossningen i vägkroppen sätter in. Vägkropparna smälter inte i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt.
”Då man planerar tunga transporter lönar det sig att välja en sådan tidpunkt då dygnstemperaturen är som lägst och vägens bärighet högst. Ofta är det tidigt på morgonen”, säger Kärki.
På landsvägarna har den milda förvintern skadat beläggningar
Ännu en gång har de belagda vägarna mer än normalt lidit av vinterns milda och regniga väder ända till slutet av januari. Efter vintern finns det många sprickor, hål och andra skador i vägbeläggningen. På avsnitten med de värsta tjälskadorna kan man inte införa sommarhastigheter innan beläggningen reparerats.
Till följd av tjällossningen har det under de senaste åren i allmänhet utfärdats viktbegränsningar på 600–2 000 vägkilometer per år. Förra våren utfärdades viktbegränsningar på omkring 1150 vägkilometer landsväg och i slutet av hösten på ytterligare ca 100 vägkilometer.
På järnvägarna väntas fler tjälrestriktioner än i fjol
Köldperioden efter den milda förvintern gjorde att tjälrestriktionerna på järnvägarna i Södra, Västra, och Mellersta Finland blir lite fler än i fjol. Tjälrestriktionerna utfärdas igen på samma ställen som tidigare i Östra och Norra Finland. Tjälskadornas antal kommer ännu i hög grad att bero på köldperioderna och väderväxlingarna under våren.
Då de översta markskikten börjar tina på våren, kan smältvattnet inte alltid rinna bort och då kan banvallarna inte heller torka. Det kan också finnas både tjälskadade och tinade markskikt ovanpå varandra. Då marken under rälsen fryser till, leder det till ojämn tjällyftning. På de delar av bannätet som lidit av tjälskador måste man då utfärda hastighetsbegränsningar för att kunna garantera tågens säkerhet.
De maximala hastighetssänkningarna på grund av tjälen antas bli 40-70 kilometer.
”Hastighetsbegränsningarna på grund av tjälen inverkar på tågtrafikens punktlighet. Punktligheten lider då man inte kan trafikera i enlighet med hastigheterna i tidtabellsplanen”, säger Jouko Nurmilaukas, sakkunnig inom järnvägsunderhåll.
Inom järnvägsunderhållet följer man ständigt med förändringarna i tjälläget och vidtar samtidigt nödvändiga åtgärder för att man ska kunna undvika att utfärda hastighetsbegränsningar och minimera dem både till antalet och tiden de är i kraft. En del av vinterns hastighetsbegränsningar kan bero på förändringar i spåret, tjälen är inte alltid orsaken.
Tjälproblemen uppstår huvudsakligen på samma ställen år efter år. Trafikverket eftersträvar att, i samarbete med underhållsentreprenörerna och trafikidkarna, minimera olägenheterna för trafiken på grund av tjälskador. Tjälskadorna repareras så vitt som möjligt antingen som separata projekt eller i samband med större förbättringsprojekt.
Is ännu i skärgården, menföret låter ännu vänta på sig
Isläget har varit bra i vinter, varför man med några undantag har kunnat sköta förbindelsefartygstrafiken med hjälp av svävare. Isfältet är ännu rätt så helt, men en del problem har uppstått på grund av hård vind, packis och växlande vattenstånd.
I Räisälä i Kemijärvi och på Karlö är den officiella isvägen ännu i bruk. Färjetrafiken har förlöpt rätt så smidigt hela vintern. I Saimen är vattenståndet mycket högt, vilket kan orsaka problem för färjetrafiken i slutet av vintersäsongen. Vattenståndet i Ule träsk är å andra sidan exceptionellt lågt, så där kan trafikbegränsningar väntas.
Ytterligare uppgifter:
Otto Kärki, sakkunnig inom landsvägsunderhåll, tfn 050 430 4705, fornamn.efternamn(at)trafikverket.fi
Jouko Nurmilaukas, sakkunnig inom järnvägsunderhåll, tfn 029 534 3826, fornamn.tillnamn(at)trafikverket.fi
Sirpa Vanhala, servicenivåansvarig för förbindelsefartygstrafik, tfn 0295 022 838 (skärgårdstrafik), fornamn.efternamn(at)ely-keskus.fi
Trafikens kundtjänst: liikenteen.asiakaspalvelu(at)liikennevirasto.fi, p 0295 020 600
Noggrannare uppgifter om menföressituationen regionalt ger NTM-centralerna
Viktbegränsningar