Trafikverkets färska undersökning visar att trafiksystemets funktion påverkas av ett anmärk-ningsvärt antal direkta stöd och skattestöd. Stödens totala värde är sammanlagt 2 miljarder euro per år. Bortfallet av statens och kommunernas skatteintäkter p.g.a. skattestöden är större än statens och kommunernas utgifter för de direkta stöden. Nästan alla stöd inriktas på resor eller transporter.
I undersökningen "Liikennejärjestelmän tuet" (Stöd för trafiksystemet) har man för första gången skapat en helhetsbild av de direkta ekonomiska stöden och skattestöden som allokeras till trafikens infrastruktur, anskaffning och ägande av fordon samt resor. I undersökningen ligger tonvikten på stöd som beviljas av staten, men stöd som kommunerna beviljar har också inkluderats.
Vägtrafikens andel är 80 procent
Alla trafikslag erhåller stöd, men vägtrafikens andel är över 80 procent av de direkta stöden och skattestöden för trafiksystemet. Detta förklaras delvis av att vägtrafikens andel av persontrafik-prestationerna är omkring 90 procent och omkring 65 procent av godstrafiken. De viktigaste stödtyperna är skattestöden som allokeras för bränsleaccisen, de direkta stöden för kollektivtra-fiken samt skattestöden för privatbilismen och kollektivtrafiken.
Skattestöden för biltrafiken är en viktig stödtyp. Även om privatbilismen och den tunga trafiken är hårt beskattade, så åtnjuter de också skattestöd. Mest stöd allokeras ändå till kollektivtrafiken, såsom buss- och taxitrafiken. Stöden är lagstadgade och riksdagen fattar beslut om alla stöd som staten beviljar.
Kostnadsmotsvarighetsanalysen visar att överskottet för vägtrafiken, som man upplevt vara stort, uppvisar ett underskott då man förutom kostnaderna för infrastrukturen och de yttre kostnaderna också beaktar stöden för vägtrafiken. Det största underskottet uppstår inom järnvägstrafiken där intäkterna från banavgifterna och -skatterna endast täcker omkring 13 procent av banhållningskostnaderna.
Det skattefria bränslet för sjötrafiken och för lufttrafiken lyfts sällan fram som skattestöd. Skat-tebefrielsernas statsfinansiella betydelse är i alla fall betydande. Tax-free-försäljningen inom passagerartrafiken via Åland och i flygtrafiken utanför EU är de viktigaste stöden som det inte var möjligt att beräkna i undersökningen.
Stöden utgör en väsentlig del av trafikpolitiken
I framtiden kommer åtminstone stöden för kollektivtrafiken att öka, eftersom behovet av att er-sätta resekostnader ökar p.g.a. samhällets åldersstruktur och för att tjänsterna centraliseras. Därtill strävar man till att göra kollektivtrafiken attraktivare med hjälp av stöd. Den potentiella ökningen av skattestöden beror bl.a. på att arbetsresorna blir längre samt på att användningen av biobränslen blir allt vanligare i vägtrafiken. Däremot har man redan börjat minska skattestödet för dieselolja och samma utvecklingstrend kan fortsätta i och med skatteharmoniseringen inom EU.
I utredningen framhåller man behovet av tilläggsundersökningar bl.a. för att bedöma hur effektiva de direkta stöden och skattestöden är, för att bedöma stödens effektivitet i förhållande till de trafikpolitiska målen samt i allmännare bemärkelse behovet av en kritisk analys av stödens inverkan och grunderna för bedömningen.
De nya kostnadsmotsvarighetskalkylerna som uppställts öppnar också nya perspektiv för pris-sättningen av trafiken och för en analys av trafiksystemets finansiering.
Målet med undersökningen är att presentera stöden för trafiksystemet utan att ta ställning till grunderna för stöden eller deras effektivitet. En del av informationen gällande stöden har erhållits direkt som faktiska uppgifter, en del av uppgifterna är kalkylmässiga.
Ytterligare information: trafikekonom Anton Goebel, tfn 020 637 3904