Välplanerat är halvfärdigt, som man säger. Till en god planering hör också jämförelse av olika alternativ. Väg- och banprojekt kan till exempel omfatta otaliga varierande linjedragningsalternativ. Men vilket är det bästa alternativet? Svaret hittar man vanligtvis med hjälp av en nyttokostnadsanalys.
”Planeringen av trafikprojekt omfattar tre huvudfaser: förplanering, allmän planering och teknisk ban- eller vägplanering. I de två första faserna ingår ännu vanligtvis flera alternativa lösningar. Att utvärdera fördelarna och kostnaderna hjälper att hitta det bästa alternativet för fortsatt planering”, berättar Anton Goebel, expert inom trafikekonomi vid Trafikledsverket.
Nästan allt har sitt pris
Att utvärdera fördelarna och kostnaderna är internationellt det mest använda hjälpmedlet till beslutsfattandet inom trafikprojekt. För utvärderingen måste man bestämma ett penningvärde på olika saker. Ibland är detta relativt enkelt, ibland inte.
”Trafikkostnaderna för till exempel tåg och lastbilar kan utredas utgående från marknadspriserna. Subjektiva saker, så som värdet på sparad resetid eller förbättrad säkerhet är mer besvärliga att räkna ut”, berättar Goebel.
Det är möjligt att får ett eurovärde även på subjektiva saker med hjälp av betalningsviljeundersökningar. Dessa undersökningar är enkäter där man utreder hur värdefulla människor anser att olika saker är. Det kan vara frågan om till exempel hur stort värde de skulle ge för en tio minuter kortare arbetsresa. Betalningsviljeundersökningar har just inte gjorts ännu i Finland, därför har vi tillämpat resultat på undersökningar i Sverige.
I nyttokostnadsanalyser utnyttjas också olika programvaror som är programmerade att utvärdera projekt. Programmen underlättar beräknandet och förbättrar jämförbarheten mellan olika projekts beräkningar.
Välslipade metoder som stöd till besluten
I trafikprojektens effekter beaktas till exempel byggkostnaderna, resetider, olyckor, buller, utsläpp samt fordons användningskostnader. Lönsamhetskalkylernas slutresultat är utvärderingar på hur lönsamma projekten är ekonomiskt.
Analyserna är redan relativt omfattande men allt kan inte räknas ut. Projektets estetiska effekter kan till exempel inte utvärderas ekonomiskt. Det finns också utrymme för utveckling i beräkning av mer omfattande ekonomiska effekter. Projekten kan därtill har oförutsedda effekter.
”Beräkningarna visar aldrig hela sanningen. Metoderna för analysering av fördelarna och kostnaderna är ändå välslipade och med hjälp av dem kan man utreda rätt tillförlitligt vilka projekt som är ekonomiskt lönsamma och vilka som inte är det. Denna information borde beslutsfattarna utnyttja”, säger Goebel.