Skip to content

Verksamhetsstyrning möjliggör processer

Publicerad 4.1.2016

Inom industrin håller system med verksamhetsstyrning ordning på produktionen. I stort sett motsvarande uppgift har sektorn för verksamhetsstyrning vid Trafikverket. Sektorn, som leds av överdirektör Raimo Tapio, existerade redan före den nyligen genomförda reformen av Trafikverkets organisation, då under namnet "stödtjänster".

– Nuförtiden brukar vår uppgift beskrivas som möjliggörande av processer. Hur uppgiften än beskrivs, kan man konstatera att vi bistår övriga sektorer vid Trafikverket genom att sköta deras personal- och ekonomiförvaltning samt erbjuda dem juridiska tjänster, säger Tapio.

Tidigare hörde även planering till den sektor som Raimo Tapio ledde. Nu har sektorn inte längre några egentliga tekniska uppgifter, men det är enligt Tapio bra om de anställda förstår tekniken i samband med byggande av trafikleder och underhåll.

– Det här är viktigt bland annat vid upphandling, där koordinationen av utvecklingen utgör en del av vår sektor. Vi vill försäkra oss om att kunnandet hålls kvar i en situation där vi måste bereda oss på en minskning av den totala personalstyrkan från drygt 650 till cirka sexhundra, säger Tapio.

En minskning av personalstyrkan sköts enligt Tapio i samband med normal pensionering. I den här frågan, liksom även i andra numeriska mål, har Trafikverket siktet inställt på 2020. Man väntar sig att den årliga finansiering av budgeten som finansministeriet beviljar verksamhetsstyrningen före utgången av ovan nämnda år har sjunkit från nuvarande cirka 84 miljoner euro till cirka 72 miljoner.

Mer digitalt kunnande

Under de kommande fyra åren kartlägger enheten för verksamhetsstyrning under Raimo Tapios ledning noggrant i vilka frågor Trafikverkets eget kunnande räcker till och när det lönar sig att utnyttja köpta tjänster.

– Det är åtminstone ganska säkert att Trafikverket i fortsättningen kommer att behöva kunnande i anslutning till digitalisering, automatisering och nya elektroniska tjänster, säger Tapio.

Trots att han arbetat nästan hela sitt liv med förvaltning av trafikleder hoppas han på finansiering också för bastrafikledshållningen och nya byggprojekt. 

– Jag förstår nog att den ekonomiska situationen i Finland är rätt så svår. En jämförelse med Sverige är inte helt relevant enligt min åsikt, eftersom den svenska staten är avsevärt rikare än den finska.

För att Trafikverket ska kunna dra maximal nytta av de anställdas kunnande, kommer det team som Tapio leder att under det första halvåret nästa år att utreda hela personalens kunnande i stora drag. På detta sätt tror Tapio att de knappa resurserna i fortsättningen kan utnyttjas ännu noggrannare än tidigare.    

– På lång sikt kommer förvaltningspersonalens andel att minska. Å andra sidan behövs det, som ovan redan nämnts, nytt kunnande i huset. Samtidigt kommer andelen köpta tjänster att öka inom vår sektor, säger Raimo Tapio.
I en så övergripande sektor som den som Tapio leder, behövs naturligtvis mångsidigt kunnande. Tapio berättar att han tillägnade sig en vidsynt inställning till arbete och livet i allmänhet när han arbetade i Kina för drygt 15 år sedan som expert för Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken.

– Jag fick ett sinne för proportioner, till exempel att trafikstockningarna i Finland inte alls kan jämföras med trafikstockningarna i storstäderna i Asien.

Text: Vesa Tompuri


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv