Skip to content

Vägrenarna slås för att öka säkerheten och bevara naturens mångfald

Publicerad 19.7.2016

Varje sommar väcker slåttern av vägrenar debatt både för och emot. Slåtterförespråkarna tycker att oslagna vägrenar är farliga och ovårdade, medan motståndarna anser att oslaget är vackert och men ändå tryggt.

Syftet med slåtter av vägrenar och slyröjning är att sörja för såväl trafiksäkerheten som för naturens mångfald. Genom slåttern avlägsnas växtlighet från både vägslänten och ytterslänten. Vid slyröjning som sträcker sig längre från vägen avlägsnas busksnår och annan kraftigare växtlighet. Den årliga slåttern förhindrar eller minskar åtminstone uppkomsten av kraftigare sly på vägrenarna.

Genom vägslåtter förbättras sikten i korsnings- och kurvområden, minskas antalet djurkollisioner och förbättras vägmärkenas synlighet. Också med tanke på vägarnas dränering är det viktigt att tillräckligt mycket växtlighet avlägsnas.

Slåtterns tidpunkt påverkas av många faktorer

Många tycker att vägrenarnas blomsterprakt är unikt vacker och önskar att slåttern skulle utföras så sent som möjligt på sommaren. Trafikverket har under årens lopp försökt senarelägga slåttern för att främja växternas blomning och fröbildning, men det går ändå inte att vänta med slåttern i hela landet till efter blomningen.

I ett land med långa avstånd medför objektspecifikt underhåll alltid en merkostnad. Att förkorta slåtterperioden till endast slutet av sommaren skulle öka kostnaderna eftersom behovet av materiel och personal momentant skulle bli påfallande stort. Även trafiksäkerheten äventyras om underhållet av vägrenarna skjuts fram under hela sommaren.

Naturens mångfald tryggas genom underhåll av vägmiljön

Också miljöns krav och strävan att säkerställa naturens mångfald påverkar slåttern och dess tajming. Genom rättidig slåtter upprätthålls ängarnas särdrag, medan däremot andra växt- och djurarters livsbetingelser upprätthålls genom begränsning av eller förbud mot slåtter. Å andra sidan försöker man förhindra spridningen av skadliga främmande arter genom tidig slåtter.

”Genom underhåll av vägmiljön tryggas också bevarandet av värdefulla habitat. Vägrenarna är potentiella habitat för till exempel arter som trivs på torra ängar eller vallar. Arternas fortbestånd beaktas vid både trafikledshållning och byggprojekt. I maj 2016 flyttades till exempel i samband med projektet riksväg 6 Taavetti–Villmanstrand ett stort växtbestånd av kattfot undan till en annan plats”, berättar Trafikverkets miljöexpert Anne-Mari Haakana.

Har du märkt något farligt ställe? Ge respons

I Trafikverkets instruktioner har landsvägarnas grönområden delats in i underhållsklasser i vilka exempelvis slåttertidpunkten och slåtterbredden anges. Underhållsåtgärderna för vägrenarna övervakas av den lokala Närings-, trafik- och miljöcentralen och en regional underhållsentreprenör ansvarar för utförandet enligt avtal.

Trafikverket utvecklar kontinuerligt underhållet av trafiklederna genom att sammanjämka underhållets och naturvårdens mål med varandra, samtidigt som man säkerställer en trygg trafik. Jättebjörnlokan, som klassificeras som en mycket skadlig främmande art, kan till exempel skymma sikten i korsningsområden. Om du upptäcker någonting som orsakar fara eller vill ge respons om slåttern kan du kontakta den lokala Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Trafikverket. Din respons förmedlas till det aktuella områdets underhållsentreprenör.

Ge respons: http://www.liikennevirasto.fi/web/sv/kontaktuppgifter/respons

Ytterligare information:

Miljöexpert Anne-Mari Haakana, Trafikverket, fornamn.efternamn(at)liikennevirasto.fi


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv