När diplomingenjören Mirja Noukka för drygt 20 år sedan kom till Vägverket som sommarpraktikant, hade knappast ens yrkesfolk hört om intelligent trafik. Några år senare gjorde Noukka sitt diplomarbete för arbetsgivarens räkning, och där behandlade hon ämnet med fokus på telematiken inom vägtrafiken.
- I detta nu talar vi mera omfattande om digitalisering, som är ett gemensamt tyngdpunktsområde för hela verket och som i stor utsträckning påverkar trafikledshållningen också i praktiken, säger hon.
Under de senaste åren har man i statsbudgeten beviljat cirka en miljard euro per år för trafikledshållning. Under de senaste åren har summan varit i medeltal 965 miljoner euro, och till Noukkas och hennes enhets glädje höjs den med hundra miljoner nästa år. Ökningen är en följd av Juha Sipiläs regerings beslut att bryta reparationsskuldens onda cirkel med en tilläggsfinansiering på sammanlagt 600 miljoner euro. Avsikten är att budgetera återstoden, 500 miljoner euro, för Trafikverket 2016 och 2017.
- Om tilläggsfinansieringen förverkligas räcker den till för att förhindra att reparationsskulden ökar, bara finansieringen inte igen om några år sjunker tillbaka till den tidigare nivån, påpekar Noukka.
Järnvägarna och kanalerna slukar också pengar
En tillräcklig finansiering av vägunderhållet dominerar lätt den offentliga diskussionen om anslagen för trafikledshållningen. Mirja Noukka påminner om att pengarna för drift och underhåll av järnvägar och farleder måste tas från samma gemensamma budget.
- Järnvägarnas sammanlagda längd är mindre än en tiondel av vägarnas längd. Banhållningen slukar relativt sett mera pengar, eftersom det finns så mycket invecklad teknik på banorna. Föråldrade el- och säkerhetsanordningar måste förnyas i tid, och dessutom behövs det pengar för att reparera bangårdar, broar, banöverbyggnader och tjälskador.
Av trafikledshållningens budget på 965 miljoner euro har man hittills använt cirka 300 miljoner för drift och underhåll samt grundliga reparationer av järnvägar. Minst pengar absolut sett används för drift och underhåll av farleder.
- I fjol använde vi cirka 23 miljoner euro för farleder. För farledernas del är säkerhetsanordningarna samt kanalunderhållet och -tekniken de viktigaste. Under de närmaste åren behövs det omfattande finansiering för att iståndsätta och förnya konstruktionerna, särskilt slussportarna, i Saima kanal, berättar Mirja Noukka.
Noukka anser att det inte ens under njugga tider är ändamålsenligt att rikta all trafikledsfinansiering "bara" till reparationer. För att kunnandet ska utvecklas behövs det också forskning och utveckling. Därför finansierar Trafikverket till exempel TERA2-forskningsprogrammet om bankonstruktioner som leds av Tammerfors tekniska universitet. Vi arbetar också för att utveckla driften och underhållet av belagda vägar; exempel på detta är PYKE-projektet och forskningsprogrammet PEHKO, vars pilotprojekt pågår som bäst inom NTM-centralerna i Lappland och Mellersta Finland.
- Den beviljade finansieringen för reparationsskulden underlättar lyckligtvis den årliga trafikledshållningen under den närmaste tiden. Tilläggsfinansieringen minskar åtminstone inte behovet av dessa forskningsprojekt, säger Noukka.
Enligt henne blir fortfarande många, för invånarna viktiga, små projekt utan finansiering, såsom förbättringar av anslutningar och byggande av gång- och cykelvägar.
- Utöver trafikledernas skick skulle jag ännu vilja lyfta fram utarbetandet av tekniska anvisningar samt trafiksäkerheten och arbetarskyddet som tyngdpunktsområden. Med klara anvisningar och kvalitetskrav säkerställs en förnuftig kvalitetsnivå, påminner Noukka.
Författare: Vesa Tompuri