Finlands trafikledsnät underhålls genom dagliga åtgärder. Nät det gäller trafikens effektivitet, säkerhet, smidighet och markanvändning sker utvecklingen genom investeringar i trafikledsnätet. I samband med projekten har det ofta skett en förbättring av bullerbekämpning och skydd av bottenvatten, och plankorsningar har avlägsnats. Effekterna av infraprojekten är omfattande och visar sig på många sätt i människors vardag på olika håll i landet.
Framtidens trafikledsinvesteringar utvecklas genom bedömning av projekten
Bedömning av infraprojekten är en viktig del av utvecklingen av trafikledsinvesteringar och hela infraområdet. Effekterna av projekten kan bedömas både under beslutsfasen och när projektet har färdigställts. Genom en projektbedömning som producerar information om projektets samhällsekonomiska lönsamhet stöds det politiska beslutsfattandet, medan genom efterbedömningen när projektet har färdigställts fås information om realiseringen av projektets prognostiserade effekter.
Efterbedömningarna producerar bland annat information om hur väl trafikmängdsprognoser och kostnadsuppskattningar stämmer, samt trafikledsprojektens effekter på utvecklingen av antal invånare och arbetsplatser. Utmaningar för bedömningen utgörs bland annat av olika tidsspann för projekt- och efterbedömningarna: vid projektbedömningar görs bedömningarna i typfallet på 30 års sikt, medan efterbedömningarna utförs i genomsnitt sju år efter projektets färdigställning. Även en relativt tidigt utförd efterbedömning ger dock en anvisning om huruvida effekterna överensstämmer med den vid projektbedömningen fastställda utvecklingsbanan. Ju mer tid som förflyter, desto svårare blir det att skilja effekterna av projektet från andra utvecklingsfaktorer, såsom andra investeringar.
Elektrifieringsprojektet för Seinäjoki–Vasa-banan som exempel på efterbedömning
Seinäjoki–Vasa-banan är en 75 kilometer lång enkelspårig bana. Elektrifieringsprojektet för den så kallade Österbottenbanan påbörjades 2009 och det elektrifierade banavsnittet togs i bruk i december 2011. Tack vare elektrifieringen blev den snabbaste tågförbindelsen mellan Helsingfors och Vasa 37 minuter snabbare, och på alla direkta tågavgångar blev restiden i genomsnitt 25 minuter kortare. Efterbedömningen av projektet genomfördes fyra år efter projektets färdigställning år 2015.
Vid efterbedömningen upptäcktes att de på banavsnittet förverkligade passagerarmängderna är betydligt högre än de vid projektbedömningen prognostiserade. Vid projektbedömningen antogs att passagerarmängderna skulle öka 1,2 % direkt efter projektets färdigställning, medan det vid efterbedömningen konstaterades att ökningen hade varit ända upp till 21 % fram till 2013. Snabbare resor efter elektrifieringen förklarar en del av ökningen, men påverkan har också skett genom större tågutbud än den prognostiserade, genom ökat serviceutbud när förbindelse med byte har ändrats till direktförbindelse samt genom ökningen av antalet Pendolino-förbindelser mellan Helsingfors och Vasa.
Även från annan efterbedömning av projektet erhölls positiva resultat med avseende på projektets lönsamhet. Projektbedömningens till kostnadsnivån korrigerade investeringskostnader blev ca 10 % lägre. I takt med växande passagerarmängder förverkligades också restidsbesparingarna ungefär dubbelt mot de vid projektbedömningen uppskattade nyttorna. Dessutom minskade inrikestrafiken vid Vasa flygplats åtta procentenheter mer än genomsnittet i landet när projektet genomfördes.
Allt som allt visar efterbedömningen av Österbottenbanans elektrifiering att projektet har blivit lönsamt, trots att det nytto-/kostnadsförhållande som beräknades före projektets genomförande var enbart 0,3. Till det svaga nytto-/kostnadsförhållandet från projektbedömningen bidrar särskilt det i bedömningen ingående antagandet att nya tågturer skulle komma att genomföras som IC-förbindelser, medan turerna i verkligheten kördes med snabbare Pendolino-tåg. Den genom elektrifieringen uppnådda tidsbesparingen har också blivit avsevärt större än den prognostiserade, vilket sannolikt har varit den viktigaste orsaken till den stora ökningen av passagerarmängderna.