Budgetmanglingen gav pengar till trafikleder

Byggbehoven på det finska väg- och bannätet hänför sig huvudsakligen till att förbättra smidigheten och säkerheten på det nuvarande nätet. Med tanke på detta kan budgetfinansieringen som regeringen beviljade i år anses vara ett lyckat drag. De projekt som nu beviljades finansiering är förnuftigt valda också med tanke på näringslivets behov, eftersom de inverkar på industrins logistik. Projekten förbättrar dessutom säkerheten i persontrafiken.

"Också i dessa projekt gäller principen att Trafikverket strävar efter att lösa problem som gäller trafikledsnätet, och å andra sidan att skapa nya förutsättningar. Dessa båda faktorer förenas i de valda projekten. Det är överlag skäl att glädjas över den beviljade finansieringen. Projektfinansieringen är tillsammans med det nyligen givna paketet för att minska reparationsskulden en betydande satsning av regeringen på att förbättra trafikförhållandena", säger Rami Metsäpelto, överdirektör för verksamhetsområdet Planering och projekt.

Tyngdpunkten för betydande projekt som fick finansiering i budgetmanglingen finns nu i de inre delarna av landet. Detta är logiskt i och med att E18 från Åbo till Vaalimaa äntligen håller på att färdigställas. Kallabroarna, som blev färdiga för cirka fem år sedan, är det senaste stora trafikledsprojektet utanför kustlandskapen. Följande i tur är riksväg 5 mellan S:t Michel och Juva i Södra Savolax. Det är fråga om en 37 kilometer lång sträcka av det allmäneuropeiska TEN-vägnätet, med i detta nu två körfält och bristande säkerhet. Projektet innebär att sträckan byggs om till en väg med fyra körfält försedd med mitträcke, och att den nuvarande riksvägssträckan kvarstår som parallellväg. Kostnadsberäkningen för projektet är 121 miljoner euro.

"Det är ett mycket viktigt projekt, eftersom riksväg 5 är huvudförbindelsen mellan södra Finland och Södra och Norra Savolax samt Kajanaland, som utöver persontrafiken också betjänar näringslivet och industrin i området. Projektet gör det också möjligt att utveckla markanvändningen i Visulahti och skapar förutsättningar för en kvalitetskorridor för kollektivtrafiken mellan S:t Michel och Juva", motiverar Rami Metsäpelto.

Han anser att Lahtis södra omfart, som är en del av riksväg 12 och som också beviljats finansiering, är ett lika viktigt projekt. På denna vägsträcka finns enligt statistiken södra Finlands farligaste avsnitt, och dessutom är kapaciteten på sträckan otillräcklig. Mängden tung trafik är stor på vägen, och en del består av farliga transporter och därför inverkar den bristfälliga kapaciteten indirekt också på säkerheten. En tredje sak som betonar projektets betydelse är att buller- och utsläppsolägenheterna minskar inom Lahtis stadsområde, eftersom största delen av genomfartstrafiken flyttar till den nya vägen när den är färdig. Projektet börjar byggas tidigast 2017, men man kom redan förra hösten överens om principerna för hur de totala kostnaderna på 275 miljoner euro ska fördelas mellan staten och kommunerna. Lahtis och Hollolas sammanlagda andel är 77 miljoner euro.

För riksväg 4 mellan Uleåborg och Kemi gäller samma verkningar och motiveringar som för Lahtis södra omfart. På den aktuella sträckan av riksväg 4, som hör till det internationella TEN-T -kärnnätet, förekommer i detta nu trafikstockningar, vilket orsakar problem för både persontrafiken och näringslivets logistik. Kostnadsberäkningen för projektet är 155 miljoner euro, varav statens andel är 125 miljoner euro medan Uleåborg och Kempele står för resten, 30 miljoner euro.

Avsnittet Luumäki–Imatra–ryska gränsen är det enda betydande banprojektet som får finansiering i år. Banavsnittet är viktigt såväl som en del av persontrafikrutten Helsingfors–Kouvola–Imatra–Joensuu som för den inhemska skogsindustrins järnvägstransporter.

"Banavsnittet är i detta nu för långsamt i förhållande till behovet, dessutom är det störningskänsligt och har dålig bärighet. Tack vare projektet kan godstågens axellaster höjas och tåglängderna ökas. När hastigheten höjs förkortas restiderna inom persontrafiken i östra Finland", konstaterar Metsäpelto.

Han gläder sig över att de projekt som fått grönt ljus kan påbörjas, men medger att det ännu finns mycket kvar att göra.

"I fortsättningen borde åtgärder vidtas till exempel för att utveckla bangårdarna och fortsätta elektrifieringen av bannätet. Det finns behov att fördjupa vissa farleder och på vägarna behövs det ställvis åtgärder för att förbättra kapaciteten."

Text: Vesa Tompuri