På en elektrifierad väg får fordonen den el de behöver från vägnätet och kan ladda sina batterier då de är i rörelse. Trafikledsverket har utrett metoderna och kostnaderna för, samt effekterna av elektrifieringen.
Elektrifieringen skulle minska utsläppen av växthusgaser från trafiken och är därmed nära knuten till statens klimatmål: Finland vill halvera utsläppen från trafiken senast 2030, uppnå kolneutralitet senast 2035 och nollställa utsläppen från trafiken helt och hållet senast 2045.
Man har uppskattat att en ansenlig del av den lätta fordonstrafiken elektrifieras före 2030. För den tunga trafiken behövs ett utsläppssnålt alternativ för fossil diesel under 2030-talet – till exempel elektrifiering av vägnätet.
– Utvecklingen av batteritekniken möjliggör en elektrifiering av den lätta fordonstrafiken. Tunga fordon förbrukar däremot mer energi och därför är batterierna inte en realistisk lösning särskilt i den långväga tunga trafiken, berättar biträdande direktör Tapio Ojanen vid Trafikledsverket.
Kontaktledningar, skenor eller induktionsspolar ger fart på resan
Elektrifieringen av livligt trafikerade vägar – till exempel riksväg 3 på sträckan Helsingfors-Tammerfors – kunde vara ekonomiskt lönsam om investeringskostnaderna per kilometer skulle förbli låga och en tillräckligt stor andel av trafiken skulle elektrifieras.
– Det torde dock inte vara realistiskt att elektrifiera hela huvudledsnätet, eftersom klimateffekterna på lågtrafikerade vägar skulle vara små i förhållande till kostnaderna, säger Ojanen.
Elektrifieringen skulle löna sig på de vägavsnitt där utsläppen av växthusgaser skulle minska betydligt i förhållande till de totala kostnaderna för trafikledshållningen. Den elektrifieringsteknik som är lämpligast för väderförhållandena i Finland måste ännu utredas, och i valet av teknik måste man beakta till exempel de snörika vintrarna i vårt land.
– Vägnätet kan elektrifieras med hjälp av kontaktledningar, skenor som sänkts ner i vägen eller induktionsspolar som placeras under vägytan.
Det skulle vara möjligt att färdas längs ett elektrifierat stomnät största delen av resan. Sannolikt kunde fordonet samtidigt använda ett batteri eller en förbränningsmotor för att kunna köra även utanför det elektrifierade vägnätet.
Mindre utsläpp och bättre luftkvalitet
Utsläppen av växthusgaser skulle minska i synnerhet genom elektrifiering av lastbilar och långfärdsbussar. Som helhet uppskattas utsläppen från den lätta fordonstrafiken dock på 30 års sikt minska mer än från den tunga trafiken.
– När det blir vanligare med batteridrivna elfordon och bränslen med låga utsläpp, minskar utsläppen särskilt från lätt fordonstrafik, berättar Ojanen.
Elektrifieringen förbättrar luftkvaliteten i synnerhet i tättbefolkade områden i städerna. Klimateffekternas omfattning beror på andelen trafik som elektrifieras samt längden på de vägavsnitt som elektrifieras.
Elektrifieringen kan förbättra tillgängligheten till olika områden när trafikeringskostnaderna för individer och aktörer inom godstrafiken minskar. Mest tillgängliga blir områden i närheten av de vägar som elektrifieras.
Skenor eller induktionsspolar påverkar inte landskapet vid vägarna, men kontaktledningar ovanför vägen skulle förändra vyerna avsevärt.
– I värdefulla landskapsmiljöer kunde man låta bli att elektrifiera korta delar.
Pilotprojekt och investeringar behövs
Utmaningar för elektrifieringen är till exempel långsam laddning, få offentliga laddningsstationer samt långvarigt engagemang i den teknik som utvecklas. Byggandet av laddningsinfrastrukturen och återvinningen av batterier kräver pengar och den elektrifierade trafiken är mer utsatt för omfattande störningar än förbränningsmotortrafiken.
– Utöver elektrifieringen är exempelvis biobränslen och syntetiska förnybara bränslen framtidens alternativ.
Att bygga elvägar förutsätter förutom samarbete mellan flera aktörer – utöver staten till exempel fordonstillverkare och logistikbolag – även omfattande investeringar. Man kunde till exempel samarbeta med Tyskland och Sverige.
För att elektrifiera vägnätet behövs fler pilotprojekt och erfarenheter. Trafikmängderna på vägavsnitten borde vara kända på förhand, och därför kunde pilotprojekt hellre inriktas på etablerade rutter för tung trafik än på lätta fordon.
– Elektrifieringens framtid avgörs av att klimatmålen är ambitiösa och att elektrifieringen av vägarna är lönsam i förhållande till andra metoder som minskar utsläppen, summerar Ojanen.
Mer information:
biträdande direktör Tapio Ojanen, tfn 029 534 3209, [email protected]