Mål: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

Målet är indelat i två delmål:

• Att förbättra förmågan att anpassa sig till klimatrelaterade riskfaktorer och naturkatastrofer
• Att integrera åtgärder som hänför sig till klimatförändringen i den nationella politiken, strategierna och planeringen.

Anpassning till klimatförändringen

I resultatavtalet mellan kommunikationsministeriet och Trafikledsverket för år 2020–2023 följer man upp energieffektiviteten hos trafiksystemet och attraktiviteten hos hållbar trafik, inklusive åtgärder för anpassning till klimatförändringen. I den praktiska verksamheten inom trafikledshållningen betonas klimathållbarheten och förebyggandet av de risker och olägenheter den orsakar i allt högre grad.

Klimathållbarheten genomsyrar hela trafikledshållningens livscykel från markanvändning och planering till byggande, underhåll och användning av trafikleder. Med tanke på klimathållbarheten är det viktigt att identifiera fenomen och förändringar som förutses i dem, såsom temperaturväxlingar, regn och stormar samt deras verkningsmekanismer på såväl trafikledsegendomen som trafikerbarheten. På så sätt kan man förutse och inkludera nödvändiga anpassnings- och beredskapsåtgärder.

Resultat år 2023

År 2023 inleddes verkställandet av målen och åtgärderna i den nationella planen för anpassning till klimatförändringar (KISS2030) som färdigställdes året innan. Åtgärder för anpassning till klimatförändringen har främjats bland annat i Trafikledsverkets funktionsriskgranskning, beredskapsplanering och ledningens granskningar. Dessutom färdigställdes ett utkast till en sårbarhetsutredning av trafikledsnätet för verkets interna bruk, där klimatförändringen undersöktes som en sårbarhetsfaktor. 

Trafikledsverket genomförde utredningen ”Ilmastonmuutos ja siihen sopeutuminen” (klimatförändringar och anpassning till dem). Publikationen beaktade Trafikledsverkets anvisningar som styr planeringen, byggandet och underhållet av farleder och trafikledskonstruktioner, samt presenterade utvecklingsbehoven i anvisningarna om anpassning.

Andra konkreta åtgärder under året var bland annat:

• Förbättring av vägnätets dräneringssituation och grusvägarnas struktur för att bekämpa ökningen av tjälskador
• Utveckling av informationshanteringen vid översvämningsobjekt
• Fortsatt prognostisering och kommunikation vid översvämningar
• Temperaturanvisningarna och -uppföljningen för stödarbetena på banan ska preciseras.

I samarbete med Meteorologiska institutet gjordes dessutom utredningen Klimatförändringens scenarion i underhållet av trafikleder (på finska), som presenterar långsiktiga scenarier för väderfenomen som är viktiga för trafikledshållningen.

Trafikledsverket deltar aktivt i det europeiska och internationella samarbetet för anpassning till klimatförändringen med väg- och järnvägsorganisationer (bland annat CEDR, UIC, PRIME). I utvecklingsprojekten har man utrett hur extrema väderfenomen (bland annat hårda regn, höga temperaturer) påverkar väg- och baninfrastrukturen samt utvecklat metoder för att verkställa åtgärderna för anpassning till klimatförändringen.

 

Främjande av klimatpolitiken

Trafikledsverket har flera roller i främjandet av den nationella klimatpolitiken. Verket producerar information om hur samordningen av trafikleder, trafikledshållning samt trafik och markanvändning påverkar bekämpandet av och anpassning till klimatförändringen. Denna information utnyttjas när man utarbetar nationella strategier och planer för klimatet i samarbete med andra aktörer inom statsförvaltningen. Dessutom har Trafikledsverket till uppgift att verkställa de riksomfattande målen och riktlinjerna för statens trafikledsnät i anslutning till klimatförändringen. 

Centrala riksomfattande strategier och Trafikledsverkets roll i dem

Trafikledsverkets centrala mål är att främja bedömningen av klimatkonsekvenserna och koldioxidsnåla, livscykelsäkra lösningar i trafikledsplaneringen, byggandet och trafikledshållningen samt i upphandlingar och egendomsförvaltning i anslutning till dem. Med hjälp av utsläppsberäkningen producerar man information om utsläpp från infrastrukturbyggande och identifierar betydande möjligheter till utsläppsminskning.  

En standardiserad och jämförbar beräkning av utsläppen från genomförandet av trafikledsprojekten utgör grunden för utvecklingen av verksamheten och jämförelsen av olika planerings- och genomförandealternativ. I oktober 2023 publicerade Trafikledsverket en metod för bedömning av koldioxidsnålhet hos infrabyggandet, vars mål är att förenhetliga bedömningen av klimatkonsekvenserna för infrabyggprojekt. Bedömning enligt anvisningen förutsätts i alla planeringsupphandlingar av Trafikledsverket och NTM-centralerna, för vilkas projekt görs en bedömning enligt anvisningen för projektbedömning. Metoden för bedömning av koldioxidsnålheten vid infrastrukturbyggande är en central del av styrningen av koldioxidsnålheten i framtida infrabyggprojekt. Bedömningen görs i regel för en användningsperiod på 50 år.

År 2023 utvidgades pilotförsöket med metoden för bedömning av koldioxidsnålhet och utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande till utredningsplanfasen. Med hjälp av pilotresultaten har man utvecklat en bedömningsmetod, enhetlig rapportering, processbeskrivning och utsläppsdatabas. Genom att beakta resultaten i projektutvärderingen kan utsläppsuppgifter från projekten utnyttjas som en del av beslutsprocessen. 

Ett centralt verktyg för att bedöma koldioxidsnålheten i planeringsskedet är utsläppsberäkningen som kopplats till beräkningstjänsten Ihku, som möjliggör kostnads- och utsläppsberäkning på både projekt- och byggnadsdelsnivå. De utsläppskoefficienter som utsläppsberäkningen i Ihku utnyttjar grundar sig på uppgifterna i utsläppsdatabasen för infrabyggande. Underhållet och utvecklingen av utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande (co2data.fi/infra) har fortsatt tillsammans med Finlands miljöcentral. År 2023 låg tyngdpunkten i utvecklingen på att utveckla de informationsbehov som identifierats i samband med pilotberäkningarna. År 2023 användes utsläppsdatabasen för infrabyggande av cirka 1 500–2 500 användare per månad via tjänsten. Via beräkningstjänsten Ihku utnyttjas uppgifterna i fortsättningen i alla Trafikledsverkets planeringsprojekt.
 

 

Projektet NordLCA+

Inom projektet NordLCA+ (LCA, life cycle assessment) har man åren 2021–2023 skapat ett gemensamt kunskapsunderlag och en lägesbild av bedömningen av koldioxidavtryck och god praxis hos infrastrukturprojekt. 

I projektet färdigställdes år 2023 utredningen “Improving LCA calculations - Update of the State of Art document and workshops on practical examples and best practices”, som innehöll en uppdaterad översikt över beräkningen av koldioxidavtryck, verktyg, kunskapsunderlag och god praxis. Dessutom ordnades ett evenemang för intressentgrupper, där teman var bland annat anslutningsytorna för beräkningen av koldioxidavtrycket till datamodelleringen.

År 2023 har det pågått en utredning om jämförelsen av nordiska beräkningsverktyg och -metoder på några case-objekt. Man fördjupade samarbetet inom utvecklingen av utsläppsberäkningen på basis av utredningen om datamodeller och beräkning av koldioxidavtryck, som tidigare utarbetats inom projektet. Målet är att ytterligare stärka samarbetet i framtida samarbetsprojekt på nordisk nivå.
 

EPD-beräkning av beläggningar (Environmental Product Declaration)

Trafikledsverket har länge utvecklat utsläppsnålheten hos beläggningsanskaffningar, och konstaterat att man tillsammans med asfaltbranschen behöver hitta sätt att styra minskningen av växthusgasutsläppen från beläggningsentreprenader.

Ett identifierat sätt är miljödeklarationer för asfalt och beräkning av miljökonsekvenserna samt branschens gemensamma verktyg för att producera dem. Under 2022 bereddes egna beräkningsregler (AsfalttiPCR) som ska styra utsläppsberäkningen för beläggningsbranschen i Finland. År 2023 pilottestades utsläppsberäkningen för första gången i entreprenader. 

Under år 2024 uppdateras beräkningsverktyget med avgränsningar och metoder enligt AsfalttiPCR, varefter man kan precisera uppgifterna om de utsläpp som uppstår. År 2024 utvidgas pilotförsöket med utsläppsberäkningar för beläggningsentreprenader, så att fler beräkningar av miljökonsekvenser än tidigare ska genomföras i entreprenaderna.

I framtiden är målet att få information om utsläppen från beläggningsbranschen och olika beläggningsmetoder samt hur de utvecklas. Entreprenörerna kan själva avgöra och visa hur de uppnår ett så utsläppssnålt slutresultat som möjligt. Det är dock viktigt att fokusera på de skeden i minskningen av utsläppen som orsakar de största utsläppen.

De största utsläppen från beläggningsarbetet uppstår för närvarande i tillverkningsskedet av asfalt. Dessutom håller man på att utveckla mekanismer i avtalen som uppmuntrar till utsläppssnålhet, så att uppföljningen sker med hjälp av beräkningsverktyget.