Mål: Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

 Målet är indelat i två delmål:

• Att utveckla en högklassig, tillförlitlig och hållbar infrastruktur 
• Att förnya infrastrukturen så att den stämmer överens med hållbar utveckling 
   

Trafikledsverket främjar målen genom långsiktig och systematisk planering av åtgärder och systematisk konsekvensbedömning. Planeringen av åtgärderna grundar sig på en aktuell lägesbild av lednäten över intressentgruppernas nuvarande och framtida behov för trafiksystemet. Dessutom främjar verket målen för hållbar utveckling genom de mål som ställts upp i verkets resultatavtal.

Innehållet i delmålen är i huvudsak i linje med målen i den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Som en del av verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen utnyttjas investeringsprogrammet, planeringsprogrammet och basplanen för basunderhållet. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets kunskapsbaserade förslag till genomförandet av nya trafikledsprojekt och deras effekter. Basplanen beskriver inriktningen av anslagen för basunderhållet för att servicenivån och målen ska kunna uppnås. Planeringsprogrammet sammanställer planeringen av ban- och farlederna samt vägnätet. 

Investerings- och planeringsprogrammet samt basplanen innehåller en konsekvensbedömning på olika nivåer med tanke på ansvarsfullheten. Trafikledsverket beaktar målet i sin verksamhet bland annat på följande sätt:

• Man strävar efter att minska utsläppen från verksamheten till exempel genom att producera uppgifter för utsläppsberäkning, förbättra energieffektiviteten och utnyttja förnybar energi
• Hållbara färdsätt såsom gång, cykling och kollektivtrafik främjas
• Bevarandet och främjandet av den biologiska mångfalden beaktas i planeringen och byggandet
• Hållbart byggande och materialeffektivitet främjas bland annat i planeringen och byggandet av väginfrastrukturen
• Man samarbetar ansvarsfullt med olika intressentgrupper med beaktande av beslutsfattandets samhälleliga konsekvenser.

Utöver systematisk planering och konsekvensbedömning har en lyckad egendomsförvaltning en viktig roll i underhållet av hållbar infrastruktur. Trafikledsverkets egendom omfattar väg-, ban- och farleder samt konstruktioner och anordningar i anslutning till dem. Genom egendomsförvaltning säkerställer man att den nuvarande trafikledsegendomens värde bevaras och att finansieringen används effektivt. Målet med egendomsförvaltningen är att producera så bra service som möjligt för dem som använder trafiklederna på ett ansvarsfullt sätt.

Trafikledsegendomen hålls så ekonomiskt som möjligt i ett skick som motsvarar trafikens behov. Trafikledsverket samlar kontinuerligt in information om egendomens skick och analyserar åtgärdernas effekt så att verkets experter kan göra ekonomiskt ansvarsfulla rekommendationer om underhållet. Informationsbaserade beslut och åtgärder som vidtas i rätt tid förbättrar livslängden hos trafikledsegendomen och produktiviteten hos trafikledshållningen. Genom förutseende åtgärder och åtgärder som vidtas i rätt tid hanterar man kostnader och risker på ett effektivt sätt.
 

Resultat år 2023

 

Tyngdpunkten i Trafikledsverkets verksamhetsplanering år 2023 låg bland annat på att stärka den kunskapsbaserade trafikledshållningen och beslutsfattandet samt på ett utsläppsfritt trafiksystem och miljöansvar.

Under 2023 utvecklades bland annat kännedomen om och beaktandet av utsläppseffekterna i planeringen av trafikledshållningen och trafiksystemet samt i projektplaneringen och -utvärderingen. I verkets verksamhet är det väsentligt att målen för minskningen av utsläppen från trafiken beaktas i planeringen av trafikledshållningen och trafiksystemet samt i projektplaneringen och -utvärderingen. Dessutom främjade man utvecklingen av beaktandet av miljökonsekvenser och hälsokonsekvenser i projektbedömningarna. Verket har också främjat spårtrafikens och cykeltrafikens attraktivitet i samarbete med olika aktörer. Minskningen av utsläppen har inkluderats i programmeringen och prioriteringen av trafikledsnätens åtgärder.

Man prioriterade olika projekt i planeringen, byggandet och underhållet på basis av deras effekter. En standardiserad och jämförbar beräkning av utsläppen från genomförandet av trafikledsprojekten utgör grunden för utvecklingen av verksamheten och jämförelsen av olika planerings- och genomförandealternativ. I oktober 2023 publicerade Trafikledsverket en metod för bedömning av koldioxidsnålhet hos infrabyggandet, vars mål är att förenhetliga bedömningen av klimatkonsekvenserna för infrabyggprojekt. Bedömning enligt anvisningen förutsätts i alla planeringsupphandlingar av Trafikledsverket och NTM-centralerna, för vilkas projekt görs en bedömning enligt anvisningen för projektbedömning. CO2-utsläppsberäkningen integrerades i infrastrukturprojektens kostnadsberäkningssystem under år 2023.

Man har även vidareutvecklat och infört förfaranden för uppföljning och konsekvensbedömning av gång och cykling.

En miljöansvarig och kolneutral trafikledshållning består av flera olika delområden, särskilt genom olika planeringslösningar. Minskningen av utsläppen och främjandet av cirkulär ekonomi konkretiseras till exempel genom att planeringsgrunder förnyats, att återvunnet material kan användas samt att upphandlingskriterierna utvecklats. Dessutom utvecklades miljökriterier under året bland annat för utsläppsberäkningen och den cirkulära ekonomin.

Ökad kunskapsbas och effektivare hantering av insamlad information är också centrala steg mot ett allt bättre och mer förutseende beslutsfattande ur ansvarssynpunkt.

Inom Digispår-projektet förnyas Finlands järnvägars system för säkerhetsanordningar och passagekontroll till ett ERTMS-system enligt EU-regleringen (European Rail Traffic Management System). På så sätt blir det möjligt att förädla information i realtid och tågen kan köras med allt tätare mellanrum. Samtidigt kan reparationsskulden i anslutning till säkerhetsanordningssystemen avhjälpas på ett kontrollerat sätt.

Den viktigaste prestationen inom Digispår-projektet år 2023 kan anses vara färdigställandet av testbanan som genomförts på banavsnittet Kouvola−Kotka−Fredrikshamn, och de provkörningar som inletts där. På testbanan kördes de första provkörningarna i Europa så, att kommunikationen som styrde tågtrafiken överfördes från säkerhetsanordningen till loket via kommersiella radionät. Denna användning av kommersiella nät är ett centralt mål för Digispår-projektet. Användningen av kommersiella radionät gör det möjligt att genomföra projektet avsevärt förmånligare och samtidigt minskar projektets miljöbelastning och koldioxidavtryck betydligt.

 

Case: Fördjupning av Ajos farled

Utvidgningen av hamnen i Kemi och fördjupningen av Ajos farled blev färdig i slutet av sommaren 2023 cirka två månader i förtid. Trafikledsverket ansvarade för fördjupningsprojektet och hamnbolaget som ägs av Kemi stad ansvarade för att utvidga hamnen.

Ajos farled fördjupades från tio till tolv meter. En djupare farled gör det möjligt för större fartyg att färdas, varvid mer last kan transporteras på en gång. En fördjupning av farleden förbättrar kostnadseffektiviteten för den trafik som trafikerar där, vilket i sin tur leder till att miljöbelastningen från trafiken minskar. Även sjösäkerheten förbättras när farleden blir djupare och bredare.

En ny kaj byggdes i Kemi hamn i samband med fördjupningen och utvidgningen av hamnbassängen. Dessutom förnyades också områdesbelysningen, passagekontrollen och hamnens portar. 

Fördjupnings- och utvidgningsarbetena hänför sig bland annat till Kemis nya bioproduktfabrik. Hamnens roll framhävs också inom den nationella försörjningsberedskapen och för med sig möjligheten att skapa industriella investeringar i norra Finland. 
 

Case: Uppdatering av riktlinjerna för broar

I riktlinjer för broar beskrivs målen och förfarandena för egendomsförvaltning av landsvägs- och järnvägsbroar. Riktlinjerna uppdaterades våren 2023 och de omfattar den nuvarande Trafik 12-planens tidsperiod fram till år 2032.

Riktlinjerna grundar sig på de nuvarande verksamhetsmodellerna och avsikten är att de ska förenhetliga och skärpa verksamheten vid NTM-centralerna och Trafikledsverket.
Huvudmålen för egendomsförvaltningen av broar är att säkerställa trafiksäkerheten, svara på servicenivåbehoven och vidta livscykeleffektiva åtgärder. De viktigaste reformerna av riktlinjerna är klassificering av servicenivån för broar, reparationsklassificeringen av trafikleder som används för att prioritera åtgärder, principerna för valet av åtgärder och en riskbaserad prioritering av åtgärder som grundar sig på behovsutredning.

Riktlinjerna stöder målen för hållbar utveckling genom långsiktig livscykelhantering och åtgärder som görs i rätt tid. Verksamheten är ekonomiskt och miljömässigt hållbar när broarna planeras för en lång livscykel och anpassas till servicebehoven, samt när underhållsåtgärderna programmeras och genomförs systematiskt och förutseende. 

Målen för social hållbarhet beaktas genom att säkerställa möjligheterna att röra sig och idka näring samt en säker trafik för olika befolkningsgrupper, även på lågtrafikerade vägar. Trafiksäkerheten förbättras även genom att man beaktar gång- och cykeltrafikens behov samt främjar tillgängligheten.