Mål: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

 
 

I Trafikledsverkets verksamhet närmar man sig målet med delmålet Att halvera antalet dödsfall och skador till följd av trafikolyckor till år 2030. 

Rörlighet är en nödvändig del av människors vardag. Målet är att skapa ett transportsystem där mänskliga misstag inte leder till döden eller allvarliga skador. Främjandet av trafiksäkerheten är således en central del av hållbar utveckling och i synnerhet främjandet av välfärd och hälsa.

I Finlands vägtrafik omkommer årligen cirka 200 personer i genomsnitt, och över 850 skadas allvarligt. Under de senaste 10 åren har utvecklingen av trafiksäkerheten i Finland hamnat klart efter de övriga nordiska länderna. 

EU:s långsiktiga mål är det så kallade Vision Zero, dvs. att minska antalet dödsfall i trafiken till nästan noll fram till år 2050. I bakgrunden ligger Safe System-metoden: människor begår mänskliga misstag i trafiken, men de får inte leda till dödsfall eller allvarliga personskador. Utgångspunkten är tanken om delat ansvar, där olika faktorer i trafiksystemet kompenserar för varandras brister. Säkerheten förbättras på ett förutseende sätt och genom att minimera riskerna. Utöver trafiklederna påverkas trafiksäkerheten av till exempel trafikanter och fordon.

 

Bild: Dödsfall och allvarliga personskador kan förebyggas genom att minska riskerna på alla säkerhetsnivåer i trafiksystemet.

Trafikledsverket har en betydande roll i främjandet av trafiksäkerheten, även om allvarliga olyckor på landsvägar som enbart beror på trafikmiljön är ganska sällsynta. Oftast är olyckorna en summa av flera delfaktorer (bland annat beteende, trafikmiljö, förhållanden, fordon).

Trafikledsverket påverkar tillsammans med de regionala NTM-centralerna trafiksäkerheten genom att sörja för vägnätets skick och förbättring i syfte att minimera de risker som vägen medför. Bedömningen av trafiksäkerhetskonsekvenserna är en väsentlig del av förvaltningen av infrastrukturegendomen. Dessutom utförs en hel del samarbete för säkerheten på både nationellt och regionalt. Fortlöpande arbete för säkerheten tillsammans med andra myndigheter och aktörer går bland annat ut på planering av trafiksystem och markanvändning, styrning av rörlighet samt trafikövervakning och -information.

 

Bild: Döda i vägtrafiken på landsvägarna 2010–2024 och den målsatta utvecklingen fram till år 2030.

Det tidigare målet att halvera antalet dödsfall och skador i trafiken gällde åren 2010–2020. I vägtrafiken har antalet omkomna på landsvägar som upprätthålls av Trafikledsverket minskat under föregående målperiod, men minskningen har varit för långsam i förhållande till det uppställda halveringsmålet (2010–2020) (−21 %). Antalet skadade som kommit till polisens kännedom har minskat betydligt mer och minskningen ligger nära målet (−41 %).

 

Bild: Skadade i vägtrafiken på landsvägarna 2010–2024.

I framtiden kommer trafiksäkerhetsarbetet att fokusera på dödsfall och allvarliga skador i trafiken, för vilka man ställt upp ett motsvarande halveringsmål för åren 2020–2030. I Finland har allvarliga skador statistikförts enligt EU:s gemensamma allvarlighetskriterier sedan år 2014. Det är värt att notera att en del av de allvarligt skadade faller utanför statistiken över trafikolyckor som baserar sig på polisens uppgifter och att det inte finns geografisk information om dem. Under den nya målperioden 2020–2030 är utvecklingen den rätta i ljuset av antalet olyckor.

Den riksomfattande trafiksäkerhetsstrategin för år 2022–2026 styr det riksomfattande trafiksäkerhetsarbetet. Ett ambitiöst trafiksäkerhetsmål att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador i trafiken under 2020–2030 förutsätter målmedvetna åtgärder. Trafikledsverket deltar aktivt i verkställandet av strategin. I strategin betonas bland annat betydelsen av ett omfattande samarbete mellan olika förvaltningsområden, kunskapsbaserat beslutsfattande och ökad uppskattning av trafiksäkerheten i hela samhället. Åtgärder i anslutning till landsvägarnas säkerhet som Trafikledsverket ansvarar för är bland annat:

• Justering av anvisningar för hastighetsbegränsningar
• Inriktning av finansieringen på små trafiksäkerhetsbaserade åtgärder
• Säkerställande av utvecklingsprojektens inverkan på trafiksäkerheten
• Förbättring av förhållandena för gång- och cykeltrafik
• Förebyggande av plankorsningsolyckor och olovlig trafik på spår
• Utveckling av den automatiska övervakningen

De åtgärder som ingick i strategins konsekvensbedömning uppskattas leda till en grov minskning av cirka 20 dödsfall i trafiken under hela strategiperioden. Av detta är andelen åtgärder som riktas mot trafikmiljön cirka 20 %. Kommunikationsministeriet inleder arbetet med att uppdatera strategin för följande femårsperiod hösten 2025. 

Trafikledsverket har en betydande roll i genomförandet av EU-kommissionens ändring av vägsäkerhetsdirektivet. Ändringen syftar till att förbättra väginfrastrukturens säkerhet och i synnerhet minska antalet dödsfall och allvarliga skador i vägtrafiken. I och med ändringen utvidgas direktivets tillämpningsområde till att omfatta landsvägar, motorvägar, motortrafikleder samt huvudleder för landsvägar enligt förordningen om huvudleder, sammanlagt 6 570 kilometer. Ändringen förutsätter att de nuvarande förfarandena uppdateras och att nya fastställs. 

Målet med vägsäkerhetsdirektivet är en systematisk och förutseende kartläggning av olycksriskerna i anslutning till väginfrastrukturen särskilt för att bedöma vägarnas planeringsegenskaper, en riskbaserad inriktning och uppföljning av åtgärderna samt särskilt beaktande av oskyddade trafikanter. 
 

Utvärdering och mätning av effekterna

Trafikledsverkets mål är att främja att trafiksäkerhetsmålet uppnås i sin kontinuerliga verksamhet samt genom att verkställa vägsäkerhetsdirektivet och trafiksäkerhetsstrategin i nära samarbete med andra aktörer. Effekternas betydelse är medelstor: effekten av verkets åtgärder under en 10-årsperiod är endast liten, men i sin helhet har högklassig trafikledshållning och åtgärder som vidtagits i samarbete med olika aktörer en stor betydelse för upprätthållandet av den nuvarande säkerhetsnivån, varvid effekten av verkets åtgärder ökar.

Målet är viktigt och i arbetet ses möjligheterna särskilt när uppdateringen av strategin börjar, vilket engagerar olika aktörer på bred front. Det osäkra världsläget och knapp finansiering ses som hot. 

Hur målet framskrider följs upp vid Trafikledsverket med hjälp av indikatorer för trafiksäkerheten på landsvägarna:

• Antal döda och allvarligt skadade på landsvägarna per år
• Antal olyckor som lett till personskada
• Förekomst av bakgrundsrisker i trafikmiljön i olyckor med dödlig utgång
• Risk för plankorsningsolycka

Framstegen i fråga om åtgärder som stöder målen följs upp som en del av verkställandet av trafiksäkerhetsstrategin och vägsäkerhetsdirektivet:

• Trafiksäkerhetsstrategi: Genomförandet av de åtgärder som Trafikledsverket ansvarar för, Trafikledsverket deltar i de åtgärder som genomförs i samarbete med olika aktörer.
• Verkställighet av vägsäkerhetsdirektivet: De förfaranden som ändringarna förutsätter beskrivs och förankras som bäst.
   

Resultat år 2024

Enligt preliminära uppgifter omkom 132 personer och 1923 skadades på landsvägarna år 2024. Antalet personskadeolyckor var 1444. Åren 2021–2023 var i ljuset av antalet olyckor rekordbra och motsvarade målutvecklingen, men 2024 ökade antalet dödsfall på landsvägarna något och man avvek något från målutvecklingen. Målperioden har börjat rätt nyligen och utmaningen är att upprätthålla en god utveckling trots avvikelsen 2024. På det stora hela är vi dock på väg mot rätt håll.

Av de åtgärder som Trafikledsverket ansvarar för och som antecknats i trafiksäkerhetsstrategin inleddes eller färdigställdes bland annat:

• Nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömning
• Anvisningar för och pilotförsök med riktade trafiksäkerhetsinspektioner
• Avlägsnande och förbättring av plankorsningar
• Plankorsningskampanjen 2024–2026
• Insamling av information om problempunkter på järnvägarna där det sker olovliga överskridningar

Dessutom genomfördes andra kommunikationsåtgärder enligt strategin bl.a. i anslutning till olovlig trafik på banan. Trafikledsverket deltog också i främjandet av andra åtgärder i samarbete med olika myndigheter och intressentgrupper.   

År 2024 genomfördes genomförandeplanen för vägsäkerhetsdirektivet med följande åtgärder:

• Den nätverksövergripande bedömningen slutfördes
• Anvisningsarbetet och pilotförsöket för riktade trafiksäkerhetsinspektioner inleddes
• En utredning om trafiksäkerhetsdirektivets konsekvenser för Trafikledsverkets tekniska anvisningar och säkerhetsanvisningar utarbetades
• Anvisningarna uppdaterades enligt direktivet 
   

Plankorsningsprogrammets år 2024

 

På statens bannät finns 2 387 plankorsningar av vilka 1 660 är obevakade. Plankorsningarna utgör för närvarande den tydligaste risken på järnvägarna. Enligt statistiken inträffar det fortfarande i genomsnitt 20 olyckor i plankorsningar i Finland per år. I dessa omkommer i genomsnitt tre personer (medeltal för åren 2010–2024).

Antalet plankorsningsolyckor och antalet omkomna har dock minskat klart. Åren 2022 och 2023 inträffade endast 13 olyckor under bägge år, och 2024 inträffade endast 10 olyckor. År 2024 var statistikhistoriens första år då ingen person omkom i plankorsningsolyckor.

En anledning till att trafiksäkerheten förbättrats är Trafikledsverkets plankorsningsprogram, som inleddes 2018. Under programmets gång har 307 plankorsningar på statens bannät avlägsnats eller förbättrats runt om i Finland. De så kallade avlägsnings- och förbättringsobjekten för plankorsningar med låg kostnad som genomförs smidigt inom förvaltningen har redan i huvudsak genomförts. I fortsättningen riktas åtgärderna i plankorsningsprogrammet mot de farligaste och därmed dyrare och mer komplicerade plankorsningsobjekten. Åtgärderna i plankorsningsprogrammet kommer sammanlagt att gälla över 500 plankorsningar.

Via plankorsningsprogrammet riktas cirka 15 miljoner euro årligen till att förbättra plankorsningssäkerheten. Dessutom genomför Trafikledsverket andra separat finansierade projekt där man förbättrar eller avlägsnar plankorsningar.

 

Bild: Avlägsnande av plankorsningar + förbättringar samt plankorsningsolyckor 2018–2024

Byggande av radarmärke som en del av farledsprojektet i Kemi

I farledsprojektet i Kemi fördjupades farleden med 10 meters leddjup till en farled med 12 meters leddjup under 2021–2023. Under projektet lyfte lotsarna fram utmaningarna i farledens yttre delar, eftersom farleden saknar fasta radarmål. I synnerhet under undantagsförhållanden är fasta säkerhetsanordningar nödvändiga för att säkerställa en säker användning av farlederna.

Trafikledsverket utredde förutsättningarna för att bygga ett radarmärke och snart hittade man lösningar som gjorde det möjligt att bygga ett radarmärke.

De fysiska byggarbetena för radarmärket inleddes sommaren 2024 med tillverkning av ståldelar och byggande av ett installationsunderlag till havs. Muddermassorna deponerades i deponeringsområdena för fördjupningsprojektet och i samarbete med tillståndsmyndigheten kom man överens om uppföljningen av deponeringarnas miljökonsekvenser och vattenkvaliteten. Även i Trafikledsverkets små muddringsarbeten följer man upp konsekvenserna för miljön och minimerar miljöolägenheterna.

Installationen av radarmärket framskred effektivt fram till hösten 2024, då den kassunbaserade radarmärkesgrunden sänktes ner i målläget. Efter islossningen 2025 svetsas märkets övre del på plats. Radarmärket i Kemi tryggar fartygstrafiken flera år framåt även under exceptionellt krävande förhållanden.

 

Arbetssäkerhet vid Trafikledsverket

Arbetssäkerheten är en central del av Trafikledsverkets sociala ansvar. Målet är att säkerställa en hälsosam och trygg arbetsmiljö på Trafikledsverkets alla arbetsplatser och gemensamma byggarbetsplatser. Arbetssäkerheten ombesörjs med beaktande av både den egna personalen och samarbetspartnernas och serviceproducenternas personal. En hög nivå på arbetssäkerheten är summan av många saker. I bakgrunden finns ett intresse för att förbättra verksamheten, goda metoder och praxis, aktivt deltagande i arbetssäkerhetsutbildningar samt god företagshälsovård och förebyggande verksamhet. En kontinuerlig utveckling av modelldokumenten för säkerhetsanvisningarna är också en väsentlig del av arbetssäkerheten. En god arbetssäkerhet ökar arbetstillfredsställelsen både på kontoren och på gemensamma byggarbetsplatser. 

Trafikledsverket har skapat en omfattande introduktionshelhet för den egna personalen, i vilken arbetssäkerheten och arbetarskyddet ingår. Dessutom erbjuds många webbutbildningar som är öppna för alla. Förfarandena och kraven är desamma och lika viktiga för alla, vare sig det gäller den egna personalen eller entreprenörernas personal.

Egenkontroll är ett sätt att säkerställa verksamheten enligt ämbetsverkets och serviceproducenternas krav. Arbetet utförs inom alla branscher och i olika skeden av trafikledshållningen: planering, byggande, skötsel och underhåll. I egenkontrollen dokumenteras resultaten, besluten och de korrigerande åtgärderna. Säkerhetsbesiktning av byggplatsen tillsammans med serviceproducenten är ett bra exempel på egenkontroll. Åtgärderna inom egenkontrollen är framför allt inlärningssituationer där man kan utveckla verksamheten men också se vad som har gjorts bra. 

År 2024 fanns det särskilt två mål för arbetssäkerheten: fler observationer och färre olycksfall. Det är särskilt viktigt att göra positiva säkerhetsobservationer, eftersom de har en gynnsam inverkan till exempel på upprätthållandet av en säker arbetsplats. Trafikledsverket vill i egenskap av en ansvarsfull aktör vidareutveckla arbetssäkerheten. Till exempel jämställdhet och likabehandling samt psykologisk säkerhet är viktiga nya teman som vi främjar inom den breda arbetssäkerheten. Utvecklingen gäller inte enbart byggarbetsplatser, eftersom statens ämbetsverks gemensamma arbetsmiljöer som färdigställs under de närmaste åren medför fler krav på utvecklingen av arbetssäkerheten tillsammans med andra organisationer.