Bastrafikledshållning och planering 2026

Syftet med basunderhållet är att säkerställa det befintliga trafikledsnätets framkomlighet och skick. Anslagen för basunderhållet används för att finansiera väg- och banhållningen samt farledshållningen. När finansieringen är otillräcklig prioriteras de åtgärder som krävs för trafiknätets dagliga framkomlighet, såsom skötsel, trafikstyrning och isbrytning. Man strävar också efter att ombesörja skicket och trafiksäkerheten på det högtrafikerade nätet och det för näringslivet viktiga nätet.

Finansieringsnivån för basunderhållet sjunker till en mycket knapp nivå. Finansieringen är på en relativt god nivå 2024–2026 tack vare regeringens reparationsskuldmedel för väghållningen. Finansieringen kommer att sjunka till en mycket låg nivå 2027–2029.

Spelrummet vid fördelningen av finansieringen av basunderhållet är litet på grund av den knappa finansieringen och de långa avtalen. Den tillgängliga reparationsfinansieringen räcker endast till för de mest högtrafikerade lederna. Punktreparationer, såsom lagning av beläggningar och byte av trasiga växlar, genomförs i den mån det är möjligt. Åtgärderna som krävs för förebyggande underhåll kan inte genomföras i rätt tid. Planerade ombyggnadsprojekt på bannätet måste avbrytas. Detta ökar antalet senare nödvändiga reparationer och kostnaderna för dem. Finansieringen räcker knappt till för att förbättra trafiknätet. Under planperioden försämras trafikledernas skick och reparationsskulden ökar utanför det högtrafikerade nätet, vilket också syns i människornas vardag och i näringslivets transporter.

Med den nuvarande finansieringen av basunderhållet kan man inte uppfylla trafiksystemets mål och en betydande mängd viktiga behov hamnar utanför planen. Med tilläggsfinansiering skulle man också kunna hålla det medeltrafikerade vägnätet i skick, fortsätta med kritiska reparationer av bannätet, öka reparationerna av broar och genomföra effektiva små förbättringsprojekt. Med dessa skulle man främja målen i Trafik 12-planen och betjäna det finska samhället och den finska konkurrenskraften i stor utsträckning.

Om finansieringen av basunderhållet minskas ytterligare blir man tvungen att skära ned på nödvändiga reparationer av trafiklederna även på det mest högtrafikerade nätet. Man skulle också bli tvungen att kompromissa med skötseln som påverkar den dagliga framkomligheten.

Basunderhållets framtidsutsikter överskuggas av ökade behov och osäkerhet kring finansieringsnivån. Utsikterna påverkas förutom av förändringar i verksamhetsmiljön och utvecklingen av kostnadsnivån i synnerhet av om finansieringsnivån för basunderhållet enligt Trafik 12-planen stiger från och med 2030. Dessutom ökar kostnaderna för trafikstyrning och isbrytning och flera livscykelprojekt överförs från basunderhållet till finansiering.

Fördelningen av finansieringen av bastrafikledshållningen 2026 presenteras per trafikledsform och produkt på bilden nedan. Jämfört med 2025 finns det 80 miljoner euro mindre i finansiering av reparationsskulden. Främst på grund av detta är finansieringen av reparationsprodukten 92 miljoner euro lägre än året innan. Finansieringen av förbättring och planering minskar ännu mer, dvs. 105 miljoner euro, vilket är hela 63 procent mindre än året innan. Finansieringsnivån för skötsel och trafiktjänster förblir på samma nivå som 2025.




Bild: Fördelning av finansieringen av bastrafikledshållningen 2026

Planering 2026 – beredskap för kommande beslut

År 2026 fokuserar planeringen särskilt på att viktiga projekt framskrider till beslutsberedskap. Samtidigt beaktas möjligheterna till EU-finansiering, försörjningsberedskapen och en långsiktig utveckling av trafikledsnätet i hela Finland.  

För landsvägarnas del har planeringsobjekten sammanställts utifrån de behov som regionala experter och Trafikledsverket identifierat. Målet är både att främja enskilda objekts beredskap och att skapa en helhetsbild av framtida planeringsbehov.

Vid planeringen av bannätet ligger tyngdpunkten på beredningen av de projekt som ingår i investeringsprogrammet samt på att förbättra bannätets funktion och säkerhet. Planeringen innefattar också mer omfattande utredningar om bannätets utvecklingsbehov, persontrafikplatser, bangårdar och plankorsningarnas säkerhet.

På farlederna gäller planeringen projekt för vilka ett beslut om genomförande redan har fattats eller som ingår i investeringsprogrammet. Målet är att säkerställa att dessa projekt kan genomföras smidigt och säkert.

Vägobjekt i planeringsprogrammet

1. Rv 1 och lv 102 Ring II förbättring av Knektbrons planskilda anslutning, Esbo, VP  (ny)
2. Rv 3 Kyrofors–Ikalis, VP
3. Rv 3 förnyande av Salmi bro, Ikalis, VP  (ny)
4. Rv 3 Sääksjärvi–Lakalaiva–Linnakallio körfältsarrangemang och bullerskydd, VP  (ny)
5. Rv 3 Ylöjärvi–Tavastkyro, VP
6. RV 4 Ijo omfartsväg, VP**
7. Rv 4 vid Jyväskylä, VP
8. Rv 4 förbättring av reservlandningsplatsen i Joutsa och Joutsansalmi II bro, VP
9. Rv 5 förnyande av Savilahti bro, S:t Michel, VP
10. Rv 6 och lv 365, gång- och cykelväg mellan Koria och Kuusankoski, VP
11. Rv 6 vid Kouvola (Keltti–Puhjo, ersättningsinvestering för Keltti bro), BP
12. Rv 8 och lv 724 Vasa förbindelseväg på sträckan Metviken–Smedsbyvägen, uppdatering av vägplanen (ny)
13. Rv 8 breddning av Bäckliden–Brännbacken, VP
14. Rv 8 Virmo bro, Virmo, VP
15. Rv 8 Ytterjeppo anslutning, Nykarleby, VP
16. Rv 9 Aura centrums planskilda anslutning, VP
17. Rv 9 Jämsä–Korpilahti, anslutnings- och omkörningsarrangemang, ändring av VP
18. Rv 9 förbättring vid Leppävesi bro, Jyväskylä, VP
19. Rv 9 förbättring vid Metsolahti bro, Laukas, VP
20. Rv 9 Tammerfors–Orivesi, sträckan Käpykangas– Orivesi, VP
21. Rv 12 och Sv 65, Vaitinaros planskilda anslutning, Tammerfors, VP
22. Rv 12 Joutjärvi–Nyby, VP
23. Rv 12 Tammerfors (Alasjärvi) – Kangasala (Huutijärvi), VP
24. Rv 20 Korvenkylä–Kiminge, VP**
25. Rv 21 Maunu–Ropinsalmi, Enontekis VP
26. Rv 21 Ropinsalmi–Ailakkalahti, Enontekis, VP
27. Rv 25 Hyvinge och Mäntsälä, VP
28. Rv 25 Ekenäs anslutningar, VP
29. Sv 50 Ring III på sträckan sv 51 – Mankby, etapp 1, VP
30. Sv 50 Ring III på sträckan Lv 135 Flygstationsvägen – Sv 45 Tusbyleden , etapp 1, VP (uusi)
31. Sv 51 Getberg planskilda anslutning, Kyrkslätt, VP* (ny)
32. Sv 77 förbättring vid Oikari bro, Kyyjärvi, VP (ny)
33. Sv 92 Karigasniemi gränsövergångsställe, Utsjoki, VBP
34. Lv 120 kvalitetsrutt för hållbar trafik på Vichtisvägen och dess fortsatta planer, BP
35. Lv 152 Tavastehusleden–Tusbyleden (Ring IV), VP* (ny)
36. Lv 749 Nykarleby–Jakobstad gång- och cykelled, VP
37. Lv 937 förbättring vid Pello bro, Pello, VBP (ny)
38. Lv 6113 och 16620 (rv 9) förbättring av förhållandena för gång- och cykeltrafik på sträckan Muurame–Keljonkangas, VP
39. Lv 11507 norra logistikförbindelsen i Mellersta Nyland, VP
I. Rv 4 planering av projektet Hirvas–Rovaniemi– Vikajärvi*

Utredningsplaner för landsvägsnätet
A. Rv 2 Nummela–Högfors, MKB+UP
B. Rv 9 Kanavuori–Lievestuore, MKB+UP
C. Rv 9 Korpilahti–Jyväskylä, MKB+UP
D. Sv 51 Munkkulla–Sunnanvik, MKB+UP
E. Sv 63 Förbättring Ina–Kaustby, UP

* Separat anslag eller fullmakt som riksdagen beviljat i budgeten
** MBT-åtgärd 2024–2027

Bild: landsvägsnätets utrednings- och vägplaner 2026

Banobjekt i planeringsprogrammet

Betydande planeringsobjekt i järnvägsnätet
1. Fortsatt utredning och projektbedömning av lastningsplatsen för råvirke i Idensalmi
2. Imatra-Joensuu, JP
3. Förnyande av järnvägsbroarna över Kaakamojoki och Kiehimäenjoki, JP (ny)
4. Kemi älv–Isohaara dammbroar, förutredningar och preliminär UP
5. Villmanstrands trafikplats, JP
6. Kotka: Kotolahti–Mussalo spårförbindelse
7. Villmanstrands trafikplats, JP
8. Riihimäkis nya lastningsplats för råvirke, UP
9. Fortsatt planering av Savolaxbanan på sträckan Idensalmi–Kontiomäki
10. Savolaxbanan på avsnittet Kuopio- Idensalmi, behovsutredning
11. Tammerfors–Nokia tilläggsspår, UP och MKB
12. Åbo–Toijala, behovsutredning och projektbedömning

Muita ratojen suunnittelu- ja selvityskohteita
- Spår för banhållningen i Östra Finland, åtgärdsutredning (ny)
- Uppdatering av lägesbilden för bannätets nätverk av lastningsplatser för råvirke (ny)

Separat anslag eller fullmakt som riksdagen beviljat i budgeten
I. Planering av järnvägsförbindelser med europeisk spårvidd Torneå–Haparanda– Kemi
II. Utveckling av stambanan: Riihimäki– Tammerfors utvecklingsplanering
III. Utveckling av Kustbanan Karis–Köklax
IV. Savolaxbanan på avsnittet Kouvola–Kuopio planering av hastighets- och kapacitetshöjning
V. Planering och reparation av Sydbottenbanan
VI. Planering av banan Tammerfors–Jyväskylä
VII. Planering av elektrifieringen av banavsnittet Torneå–Kolari


Bild: betydande planeringsobjekt i järnvägsnätet 2026

Farledsobjekt i planeringsprogrammet

1. Fördjupning av Kvarken, byggnadsplanering
2. Breddning av den inre delen av Uleåborgs farled, behandling av vattentillstånd
3. Ålands farleder (Eckerö och Färjsund), behandling av vattentillstånd
4. Förbättring av Ingå farled, behandling av vattentillstånd *
5. Förbättring av Lovisa farled, behandling av vattentillstånd * 
6. Vaasan meriväylän syventäminen, vesilupakäsittely
7. Fördjupning av Brahestads farled, översiktsplanering
8. Förbättring av farlederna för Saimens råvirkestransporter, översiktsplanering
9. Fördjupning av farleden till stamhamnen i Karleby, översiktsplanering (ny)
* Projekt som ingått i investeringsprogrammet för trafikledsnätet


 

Bild: vesiväyläverkon suunnittelukohteet vuonna 2026.

Planeringsprogrammets konsekvenser

Behovet av de projekt som ingår i planeringsprogrammet har ofta att göra med att förkorta restiderna, minska trafikstockningarna, förbättra trafiksäkerheten och utveckla markanvändningen. Behoven i anslutning till hållbarhet, såsom buller- och grundvattenskydd samt främjande av gång och cykling, är också centrala.

Bannätets projekt förbättrar järnvägstrafikens funktionssäkerhet och säkerhet samt stöder näringslivets transporter och människors rörlighet. 

Farledsprojekten å sin sida säkerställer en säker och effektiv sjötrafik, minskar transporternas energiförbrukning och utsläpp samt stöder industrins konkurrenskraft. En del av farledsprojekten är betydande även med tanke på försörjningsberedskapen. Mer information om bedömningen av planeringsprogrammets konsekvenser finns i programrapporten.