Beredning av programmen

Den riksomfattande trafiksystemplanen, dvs. Trafik 12-planen, styr utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland på lång sikt. Den definierar vilket slags trafiksystem som eftersträvas i Finland och med vilka metoder man strävar efter det. Statsrådet godkände Trafik 12-planen i december 2025. Planen uppdateras regelbundet så att den hålls uppdaterad i den föränderliga verksamhetsmiljön.

Den riksomfattande trafiksystemplanen innehåller en beskrivning av trafiksystemets nuläge och förändringar i verksamhetsmiljön, en vision för utvecklingen av trafiksystemet, målen för planen och de strategiska riktlinjer och regionala särdrag som preciserar dem samt statens och kommunernas åtgärder för att uppnå målen.

Utvecklingen av trafiksystemet styrs av tre sinsemellan prioriterade huvudmål: funktion, säkerhet och hållbarhet. Målen främjas kostnadseffektivt och med beaktande av de tillgängliga resurserna. En stor del av finansieringen riktas till bastrafikledshållningen, eftersom det befintliga trafikledsnätets skick och framkomlighet utgör grunden för hela systemet.

Trafik 12-planen grundar sig på gemensamma mål för hela landet, men i genomförandet beaktas regionernas olika förhållanden och behov. Regionala särdrag kan gälla till exempel näringslivets transporter, trafiken i stora stadsregioner eller tillgängligheten i glesbygdsområden. Genom att beakta dessa särdrag kan trafikinvesteringarna riktas ändamålsenligt till olika delar av Finland, dock så att även gemensamma och plötsliga behov för hela landet kan beaktas vid behov.

Beredningen av programmen grundar sig på samarbete med intressentgrupper

Trafikledsverkets program grundar sig på en aktuell lägesbild av vilka behov som riktas mot statens vägar, spårvägar och farleder. Lägesbilden uppdateras kontinuerligt och uppgifterna samlas också i den strategiska lägesbilden för trafiknätet som upprätthålls av Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Identifieringen av behoven grundar sig inte på enskilda utredningar, utan på kontinuerlig dialog. Trafikledsverket för regelbundet diskussioner med företag, organisationer och andra intressentgrupper för att kommande förändringar och nya behov ska komma fram i tid. Dessutom deltar Trafikledsverket i det regionala trafiksystemarbetet, genom vilket man får information om kommunernas och landskapens synpunkter.

Livskraftscentralerna som inrättades i början av 2026 har en central roll i identifieringen av trafikledsnätets behov och beredningen av programmen. De fungerar som experter på trafiksystemet och väghållningen i sina områden och lyfter fram lokala behov, till exempel genom att föreslå sådana objekt i landsvägsnätet som ska väljas till planeringsprogrammet.

Trafikledsverket utreder och sammanställer också information med olika utredningar om trafikledsnäten. Verket utnyttjar också andras utredningar i kartläggningen av behoven. 

Hur prioriteras objekten och projekten?

Valet av program som ingår i programhelheten grundar sig på Trafik 12-planen, vars mål är funktion, säkerhet och hållbarhet.

Alla identifierade behov kan dock inte tillgodoses. De tillgängliga penning- och personalresurserna är begränsade och därför måste projekten få olika prioritet. När trafikledsnätet utvecklas finns det färre projekt som skulle vara mycket lönsamma med alla indikatorer. Det framhäver vikten av en noggrann konsekvensbedömning.

I bedömningen av projektens konsekvenser granskas bland annat projektens samhällsekonomiska lönsamhet samt konsekvenserna för tillgängligheten, ekonomin, miljön och människornas vardag. I beslutsfattandet beaktas också projektens sociala konsekvenser. I bedömningen granskas till exempel trafiksäkerheten, tillgängligheten, bullret och möjligheterna att ta sig fram för olika befolkningsgrupper.

Vid valet av projekt granskas både det strategiska beslutsfattandet och den samhällsekonomiska effektiviteten. Det strategiska perspektivet betonar statens uppgifter och mål och beaktar också särskilda skyldigheter, såsom kraven i TEN T-förordningen, som måste främjas om det inte finns en tydlig grund för undantag. Det samhällsekonomiska perspektivet betonar å sin sida effektiviteten som grundar sig på den modellerade nyttan och nyttan av projekten i förhållande till budgetbegränsningen.

Växelverkan och samarbete med intressentgrupper

Trafikledsverket satsar på att dess verksamhet är öppen, planmässig och inkluderar olika parter. Samarbetet omfattar kommuner, landskapsförbund, livskraftscentraler (fram till 2025 NTM-centralerna), företagskunder, organisationer som representerar olika befolknings- och trafikantgrupper, hamnar och rederier samt andra aktörer inom branschen.

Intressentgruppernas och de regionala aktörernas synpunkter och behov lyfts fram i det områdesvisa och regionala trafiksystemarbete som Trafikledsverket deltar i samt vid Trafikledsverkets samarbetsmöten med aktörer inom näringslivet och organisationer som representerar trafikantgrupper.

Beredningen av programhelheten grundar sig på Trafikledsverkets kontinuerliga växelverkan med en omfattande grupp intressentgrupper. Man informerar öppet om programmens mål, innehåll och framskridande. Transparens och begriplighet är centrala principer för att besluten om utveckling av trafiksystemet ska vara öppna och motiverade.

Intressentgrupperna och medborgarna har möjlighet att kommentera utkastet till investeringsprogrammet och den sammanfattande rapporten om programhelheten våren 2026.