Mål: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

  

I Trafikledsverkets verksamhet närmar man sig målet med delmålet Att halvera antalet dödsfall och skador till följd av trafikolyckor till år 2030.

Rörlighet är en nödvändig del av människors vardag. Målet är att skapa ett transportsystem där mänskliga misstag inte leder till döden eller allvarliga skador. Främjandet av trafiksäkerheten är således en central del av hållbar utveckling och i synnerhet främjandet av välfärd och hälsa. I vägtrafiken i Finland omkommer årligen i genomsnitt över 200 personer och nästan 900 skadas allvarligt. Under de senaste 10 åren har utvecklingen av trafiksäkerheten i Finland hamnat klart efter de övriga nordiska länderna. 

EU:s långsiktiga mål är det så kallade Vision Zero, dvs. att minska antalet dödsfall i trafiken till nästan noll fram till år 2050. I bakgrunden finns Safe Systemtänkandet: alla olyckor kan inte förhindras, men största delen av dödsfallen och allvarliga skador kan dock förhindras på förhand, till exempel genom att utveckla infrastrukturen, väganvändningen och trafikmedlen så att de blir säkrare.
 

Trafikledsverket har en betydande roll i främjandet av trafiksäkerheten, även om allvarliga olyckor på landsvägar som enbart beror på trafikmiljön är ganska sällsynta. Oftast är olyckorna en summa av flera delfaktorer (bland annat beteende, trafikmiljö, förhållanden, fordon).

Trafikledsverket påverkar tillsammans med de regionala NTM-centralerna trafiksäkerheten genom att sörja för vägnätets skick och förbättring i syfte att minimera de risker som vägen medför. Bedömningen av trafiksäkerhetskonsekvenserna är en väsentlig del av förvaltningen av infrastrukturegendomen. Dessutom utförs en hel del samarbete för säkerheten på både nationellt och regionalt. Fortlöpande arbete för säkerheten tillsammans med andra myndigheter och aktörer går bland annat ut på planering av trafiksystem och markanvändning, styrning av rörlighet samt trafikövervakning och -information. 
 

 

Det tidigare målet att halvera antalet dödsfall och skador i trafiken gällde åren 2010–2020. I vägtrafiken har antalet omkomna på landsvägar som upprätthålls av Trafikledsverket minskat under föregående målperiod, men minskningen har varit för långsam i förhållande till det uppställda halveringsmålet (2010–2020) (−21 %). Antalet skadade som kommit till polisens kännedom har minskat betydligt mer och minskningen ligger nära målet (−41 %).

 

I framtiden kommer trafiksäkerhetsarbetet att fokusera på dödsfall och allvarliga skador i trafiken, för vilka man ställt upp ett motsvarande halveringsmål för åren 2020–2030. I Finland har allvarliga skador statistikförts enligt EU:s gemensamma allvarlighetskriterier sedan år 2014. Det är värt att notera att en del av de allvarligt skadade faller utanför statistiken över trafikolyckor som baserar sig på polisens uppgifter och att det inte finns geografisk information om dem.  Den nya målperioden 2020–2030 har först börjat, men när det gäller antalet olyckor är utvecklingsriktningen rätt.

Den riksomfattande trafiksäkerhetsstrategin för år 2022–2026 styr det riksomfattande trafiksäkerhetsarbetet. Ett ambitiöst trafiksäkerhetsmål att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador i trafiken under 2020–2030 förutsätter målmedvetna åtgärder. Trafikledsverket deltar aktivt i verkställandet av strategin. I strategin betonas bland annat betydelsen av ett omfattande samarbete mellan olika förvaltningsområden, kunskapsbaserat be-slutsfattande och ökad uppskattning av trafiksäkerheten i hela samhället. Åtgärder i anslutning till landsvägarnas säkerhet som Trafikledsverket ansvarar för är bland annat
 

• Justering av anvisningar för hastighetsbegränsningar
• Inriktning av finansieringen på små trafiksäkerhetsbaserade åtgärder
• Säkerställande av utvecklingsprojektens inverkan på trafiksäkerheten
• Förbättring av förhållandena för gång- och cykeltrafik
• Utveckling av den automatiska övervakningen.

De åtgärder som ingick i strategins konsekvensbedömning uppskattas leda till en grov minskning av cirka 20 dödsfall i trafiken under hela strategiperioden. Av detta är andelen åtgärder som riktas mot trafikmiljön cirka 20 %. 

Trafikledsverket har en betydande roll i genomförandet av EU-kommissionens ändring av vägsäkerhetsdirektivet. Ändringen syftar till att förbättra väginfrastrukturens säkerhet och i synnerhet minska antalet dödsfall och allvarliga skador i vägtrafiken. I och med ändringen utvidgas direktivets tillämpningsområde till att omfatta landsvägar, motorvägar, motortrafikleder samt huvudleder för landsvägar enligt förordningen om huvudleder, sammanlagt 6 570 kilometer. Ändringen förutsätter att de nuvarande förfarandena uppdateras och att nya fastställs. 

Målet är en systematisk och förutseende kartläggning av olycksriskerna i anslutning till väginfrastrukturen särskilt för att bedöma vägarnas planeringsegenskaper, en riskbaserad inriktning och uppföljning av åtgärderna samt särskilt beaktande av oskyddade trafikanter.
 

Utvärdering och mätning av effekterna

Trafikledsverkets mål är att främja att trafiksäkerhetsmålet uppnås i sin kontinuerliga verksamhet samt genom att verkställa vägsäkerhetsdirektivet och trafiksäkerhetsstrategin i nära samarbete med andra aktörer. Effekternas betydelse är medelstor: effekten av verkets åtgärder under en 10-årsperiod är endast liten, men i sin helhet har högklassig trafikledshållning och åtgärder som vidtagits i samarbete med olika aktörer en stor betydelse för upprätthållandet av den nuvarande säkerhetsnivån, varvid effekten av verkets åtgärder ökar.

Målet är viktigt och i arbetet ser man möjligheter särskilt i början av den nya strategiperioden, som engagerar olika aktörer på bred front. Det osäkra världsläget och knapp finansiering ses som hot. 

Hur målet framskrider följs upp vid Trafikledsverket med hjälp av indikatorer för trafiksäkerheten på landsvägarna:
 

• Antalet döda och allvarligt skadade på landsvägarna per år
• Antal olyckor som lett till personskada
• Förekomst av bakgrundsrisker i trafikmiljön i olyckor med dödlig utgång
• Risk för plankorsningsolycka

Framstegen i fråga om åtgärder som stöder målen följs upp som en del av verkställandet av trafiksäkerhetsstrategin och vägsäkerhetsdirektivet:

• Trafiksäkerhetsstrategi: Genomförandet av de åtgärder som Trafikledsverket ansvarar för, Trafikledsverket deltar i de åtgärder som genomförs i samarbete med olika aktörer.
• Verkställighet av vägsäkerhetsdirektivet: De förfaranden som ändringarna förutsätter beskrivs och förankras som bäst.

Resultat år 2023

Enligt preliminära uppgifter omkom 125 personer och 1 957 skadades på landsvägarna år 2023. Antalet personskadeolyckor var 1 503. Utvecklingen av dödsfallen i trafiken har motsvarat målet. Åren 2022 och 2023 har varit rekordbra i ljuset av olyckssiffrorna. Målperioden har dock bara börjat, och utmaningen är att upprätthålla den goda utvecklingen. Vi är dock på väg mot rätt håll.

Av de åtgärder som Trafikledsverket ansvarar för och som antecknats i trafiksäkerhetsstrategin inleddes eller färdigställdes bland annat

• Planen för utveckling och ökning av den automatiska trafikövervakningen och handboken Liikenneturvallisuuskamerat:Tieliikenteen kiinteiden automaattivalvontakohteiden suunnittelu, toteutus ja käyttö (trafiksä-kerhetskameror: planering, genomförande och drift av fasta automa-tiska övervakningsobjekt i vägtrafiken)
• Uppdatering av kunskapsunderlaget i anvisningen om hastighetsbegränsningar på landsvägar
• Nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömning
• Utredningen Observationsfel vid plankorsningar.

Dessutom genomförde man kommunikationsåtgärder enligt strategin och fortsatte med plankorsningsprogrammet. Trafikledsverket deltog också i främjandet av andra åtgärder i samarbete med olika myndigheter och intressentgrupper.

År 2023 genomfördes genomförandeplanen för vägsäkerhetsdirektivet med följande åtgärder:

• Man uppdaterade avisningar enligt direktivet 
• Man inledde en nätverksövergripande bedömning
• Man införde en uppdaterad beskrivning av förfarandet och anvisningar för de periodiska trafiksäkerhetsinspektionerna i de nya underhållsentreprenaderna för landsvägar
• Bakgrundsutredningen om beaktandet av oskyddade trafikanter blev klar

Plankorsningsprogrammets år 2023

På statens bannät finns 2 468 plankorsningar av vilka 1 720 är obevakade. Plankorsningarna utgör för närvarande den tydligaste risken på järnvägarna. I Finland inträffar fortfarande i genomsnitt cirka 13–29 plankorsningsolyckor per år, där i genomsnitt fem personer omkommer (medeltal från åren 2010–2023).

Antalet plankorsningsolyckor och antalet omkomna har dock minskat klart. Åren 2022 och 2023 inträffade endast 13 olyckor vardera. År 2022 omkom en person och 2023 tre personer.

En orsak till att trafiksäkerheten förbättrats har varit Trafikledsverkets plankorsningsprogram, som inleddes år 2018. Under programmets gång har 284 plankorsningar på statens bannät avlägsnats eller förbättrats runt om i Finland. De så kallade administrativt smidiga och kostnadseffektiva objekten för avlägsnande och förbättring av plankorsningar har redan i huvudsak genomförts, och i fortsättningen riktas åtgärderna i plankorsningsprogrammet mot de farligaste och därmed dyrare och mer komplicerade plankorsningsobjekten. Åtgärderna i plankorsningsprogrammet kommer sammanlagt att gälla cirka 600 plankorsningar.

Via plankorsningsprogrammet riktas 15–20 miljoner euro årligen till att förbättra plankorsningssäkerheten. Dessutom genomför Trafikledsverket andra separat finansierade projekt där man förbättrar eller avlägsnar plankorsningar.
 

Case: Trafikledsutvecklingen i gasterminalen i Ingå – snabbt och smidigt utan att ge avkall på säkerheten

Efter beslutet om placering av FSRU-fartyget (Floating Storage Regasification Unit) i Ingå hade Trafikledsverket cirka ett halvt år på sig att genomföra de åtgärder, med vilka fartygets ankomst och senare påfyllningstransporter med LNGC-fartyg av samma storleksklass (Liquefied Natural Gas Carrier) kunde förverkligas på ett säkert sätt. Dessa fartyg är betydligt större till sina dimensioner än dimensioneringsfartyget som användes för att planera farleden. En viktig faktor i att trygga säkerheten var att det inte fanns möjlighet till omfattande förbättringar av farleden, eftersom de skulle ha krävt tillstånd enligt vattenlagen och själva förbättringsåtgärderna kunde ha genomförs först i efterhand. Detta var inte möjligt inom den angivna tidtabellen. 

Åtgärderna för att trygga säkerheten genomfördes genom att förbättra och utveckla den befintliga märkningen av farleden i samarbete med fartygslotsar och befälhavare för assisterande bogserbåtar. En utmaning för planeringen var att märkningen skulle betjäna både fartyg som används för påfyllningstransporter och assisterande bogserbåtar. För att svara på utmaningen krävdes både förbättrad märkning samt planering och testning av själva fartygsoperationerna i en fartygssimulator. Man var delvis också tvungen att använda märkningar som avviker från det normala för att garantera fartygens säkerhet.

Man sammanställde en erfaren expertgrupp från ovan nämnda instanser samt Trafikledsverkets och Traficoms myndighetsinstanser för att planera och genomföra åtgärder som syftar till att trygga säkerheten. Gruppen testade hur de olika märkningsalternativen fungerade och övade samtidigt själva genomförandet av fartygsoperationerna i fartygssimulatorn. Det var också viktigt att utveckla och säkerställa en tydlig och entydig kommunikation för fartygens drift. 

I och med övningen hittade man förfaranden, med vilka man kunde säkerställa säkerheten i fartygens drift i tillräckligt goda förhållanden och utveckla lösningar för att märkningen av farleden skulle motsvara kraven för driften. 

När det gäller isbrytningen förberedde man sig på att använda den utrustning som bäst lämpar sig för isbrytarflottan i fråga om kapaciteten för trygg assistans för gastransporterna i Ingå.  Isbrytarna Fennica och Nordica är utrustade med roderpropellerutrustning och de kan producera en bred och ren fåra för LNG-gasfartyg, som möjliggör säker införsel av gas till terminalen.
 

Case: Kampanjen Låt bli spåret

Bansäkerheten främjas vid Trafikledsverket på olika sätt. Under de senaste åren har kommunikationen om riskerna med järnvägen utökats i olika kanaler för olika målgrupper.  Kampanjen Låt bli spåret, som inleddes redan i slutet av 2022, fick en fortsättning 2023.  Kampanjens kärnmålgrupp är barn och unga (13–24-åringar), som Låt bli spåret nådde via olika kanaler i sociala medier. 

De unga nåddes i huvudsak via TikTok, Youtube och Instagram. Det centrala budskapet i kampanjen Låt bli spåret är att du alltid förlorar när du stiger på järnvägsspåret. I kampanjen fick man prova på detta genom ett animerat, gratis och självspelande spel. I marknadsföringen av kampanjen samarbetade man också med två tiktokare, vilket gav kampanjen mycket mer synlighet.

Även om den viktigaste kanalen ur målgruppens synvinkel har varit sociala medier, fick kampanjen år 2022 stor uppmärksamhet även i de stora medierna på riksnivå, såsom Helsingin Sanomat och YLE. Kampanjen år 2023 påminde flera TikTok-användare om lärdomarna från den tidigare kampanjen. De unga är en utmanande målgrupp, men siffrorna tyder på att bansäkerhetskampanjen har lyckats.