Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T

TEN-T-nätet består av två plan: stomnätet (core network) som ska färdigställas före 2030 och det övergripande nätet (comprehensive network) som ska färdigställas före 2050. Målet med TEN-T-nätet är att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem för EU. Systemet ska bidra till att varor och människor kan röra sig smidigt. TEN-T-stomnätet koncentreras till de viktigaste förbindelserna och knutpunkterna. Genomförandet av stomnätet främjas av ett tillvägagångssätt som grundar sig på korridorer. TEN-T-nätet omfattar alla trafikformer: järnvägnät, vägnät-, flygtrafik-, inre vattenvägar, sjötrafik samt plattformar som gör det möj-ligt att kombinera de olika trafikformerna.

Stomnätet och det övergripande nätet i Finland

Klicka för att förstora bilden.

Det nationella övergripande väg- och järnvägstransportnätet är cirka 8 800 km långt, varav stomnätets längd är cirka 2 460 km.

Stomnätet omfattar dessutom:

  • Saimens vattenområde
  • Knutpunkterna Helsingfors och Åbo
  • Flygplatserna i Helsingfors och Åbo
  • Hamnarna i Fredrikshamn, Kotka, Helsingfors, Åbo och Nådendal
  • Den kombinerade väg- och järnvägstransportterminalen i Kouvola

Det övergripande nätet i Finland inbegriper 18 flygstationer och 12 hamnar.

Dessutom omfattar TEN-T-nätet horisontella projekt; Sjömotorvägar (MoS), telematiktillämpningarna SESAR, ITS, ERTMS, RIS och VTMIS samt gränsöverskridande förbindelser; gränsövergångar till Ryssland på Europeisk nivå går via Vaalimaa (väg) och Vainikkala (järnväg).

Till TEN-T-stomnätet har valts nio multimodala stomnätskorridorer (core network corridor). Av stömnätskorridorerna sträcker sig Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Östersjön korridorerna till de sydligaste delarna av Finland, men största delen av Finland ligger utanför stomnätskorridorerna.

CEF-finansieringsinstrumentet

Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF=Connecting Europe Facility) är ett finansieringsinstrument och i förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa fastställs villkor, metoder och förfaranden för finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt för infrastrukturer för transport, energi och telekommunikation. Under finansieringsperioden 2014–2020 är budgeten för transportsektorn 26,250 miljarder euro, varav 11,305 miljarder euro har öronmärkts för sammanhållningsländer. Stödprocenten varierar mellan 20 och 85 procent beroende på typen av projekt.

TEN-T- och CEF-transportprojekt i Finland

I Finland koordinerar och informerar kommunikationsministeriet tillsammans med Trafikledsverket om frågor kring TEN-T- och CEF-transport. För intressentgrupper ordnas regelbundet informationstillfällen om ansökningar och möjlighet att presentera projektämnen och hur finansierade projekt framskrider för representanter för Europeiska kommissionen.

De nordiska trafikmyndigheterna samarbetar intensivt i frågor som berör politik och ansökan kring CEF-transport. Det nordiska samarbetet främjar gränsöverskridande projekt samt genomförandet av TEN-T- och CEF-mål. En representant för Trafikledsverket deltar i den rådgivningsgrupp för CEF-transport som kommissionen upprätthåller (läs mer här).

Under 2014–2018 har Finland fått sammanlagt cirka 165 miljoner euro i CEF-stöd för 38 transportprojekt. Kommissionens landsspecifika information för 2014–2018 finns här. År 2018 beviljades Finland cirka 30 miljoner euro i stöd för transportprojekt (läs mer här [på finska]).

Finland har fått överlägset mest stöd för sjöfartsprojekt av alla EU-länder. Läs mer här (på finska).

Under föregående finansieringsperiod 2007–2013 medverkade finländska projektpartner i 45 TEN-T-projekt. Mer information om Finlands TEN-T-projekt hittas här.

Den nationella koordineringen av TEN-T- och CEF-transportprojekt

Kommunikationsministeriet ansvarar för transportärenden i anslutning till TEN-T och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) i Finland samt representerar Finland i EU. Trafikledsverket koordinerar den finska statens ansökningar till CEF-transport och de projekt som pågår. Kommunikationsministeriet har tillsammans med Trafikledsverket och Traficom igen organiserat ett nytt nationellt TEN-T- och CEF-transportteam från och med den 1 januari 2019. TEN-T-teamet ansvarar för det nationella genomförandet av och informeringen om TEN-T- och CEF-transportärenden. Teamets arbete har finansierats med PSA-finansiering (Program Support Action) inom CEF-programmet. Teamet har för att få hjälp med arbetet konkurrensutsatt tre konsulter: Strafica, Ramboll och Wega. Miljöministeriet kontrollerar att de projektansökningar som Finland lämnar in är förenliga med miljölagarna (ansökningsblankett C). Utöver den nationella koordineringen av TEN-T- och CEF-transportärenden har de nordiska TEN-T-myndigheterna börjat samarbeta mer under 2018.

TEN-T-nätets historia

I december 2013 utfärdades Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket och Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa. I riktlinjerna för TEN-T fastställs vilka projekt som hör till det transeuropeiska transportnätverket samt vilka projekt som är av gemensamt intresse. I riktlinjerna specificeras vilka krav som ställs på transportnätet, vad som bör prioriteras då nätet utvecklas samt vilka verktyg som ska användas vid genomförandet. Förslaget till riktlinjer omfattar också kartor över transportnäten som gjorts upp utifrån dessa kriterier.

Förslag om att utvidga stomnätskorridorerna

Europeiska kommissionen föreslog den 6 juni 2018 att Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) ska förnyas som en del av EU:s följande långsiktiga budgetperiod (2021–2027). Det ska anvisas 30,6 miljarder euro för transportinvesteringar inom Fonden för ett sammanlänkat Europa. I samband med reformen har man också beaktat bland annat utvidgningen i nordlig riktning av stomnätskorridoren Nordsjön–Östersjön, vilket gynnar Finland. Det föreslås att stomnätskorridoren Nordsjön–Östersjön ska fortsätta via Finland till stomhamnen Luleå i Sverige så att Finlands järnvägsnät kopplas till stomnätskorridoren. Stömnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet föreslås också förlängas från Södra Sverige till stomhamnen Luleå för att sedan fortsätta till stomhamnen Narvik i Norge. De föreslagna utvidgningarna varslar om att den arktiska politiken kommer att få större betydelse.

Bild av de föreslagna utvidgningarna av stomnätskorridorerna.

reaktionapit
Sidan uppdaterad 06.11.2019