Vanliga frågor om vibrationer

1. Allmänt om vibrationer

Vilken är Trafikledsverkets roll när det gäller vibrationskontrollen?

Trafikledsverket är förvaltare av statens bannät och ansvarar för utveckling, planering, byggande och underhåll av järnvägarna.

Vilka andra aktörer deltar i vibrationskontrollen och på vilket sätt?

Finrail Ab styr tågtrafiken i statens bannät. Järnvägsbolagen ansvarar för godstransporterna och transporterna av bland annat råvaror. Kommunen ansvarar för general- och detaljplanerna på sitt område. Transport- och kommunikationsverket Traficom beviljar tillstånd att ta i bruk järnvägsmateriel.

Vad beror vibrationerna på? Varför vibrerar järnvägsspåren?

Bland annat fordonens typ, kondition, vikt och hastighet, jordmånen samt banans konstruktion, grundläggningssätt och skick påverkar uppkomsten av vibrationer från järnvägstrafiken. Byggnadens storlek, grundläggningssätt och komponenternas massa och styvhet inverkar dessutom på överföringen och förstärkningen av vibrationerna.

I allmänhet är vibrationerna kraftigast invid banor på lerområden där tunga godståg går. Fjädringen av godsvagnar är inte lika mjuk som till exempel fjädringen av passagerartåg, varvid även små ojämnheter på banan orsakar vibrationer i miljön.

På vilket sätt har man för avsikt att åtgärda vibrationsproblemet på olika områden?

Det finns tyvärr inga enkla och snabba lösningar för att avlägsna vibrationerna.

Med hjälp av olika aktörer och experter utreder vi metoder för att minska vibrationerna från järnvägstrafiken. Vi har försökt lösa problemet bland annat genom hastighetsbegränsningar och olika typer av vibrationsdämpande konstruktioner. Någon allmängiltig lösning för att minska vibrationerna för alla objekt har inte hittats. Lösningen påverkas bland annat av trafiksäkerheten, banans geometri, kostnaderna, markkvaliteten samt trafikeringen av banan i nuläget och framtiden.

Vi utvecklar också kartläggningen av objekt som är utsatta för vibrationer så att vi i fortsättningen bättre kan förutse och minska skadorna som vibrationerna orsakar i hela bannätet.

Var får jag information om tågtrafikens hastighetsbegränsningar?

Hastighetsbegränsningarna finns till påseende i beskrivningen av Finlands bannät (https://julkaisut.vayla.fi/pdf8/lv_2018-02_rautateiden_verkkoselostus_2020_web.pdf), som publiceras årligen. Hastighetsbegränsningar för olika fordon och tåg har fastställts till exempel mellan Vainikkala och Björneborg. Den högsta tillåtna hastigheten för godståg mellan Ryssland och Finland är, utan separat hastighetsbegränsning, 70 km/h lastad och 80 km/h tom. Finländska godståg kan som mest gå 100 km/h och i vissa fall 120 km/h.

Varför fastställs inte hastighetsbegränsningar för tungt lastade tåg? Vilka är kriterierna för att sänka hastighetsbegränsningen?

I vissa fall har sänkningen av hastigheten minskat vibrationerna. Hastighetsbegränsningen kan dock sällan utnyttjas som lösning av flera olika orsaker. Hastighetsbegränsningens användbarhet som ett sätt att minska vibrationerna påverkas bland annat av banans konstruktion, geometri, skick och trafikmängder samt av de tågtyper som används. Om hastigheten sänks, försämras banans servicenivå, och mängden tågtrafik som får plats på banan minskar, även antalet persontåg. När en hastighetsbegränsning fastställs bedömer vi de totala konsekvenserna för bland annat trafiken, banans kapacitet och vibrationerna.

Kan jag föreslå en hastighetsbegränsning för ett visst område? Om jag kan, vem ska jag kontakta och på vilket sätt?

Beslut om tillåtna hastigheter på bannätet fattas av Trafikledsverket. När hastigheten fastställs beaktas bland annat banans överbyggnad och banans skick. Dessutom har hastighetsbegränsningar fastställts för alla fordonstyper som rör sig på bannätet. Hastighetsbegränsningar har fastställts på basis av kundrespons för vissa områden, där det med beaktande av övrig trafik har varit möjligt och hastigheten har minskat vibrationerna. I praktiken är områden för vilka begränsningar har fastställts glest trafikerade banavsnitt, där hastighetssänkningen inte i någon större utsträckning påverkar tidtabellerna för andra tåg. På livligt trafikerade banavsnitt är det svårare att sänka hastigheten, eftersom sänkningen har en omfattande inverkan på tidtabellerna för andra tåg.

När beslut fattas bedöms de totala effekterna av hastighetssänkningen. I beredningsskedet ber vi om de utlåtanden som behövs från olika instanser (bland annat kommuner, trafikidkare, landskapsförbund) och utifrån detta fattar vi beslut om hastighetsbegränsningen.

Varför dröjer det så länge innan hastighetsbegränsningarna träder i kraft?

Att ändra hastighetsbegränsningarna är en lång process. När beslut fattas bedöms de totala effekterna av hastighetssänkningen. I beredningsskedet ber vi om nödvändiga utlåtanden från olika instanser (bland annat kommuner, trafikidkare, landskapsförbund). Sänkningen av hastigheten på ett enskilt banavsnitt påverkar tidtabellerna för många andra tåg, även om själva begränsningen inte direkt gäller dessa tåg. Tågens tidtabeller kan ändras vid ett par på förhand överenskomna datum årligen och därför kan begränsningarna inte tas i bruk omedelbart efter beslutet. När hastighetsbegränsningar införs förutsätts ofta också en förnyelse av järnvägens övervakningsutrustning. Detta påverkar också tidtabellen för införandet av begränsningen.

Tidpunkterna då tidtabellerna kan ändras fastställs på förhand och anges i avsnitt 4.3.1 i beskrivningen av bannätet. (https://julkaisut.vayla.fi/pdf8/lv_2018-02_rautateiden_verkkoselostus_2020_web.pdf)

Varför används fordon som orsakar vibrationer på banan? Varför granskas inte alla tåg?

Alla vagnar som används på banan har tillstånd och därmed rätt att använda bannätet.

Alla tåg som kommer från utlandet granskas på gränsen till Finland. Det finns skillnader i vagnarna som fått tillstånd att passera gränsen, men deras tekniska kondition uppfyller alla kriterier som Transport- och kommunikationsverket Traficom har fastställt. Även om vagnarna skulle vara utländska är loken finska, och i dem finns ett övervakningssystem, där bland annat de högsta tillåtna hastigheterna för olika banavsnitt har programmerats.

2. Kontakt om vibrationer till Trafikledsverket

Hur kontaktar jag Trafikledsverket i ärenden som berör vibrationer (till exempel om det vibrerar hemma hos mig)?

Kontakterna om vibrationer har koncentrerats till Trafikens kundservice. Kontakterna överförs från Trafikens kundservice till Trafikledsverket för behandling. Alla kontakter som har överförts från Trafikens kundservice behandlas.

Utförs det vibrationsmätningar?

Vi låter årligen utföra vibrationsmätningar på många objekt. Under år 2019 utfördes mätningar på 22 objekt. I början av 2020 har mätningar redan gjorts på 15 objekt och flera objekt väntar på att mätas.

Du kan be om en mätning via Trafikens kundservice (https://palautevayla.fi/aspa), varefter vi placerar din fastighet i kö. Alla begäranden om mätning hörsammas inte, utan objekten som mäts avgörs områdesvis. När beslut om objekten fattas är målet att få en heltäckande bild av vibrationernas styrka på hela området.

Ifall beslut om att göra en mätning på er fastighet har fattats, får ni ett meddelande om detta via Trafikens kundservice. I brevet berättas närmare om mätningsarrangemangen. Företaget som utför mätningarna kommer överens med er om mättidtabellen och arrangemangen.

Hur utförs en vibrationsmätning?

Vi har ingen egen personal som utför vibrationsmätningar, utan mätningarna beställs av utomstående sakkunniga. En representant för det företag som utför mätningarna kontaktar er före mätningen och avtalar närmare om tidpunkten och arrangemangen för mätningen. Typiskt för mätningarna är att vibrationsmätare installeras i byggnadens grund och inomhus. Mätarna installeras så att de inte stör boendet. Mätperioden är i allmänhet 10 dygn. Efter mätningarna får ni ett brev och en rapport, där mätmetoden och mätresultaten beskrivs. Mätrapporten skickas beroende på arbetssituationen cirka 1–3 månader efter att mätningen utförts.

Vem ska jag kontakta om jag anser att vibrationerna har orsakat skador på min byggnad?

Om ni anser att vibrationerna har orsakat skador på er fastighet kan ni lämna in en fritt formulerad ersättningsansökan till Trafikledsverkets registratorskontor. Ansökan ska innehålla ett specificerat ersättningsanspråk och grunder för anspråket (utredning av skadan, eurobeloppet för kravet, tidpunkten för händelsen, orsakssambandet mellan skadan och järnvägstrafiken). Registratorskontorets kontaktuppgifter finns på adressen https://vayla.fi/yhteystiedot

Det är ovanligt att trafikvibrationer skadar konstruktionerna. Om ni har observerat eller misstänker att vibrationerna har skadat konstruktionerna, kan ni också be om hjälp av experter inom byggbranschen eller kommunens byggnadstillsyn för att bedöma hur allvarliga skadorna är. Trafikledsverket deltar inte i dessa kostnader och vi har ingen personal som är specialiserad på granskning av byggnaders skick.

 

3. Provkörningarna i Björneborgstrakten

Målet med provkörningarna mellan Björneborg och Harjavalta var att hitta lösningar på vibrationsproblemet så att invånarnas boendetrivsel och näringslivets verksamhetsförutsättningar är i balans. Under provkörningarna samlades information om hur bland annat tågens körhastighet och olika fordon inverkar på vibrationernas uppkomst och fortplantning.

Provkörningarna gjordes med normal utrustning och last. Under det första veckoslutet kördes lastade vagnar i hastigheterna 40, 50, 60 och 70 km/h. Under det andra veckoslutet kördes tomma vagnar i samma hastigheter och dessutom i 80 km/h.

Under provkörningarna i Björneborgstrakten fanns mätanordningar i två privata hus och i en fabriksbyggnad. Dessutom fanns mätpunkter i terrängen invid banan och i tågen.

Erhållna resultat:

  • Vibrationerna i marken och byggnaderna från de lastade koltågen var klart kraftigare än från den övriga järnvägstrafiken.
  • Vibrationerna var kraftigast i mätobjekt på mjukare ställen.
  • En sänkning av hastigheten på ett lastat tåg till 50 km/h eller till och med 40 km/h minskade vibrationernas styrka. Ingen betydande förändring observerades i vibrationernas styrka om hastigheten sänktes från 70 km/h till 60 km/h.
  • Om vibrationerna dämpas vid 50 km/h eller 40 km/h beror bland annat på markkvaliteten. Ju mjukare jordmånen är, desto lägre körhastighet krävs för att vibrationerna ska dämpas avsevärt enligt en preliminär bedömning.
Vagnarna under provkörningarna motsvarade den typiska utrustningen för koltransporter. Tågen som användes under provkörningarnas var utrustade med tio bromsplattor, av vilka tre bedömdes ha en belastande effekt på banan.

 

Sidan uppdaterad 24.03.2020