Brytnings- och sprängningsarbeten vid vägbyggplatser

Vid vägarbeten görs brytningsarbeten när en ny väg behöver utrymme. Brytningsarbeten görs med sprängladdningar, och endast om det finns berg och stora stenar som förhindrar arbetets framskridande. Brytning av sten görs exempelvis i tunnlar och vid ytutgrävningar på marken. Olika skeden som hör till brytning av berg är borrning, laddning, övertäckning (vid behov) sprängning och brytning, samt krossandet av sprängstenen som brutits och sållning till stenmaterialprodukter.

En sprängningsplan är en central säkerhetsåtgärd för sprängningen

En sprängningsplan grundar sig på en undersökning av berggrunden och bereds redan i samband med borrningsplanen. I undersökningen av berggrunden har man i förväg samlat uppgifter om bergkvaliteten, stenarter och frakturer. Sprängningsarbeten på byggplatser övervakas alltid av en sprängarbas, som godkänner sprängningsplanen.

Själva beredningen för sprängningen börjar med rengöring av bergsytan och kartläggningen av dess höjdnivå. Man märker ut brytningsnivåerna på berget och märkena anvisar om hur djupt man behöver borra för hålen för laddningarna, så att man får grunden till den nivå man vill ha.  Hålen märks ut på en specifik plats i ett rutsystem, som kan vara exempelvis 2 x 3 meter. Ett rutsystem är viktigt eftersom man med den kan specificera mängden sprängämnen för att lösgöra en kubik sten – beroende förstås på stenens kvalitet.


Foto: Omfartsvägen i Klövskog ansluter sig till riksväg 3. På fotot borrar man hål för sprängladdningar.

För att genomföra en sprängning behövs minst två laddare. Laddarna sköter laddningen, alltså de lägger sprängämnet i borrhålen. Med teknikens framsteg har planeringen och granskningen av sprängningar underlättats. Utifrån de data som finns är det lätt att fila på planen utifrån den plats som ska sprängas. Till exempel vid varje enskild sprängning specificerar man skilt i vilken riktning sprängningen ska riktas i berget, och utifrån det här avgränsar man även det farliga området.

Som laddning används dynamit och emulsion

Innan man påbörjar sprängningsarbetet räknar man alltid hur stor mängd sprängämne man enligt uträkningarna får spränga per gång. Vanligtvis börjar man med en mindre sprängning och ökar mängden inom vibrationsgränsvärdena.

Som bottenladdning vid sprängningar används dynamit. Man fäster bottenladdningen till en sprängkapsel och för ner laddningen i borrhålet. Sprängkapselns ledning kan vara till och med 30 meter lång och som kortast är den mindre än fem meter. Sprängkapslarna är kopplade till varandra med en detonationsfördröjare. Alla sprängkapslar sprängs med andra ord inte samtidigt, utan de sprängs enligt tidtabellen med millisekunders noggrannhet med hjälp av detonationsfördröjarna.

Som bottenladdning används i regel en patron per hål, resten av hålet fylls med emulsionspatroner eller emulsion. Emulsion pumpas ner i hålet direkt från en tankbil. Emulsionen blir inte explosiv förrän det är i hålet när ämnet från tankbilen blandas med andra ämnen i samband med pumpningen.  Utlösningen sker med en fjärrutlösare, som är kopplad till sprängkapseln. Laddare utlöser laddningen på ett sådant ställe på fältet där hen ser hela fältet. Det här är ännu en sista säkerhetsåtgärd, för att se till att ingen är på fältet när sprängningen görs.


Foto: Ramputgrävningar för omfartsvägen i Klövskog vid riksväg 3 påbörjades hösten 2019.  På fotot ett laddningsfält.

Säkerhetsavstånden reglerar sprängningsarbetet vid bebodda områden

Mängden sprängämne som används per gång kan öka beroende på hur långt borta man är från bebodda områden och beroende på vibrationsgränsen. Det är närmast platsen där brytningen sker, och inte bergmaterialet, som bestämmer om man gör en stor eller flera små sprängningar.

När sprängningar görs i närheten av bostäder eller vägar, täcks fälten med gummimattor, som hindrar kringflygande stenar. Det farliga området isoleras med vaktpersonal, så att ingen i misstag träder in på det farliga området. Vaktpersonalen har egna ställen och deras uppgift är bland annat att vid behov stanna upp trafik. Man håller kontakt via radiotelefon.
Foto: På fotot en brytningssprängning på byggplatsen för Rv 12 Lahtis södra ringväg mot Patiokallio från Hollola, där man gjort en 31 meter djup bergshuggning för den nya ringvägen. Fotot togs i april 2018.

Vibrationsmätningar görs vid skadeverkningsområden

Vid sprängningar uppstår vibrationer, buller och damm, men även lufttrycksvågor. Fastän vibrationerna är märkbart under den tillåtna gränsen, kan det kännas obehagligt. En del människor upplever redan en 1–5 mm/s kortsiktig lågfrekvent brytningsvibration som störande. Lufttrycksvågen från sprängningen kan ibland vara en märkbart större störning i omgivningen än vibrationerna. Gummimattorna hindrar kringflygande stenar i omgivningen.

För att hålla sig inom riktvärdena för vibrationerna övervakar man värdena noggrant i samband med varje sprängning. I Finland är vibrationsriktvärdena definierat enligt Suomen Rakennusinsinöörien Liittos rekommendationer i ”Rakentamisen aiheuttamat tärinät” (”Vibrationer orsakade av byggen”). Riktvärdena beror på avståndet från sprängningsplatsen och själva bygget, som har definierade byggnadsspecifika riktvärden utifrån konstruktionerna.

En vibrationssakkunnig utreder typerna av byggnadsgrund nära byggplatsen, och utifrån dessa specificeras varje byggnads vibrationsriktvärden.

I regel görs vibrationsmätningar inom vibrationers skadeverkningsområden. Mätinstrument och mätresultat finns det gott om och man använder ofta mätningssystem där man samlar ihop uppgifterna. Alla vibrationsmätare kan fjärravläsas och resultaten ges i realtid. Avsikten med mätningen är att övervaka och begränsa sprängningarna så att skadan till omgivningen förblir rimlig.

Man meddelar i förväg om sprängningar till invånare i närområden

För de flesta av Trafikledsverkets vägprojekt, framför allt projekt nära bebodda områden, meddelar man om kommande sprängningar per textmeddelande. Byggnadsentreprenörer använder då en textmeddelandetjänst för de som bor i närområdet. Med tjänsten vill man hjälpa de som bor i närområdet genom att förvarna om buller och vibrationer.

I vissa fall kan man själv beställa ett textmeddelande gällande projekt med brytningssprängningar för att i god tid få information om kommande sprängningar.

Det finns många användningsområden för stenmaterial som uppstått vid brytningsarbeten

Sprängsten som uppstått vid sprängningar används exempelvis vid det aktuella vägbygget eller transporteras någon annanstans för återvinning. Det kan även krossas till mindre bitar direkt på plats i en mobil krossningsanläggning. Buller kan även förekomma när sprängstenen lastas på lastbilar.


Foto: Lastning av sprängsten.

Stenmaterialet som lastats på lastbilen tar upp dubbelt så mycket plats än vad det gjorde som berg eller sten. Resterna från en sprängning kan på så sätt kräva flera tiotals lastbilar för att transportera bort stenen.


Foto: Krossning av stenmaterial.

Vid vissa byggplatser förs stenmaterialet till en krossningsanläggning som upprätthålls i samband med byggplatsen och där kan man krossa sprängstenen. Av krosset gör man till exempel vägbeläggning och grus för förebyggandet av halka.

Sidan uppdaterad 20.12.2019