Vr 3 Tammerfors-Vasa

Under planering

Kontaktuppgifter

NTM-centralen i Birkaland

projektchef

Tero Haarajärvi

  • 0295 036 223
  • fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NMT-centralen i Södra Österbotten

projektchef

Jarmo Salo

  • 0295 027 754
  • fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Rv 3 Tammerfors-Vasa

Riksväg 3 ingår i nätverket av Finlands viktigaste huvudvägar. Kvalitetsmålet är högre än för andra huvudvägar, men för närvarande uppnås det inte på riksvägsavsnittet mellan Tammerfors och Vasa. Trafiken på vägen ökar men trafiksäkerheten försämras. Riksväg 3 har stor betydelse som förbindelseled mellan Tammerfors och Vasa, inte bara för persontrafiken i syd-nordlig riktning utan också för industrins och det övriga näringslivets transporter och för kollektivtrafiken.

En förbättring av förbindelseleden Tammerfors-Vasa har planerats under hela 2000-talet. I utvecklingsplanen, som blev färdig 2005, fattades beslut om utvecklingsmålen, och den fortsatta planeringen har framskridit på basis av planen. Avsikten är att måltillståndet enligt utvecklingsplanen ska nås stegvis. I den första fasen vidtas de mest brådskande åtgärderna, som garanterar tillräcklig trafiksäkerhet och en smidig trafik på förbindelseleden de följande 10–15 åren. I måltillståndet är riksväg 3 smidig och säker, på de livligast trafikerade avsnitten är den en fyrfältsväg och i de viktigaste anslutningarna finns planskilda anslutningar. Målet är att minimera transporttiden för näringslivets riksomfattande transporter och att de ska vara punktliga utan att trafiksäkerheten äventyras.

Nuläge

På många avsnitt uppfyller riksväg 3 mellan Tammerfors och Vasa inte dagens krav på trafikförhållandena. Mätt med alla nyckeltal för trafiksäkerheten är vägen klart farligare än andra riksvägar. De största trafiksäkerhetsproblemen finns mellan Tammerfors och Ikalis samt vid tätorterna. Smidigheten i trafiken försämras av bland annat täta markanvändningsanslutningar och hastighetsbegränsningar under målnivån 100 km/t. De största bristerna i smidigheten finns i Tavastkyro, samt vid tätortsområdena i Ikalis och Parkano.  Bristen på omkörningsmöjligheter hindrar en smidig trafik utanför tätortsområdena. Anslutningsområdena mellan riksvägar 3 och 19 i Jalasjärvi samt mellan riksvägar 3 och 18 i Laihela är synnerligen besvärliga för den tunga trafiken.

Dygnsmedeltrafiken på riksväg 3, på förbindelseledens linjedelsträckor, är för närvarande 2 500–16 900 bilar per dygn. Före 2040 förutspås dygnsmedeltrafiken öka till 2 800–24 700 bilar per dygn. Trafikmängderna är störst i den norra och södra ändan av det granskade avsnittet, i Ylöjärvi och Vasa samt i närheten av dem. Trafiken är minst mellan Ilmola och Laihela. Den tunga trafikens andel av hela trafikmängden varierar mellan 6 och 16 procent.

De viktigaste problemen på förbindelseleden

På många vägavsnitt medför redan de nuvarande trafikmängderna smidighetsproblem.
Trafiksäkerheten är kännbart sämre än på riksvägarna i Finland i genomsnitt. Det finns 46 farliga anslutningar.
Hastighetsnivån är på långa avsnitt lägre (60–80 km/h) än den målsatta hastighetsnivån på stomvägarna (100 km/h).
På många ställen är det svårt att köra om på den smala och backiga vägen.
Vägen går igenom flera tätorter.
Markanvändningsanslutningarna ligger tätt.
Det finns brister i gång- och cykelvägarna.
Trafiken orsakar olägenheter och risker för grundvattenområden.
Trafikbullret orsakar problem för de boende.

Planeringssituation

År 2015 färdigställdes en utvecklingskorridorutredning som gäller åtgärderna under den första fasen. Åtgärderna har utformats utifrån en servicenivåanalys och bedömningar av utvecklingsalternativens kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Åtgärderna i den första fasen gäller de viktigaste servicenivåbristerna. De består av de mest brådskande spetsprojekten, som förbättrar transporternas och arbetsresornas servicenivå och säkerhet samt av små kostnadseffektiva projekt som förbättrar trafiksäkerheten. Kostnadsförslaget för åtgärderna är 158 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindex MAKU130: 2010=100). 

Riksväg 3 förbättras med omkörningsfält med mitträcke, väg- och anslutningsarrangemang, planskilda anslutningar, viltstängsel samt grundvattenskydd och bullerskärmning. I samband med förbättringen byggs också överfarter, parallella vägar och ny vägbelysning. Vägen förbättras i huvudsak så att den nuvarande vägsträckningen följs. Tavastkyro omfartsväg utgör det enda undantaget.

Åtgärderna i den första fasen undanröjer de största servicenivåbristerna. Med deras hjälp kan riksvägens kvalitetsnivå höjas så att transporterna blir tillräckligt leveranssäkra och snabba och den dagliga vardagstrafiken löper smidigt även i stadsregionerna. Åtgärderna förbättrar avsevärt de riksomfattande transportkedjornas kostnadseffektivitet samt förutsägbarhet från Tammerfors och norrut.

Projektets planeringsberedskap har förbättrats så att det är möjligt att börja genomföra projektet omedelbart. Beslut om tidpunkten för genomförande av projektet fattas i den trafikpolitiska redogörelsen.

Planeringen av förbindelseleden har gjorts i samarbete mellan NTM-centralerna i Birkaland och Södra Österbotten. Projektet berör landskapen Birkaland, Södra Österbotten och Österbotten.

Förbindelseledsprojektets 1:a fas omfattar: 

  • En fyrfältsomfartsväg vid Tavastkyro
  • De nuvarande omkörningsfälten förses med mitträcken vid Tavastkyro och Ikalis
  • Anslutningsarrangemangen mellan rv 3 och rv 19 förbättras i Jalasjärvi
  • 6 nya omkörningsfältpar vid Jalasjärvi och Parkano och minskning av antalet enskilda väganslutningar med parallella vägarrangemang
  • Breddning av riksvägen och förbättring av geometrin
  • Förbättringar vid Laihela och Kurikka
  • Mindre åtgärder som avsevärt förbättrar trafiksäkerheten i flera kommuner
  • Bullerbekämpning, viltstängsel, vägbelysning och grundvattenskydd
  • Arrangemang som gäller gång- och cykeltrafik, enskilda vägar och kollektivtrafik.  

Effekter

Utvecklingsprojektet i den första fasen på riksväg 3 förbättrar avsevärt smidigheten och säkerheten i trafiken på de mest problematiska avsnitten. Även förhållandena för gång- och cykeltrafiken samt kollektivtrafiken förbättras. Åtgärderna stödjer vägförbindelsens utveckling mot måltillståndet för det viktiga huvudvägnätet.

Projektet förbättrar riksväg 3:s ställning nationellt och i landskapet och det har många positiva effekter för trafiken på vägen samt för kommuner, företag och boende inom vägens influensområde:

  • Genomförandet av projektet undanröjer avsnitten med låga hastighetsbegränsningar i tätorterna Tavastkyro, Ilmola och Laihela. Åtgärderna förbättrar smidigheten i trafiken, trafiksäkerheten, trafikekonomin och boendetrivseln samt förkortar restiden.
  • Vid Tavastkyro och Laihela höjs riksvägen hastighets- och kvalitetsnivå, vilket betjänar framför allt transportprognostiseringen och transportsmidigheten. Samtidigt förbättras trafiksäkerheten och boendetrivseln väsentligt i tätorterna.
  • Söder om Parkano undanröjer förbättringen av riksvägen ett avsnitt där kvalitets- och säkerhetsnivån är ytterst svag och förbättrar väsentligt smidigheten i långväga trafik och transporter samt trafiksäkerheten.
  • Den livliga korsningen mellan riksvägarna 3 och 19 i Jalasjärvi förbättras, vilket betjänar framför allt transporterna och bättre säkerhet.
  • Med omkörningsfält och andra åtgärder som försnabbar restiden kan restiden påverkas så att den inte förlängs när trafiken ökar. År 2025 beräknas restiden vara kortare än i nuläget. Effekten berör både vardagstrafiken och tunga transporter.
  • Trafiksäkerheten förbättras avsevärt. Åtgärderna eliminerar cirka 6 olyckor som leder till personskador per år. Antalet olyckor minskar med 20 procent jämfört med om vägen inte förbättras.
  • Åtgärderna minskar till exempel de trivselolägenheter som orsakas av trafikbuller på flera ställen och gör det lättare att röra sig med bil och cykel samt till fots lokalt.
  • Förbättringen av riksvägen betjänar också smidigheten i kollektivtrafiken samt förbättrar hållplatsförhållandena och infartsparkeringen.
  • I planeringen av markanvändningen har man förberett sig på utvecklingsåtgärder inom riksvägens influensområde, varvid förbättringsprojekten i den första fasen stödjer och främjar kommunernas markanvändningsplaner framför allt i Tavastkyro, Kurikka och Laihela.
  • Projektets miljökonsekvenser har beaktats i planeringen och de kan kontrolleras på ett rimligt sätt.
  • Projektet är ekonomiskt lönsamt och nytto-kostnadsförhållandet är 1,3. Byggandet av vägen har också en betydande sysselsättningsfrämjande inverkan.
  • De olägenheter som trafiken orsakar bosättningen och markanvändningen minskar när vägmiljön förbättras, styrningen av trafiken förbättras och det byggs grundvattenskydd, bullerskärmar och belysning.
  • Projektets negativa konsekvenser riktar sig mot landskapet. Med tanke på landskapet är de mest problematiska objekten den nya omfartsvägen som klyver Tavastkyro tätort samt de nya planskilda anslutningarna. I synnerhet i det öppna österbottniska åkerlandskapet syns konstruktioner som reser sig flera meter över markytan samt förändringar långt. Det gör det synnerligen utmanande av anpassa åtgärderna till landskapet.
Sidan uppdaterad 16.10.2019